Tekniken, geografin och användarna
3.3 Användarperspektivet
En forskare som tidigt uppmärksammade användar- eller konsument-perspektivet var Schwartz Cowan (1987) i sina studier av hemmets teknologier. Schwarts Cowan placerade konsumenterna i centrum och fokuserade särskilt deras val mellan konkurrerande teknologier, dvs. den punkt där konsumenten väljer, använder och erfar ny teknologi. Hon visar hur det som ter sig tekniskt optimalt ur ett utifrån - eller ovanifrån - perspektiv inte alltid är det bästa valet i konsumentens ögon. Därför slår ibland förväntningarna kring en teknik fel.
Ett särskilt intressant exempel på forskning om användarnas roll i utvecklingen är Fischers (1992) studie av telefonens introduktion i det
amerikanska samhället och vad den fick för sociala och geografiska konsekvenser. Fischer beskriver hur det under första halvan av 1900-talet rådde stor förvirring kring vad denna, idag så självklara teknik, egentligen skulle användas till. Sökandet efter användningsområden ledde ibland till vad som i efterhand kan tyckas som märkliga användningsområden.
Exempelvis sändes nyheter, konserter och gudstjänster över telenäten liksom vaggvisor för att få bebisar att somna. Framför allt vilade telefonindustrin länge på föreställningen om att det var den praktiska nyttan av telefonen som skulle få människor att köpa den. Enligt Fischer berodde det på att nästan alla som arbetade med telefonen tidigare hade arbetat med telegrafen, vilket påverkade hur man såg den nya tekniken. Det som kom att bli telefonens antagligen viktigaste användningsområde, nämligen sociala samtal och vanligt prat människor emellan, ignorerades eller t.o.m. undertrycktes under den tidiga delen av dess historia. Företagen var emot att man skulle använda telefonen till trivialiteter (vilket konversation ansågs vara, inte minst för att det främst var kvinnor som ägnade sig åt detta). Det passade helt enkelt inte in i deras föreställningar om teknikens nytta. Fischers studie visar således att det länge fanns en stor diskrepans mellan hur människor faktiskt använde tekniken och hur industrins män föreställde sig att den användes. Att bara prata och att umgås via telefon är också ett intressant exempel på hur användningen hittades och drevs fram av teknikens konsumenter.
Det finns här viktiga paralleller med dagens utveckling av IKT. Sturesson (2002) visar i sin avhandling om distansarbete på diskrepansen mellan förväntade och faktiska utfall, där de förändringar tekniken förmodas åstadkomma inte uppstår i praktiken så som utmålats i visionerna. Slutsatsen är att tillgång till informationsteknik är en helt nödvändig men långt ifrån tillräcklig förutsättning för distansarbetets utveckling. Istället avgörs utvecklingen av de inblandade aktörernas mål och avsikter och vilka resurser de har att köpa och använda tekniken för sina syften. Mobiltelefonernas SMS (Short Messenger Service) utgör ett annat intressant exempel. Då SMS lanserades i början av 1990-talet var det tänkt som ett arbetsredskap för affärsmän, som skulle underlätta och effektivisera arbete och affärskontakter.
SMS har emellertid framför allt kommit att bli ungdomarnas teknik, där den i första hand används för social kommunikation och till att skicka spontana meddelanden kompisar emellan (Ling & Yttri 2002, Weilenmann 2003).
Dessa exempel antyder att de som utvecklar och marknadsför ny teknologi inte alltid bestämmer eller ens känner till dess slutliga användning. Konsu-menterna själva utvecklar ibland nya oväntade användningsområden och medverkar till att bestämma vilka som kommer att bli de dominerande. IKT i allmänhet och internet i synnerhet är i högre grad än andra teknologier en produkt av användarna. Man kan förmoda att det även här kan finnas vanföreställningar kring hur och till vad tekniken används och kommer att användas.
Att betona användarnas roll i teknikutvecklingen är inte det samma som att hävda att enskilda användare helt och hållet själva bestämmer om och hur de skall använda ny teknik. Men individen har en central plats i formandet av ny teknik, genom att använda eller avvisa tekniken i enlighet med sina egna förutsättningar, mål och intentioner. Användarperspektivet har också på senare år kommit att bli allt mer uppmärksammat (t.ex. Lie & Sörensen 1996, Sverisson 2002, Ellegård 2003).
I mina undersökningar av ungdomars användning av IKT har jag låtit mig inspireras av Fischers (1992) modell där användaren placeras i centrum för analysen. Enligt Fischer är konsekvenserna av en teknologi initialt och direkt relaterade till de mål som användarna söker (dvs. de konsekvenser individen vill att tekniken skall medföra). Människor har dock ofta flera olika och ofta motsägelsefulla mål och användningen kan därmed även medföra förändringar som inte är direkt uppenbara. Förutom direkta (och avsedda) konsekvenser kan tekniken även medföra konsekvenser som är oavsedda och indirekta. Individen erfar också ofta de oavsedda konsekvenserna av sina egna val. Att man tillbringar mer tid till en aktivitet (t.ex. surfa på internet) innebär att det blir mindre tid över till en annan (även om detta inte var avsikten). Individer erfar dessutom indirekt de oavsedda kollektiva konse-kvenserna av andra människors val. Inköpsresor med bil uppmuntrar t.ex. en utspridning av butiker vilket därmed ökar alla människors behov av bil. Att människor använder internetbank för att betala räkningar kan antas medföra att många bankkontor på sikt försvinner, vilket ökar alla människors behov av internet. Då många människor använder en teknik ökar således i regel trycket även på dem som inte använder den. Fischer beskriver detta som en slags kollektiv biprodukt, dvs. att en initialt ”frivillig” användning av en teknik efter hand blir nödvändig. En teknik kan således både vara ett verktyg för den enskilde användaren och på aggregerad nivå bli till en struktur som begränsar individen. På varje analysnivå, individuell eller strukturell, befinner sig dock den syftesfulla användaren i centrum av processen.
Individen använder eller avvisar tekniken i enlighet med sina egna mål. Men, hon gör detta inom förhållanden som i vissa fall kan vara så begränsade att de knappast ger någon valfrihet alls.
Enligt Fischer har varje användare egna behov och syften som de vill att tekniken skall tjäna och som de också själva kan förstå och berätta om. Denna rationella och individualistiska modell har emellertid också sina begräns-ningar. Människors behov och önskemål bestäms i hög grad av rådande sociala och kulturella förhållanden (oavsett om det handlar om att man skaffar en teknik för nöjes skull, för att spara tid, för att vara modern eller för att vara nyttig). En människas val begränsas dessutom av ekonomiska och tidsrumsliga restriktioner, hennes egna kunskaper, samhällets informella och formella regler samt teknikens distributionssystem.
*
En central teoretisk utgångspunkt i avhandlingen är att IKT utvidgar människans tekniska räckvidd, dvs. hennes handlingsutrymme och poten-tiella valmöjligheter i tid och rum. Tekniker skapar således förutsättningar för människor att ordna sina liv på delvis nya sätt. Hur hon faktisk nyttjar dessa nya möjligheter och vilka faktiska handlingsmönster de resulterar i är primärt en empirisk fråga.