Fritidens privatisering - vilka aktiviteter trängs undan av en ökad datoranvändning?
9.4 Prioriteras datoranvändning framför andra fritidsaktiviteter?
Det finns, som ett tredje steg i analysen av undanträngning, anledning att ta reda på vad ungdomarna säger och hur de själva upplever att dator-användningen påverkar deras vardag. Det är viktigt att inte överförenkla analysen av datoranvändningens påverkan på ungdomars tidsanvändning.
Orsakssamband har ofta mer än en riktning. Tekniken dyker inte upp i ungdomarnas liv från ingenstans och påverkar vardagen på ett för alla likartat och en gång givet sätt. I tidigare kapitel har vi sett hur förändringar i ungdomarnas liv - som att vistas utomlands längre perioder eller att sluta gymnasiet – skapar nya behov i deras vardag som i sin tur driver på en ökad datoranvändning. Datoranvändningen förändras i takt med att levnads-omständigheter och livsprojekt förändras, som påverkar fördelningen mellan
fritid, arbetstid och tid för studier. Av intervjuundersökningen framgår hur olika förhållanden, framför allt tillgänglig fri tid och tillgång till bredband, driver på (eller begränsar) nöjesanvändningens omfattning.
Flera ungdomar berättar om hur den fria tid de har till sitt förfogande efter att skola och arbete är avklarad för dagen, påverkar hur mycket tid de ägnar åt datoranvändning. Det finns också exempel på hur perioder av arbetslöshet under en begränsad period kraftigt ökat en persons datoranvändning. På motsvarande sätt berättar andra ungdomar hur tidskrävande studier eller arbeten medför att man helt enkelt inte har tid att sitta framför datorn och fördriva tiden längre. Den fria tid som blir över utnyttjas hellre åt andra aktiviteter, som att träffa kompisar, idrotta, osv. Resultat från intervju-undersökningen (i likhet med dagboksintervju-undersökningen ovan) antyder att den nöjesbetonade datoranvändningen är känslig för förändringar som rör den fria tidens omfattning. Det betyder också att datoranvändningen inte är den mest högprioriterade fritidsaktiviteten i vardagen och att den tidigt prioriteras bort om den fria tiden inskränks.
Bredband påverkar förutsättningarna bedömer flera av ungdomarna. Så är t.ex. nöjesanvändningen i flera fall betydligt mer omfattande vid det andra undersökningstillfället än vid det första. En bidragande orsak är tillgången till bredband, som ökat användningens omfattning och delvis förändrat dess karaktär. Ett intryck från intervjuundersökningen är att tillgången till bredband har inneburit en mer givande (bl.a. mer socialt kommunikativ och mindre ensam) och roligare datoranvändning. Detta uttrycker dock enbart ungdomar som redan är inbitna nöjesanvändare. Det finns också många ungdomar som är helt oberörda av att ny och bättre teknik installerats i hemmet. Renodlade nyttoanvändare, som generellt ägnar mycket lite tid vid datorn, använder inte datorn mer när de får tillgång till bredband. Deras intresse för datorn som en underhållningsmaskin blir inte större på grund av förbättrade tekniska möjligheter.
Det är således möjligt att identifiera olika förhållanden eller omständigheter i ungdomarnas vardag som driver på (eller begränsar) datoranvändningen.
Valet att använda datorn eller surfa på nätet innebär samtidigt, som vi sett, att någon annan aktivitet måste prioriteras bort. Hur upplever ungdomarna själva att datoranvändningen påverkar deras vardag? Vilka andra aktiviteter väljs bort till förmån för datoranvändningen? Vad hade man gjort med sin tid om man inte suttit framför datorn?
Ett första huvudintryck från intervjuundersökningen är att datoranvänd-ningen för många ungdomar inte är en högt prioriterad fritidssysselsättning.
De beskriver hur datoranvändningen fyller ”tomma stunder” på dygnet, t.ex.
när man just har kommit hem från skolan/jobbet, medan man väntar på att maten skall bli klar, på kvällen innan man går och lägger sig, osv. Man ägnar sig åt datorn då man upplever att man inte har något annat att göra, snarare
än att andra fritidsaktiviteter medvetet prioriteras bort till förmån för datoranvändningen.
”Nej det tror jag inte hade varit någon skillnad. Det är mest att man sätter sig när man inte har något att göra” (20:2002)
”Nej det är inget som får mig att stanna hemma. Jag låter inte bli att fika för att sitta hemma och kolla nätet” (6:2002)
På frågan om vad ungdomarna hade ägnat tiden åt istället för dator-användning om man inte hade haft dator i bostaden, bedömer merparten att de skulle ha ägnat sig åt någon annan aktivitet i hemmet. Många tror att de hade tittat mer på TV, kanske läst en bok eller gjort något annat hemma.
”Då skulle jag nog garanterat kolla på TV. Jag gör det mest för att slappa också” (20:2002)
”Det skulle nog inte se så himla annorlunda ut faktiskt… Det är nog TV-sofftiden där som ryker lite, det är nog risk för det” (18:2002)
”Jag använder internet ofta sent på kvällen innan jag går och lägger mig.
Jag tror att jag hade gjort samma saker som jag gör nu” (31:2000)
Ett andra dominerande intryck är således att de flesta ungdomar själva inte upplever att datorn (trots att man ibland ägnar den mycket tid) på något betydande sätt påverkar deras vardag. Den största skillnaden tycks vara att man sitter framför dataskärmen istället för TV-skärmen. Datoranvändningen beskrivs av många ungdomar som en ganska ”slö” aktivitet, något man ägnar sig åt då man inte har lust eller energi att göra något annat.
”Om man vill göra något som inte är allt för ansträngande så sätter man sig framför datorn… Det är ännu slappare att sitta framför TV:n” (10:2000)
”Det är ofta en ren slögrej att sitta framför datorn. Både datorn och TV:n är ofta en ren slögrej” (12:2000)
På så sätt har datoranvändningen således stora likheter med TV-tittandet.
Flera ungdomar uttrycker samma slags dubbelhet inför att sitta framför datorn som till att titta på TV. Man blir sittande vid datorn, trots att man tycker att man egentligen borde ägna sig åt något annat, något ”vettigare”.
En tredje viktig iakttagelse är dock att en liten grupp intensivanvändare faktiskt upplever och bedömer att datoranvändningen på ett betydande sätt påverkar deras vardagsliv och tidsanvändning. För dessa ungdomar är dator-användningen ofta en dominerande fritidssysselsättning. De upplever att tid
för andra fritidsintressen, umgänge med familj och vänner (vilket bl.a.
framgick i kapitel 7) och sömn, väljs bort eller blir lidande.
”Jag hade varit väldigt mycket bättre på gitarr och kanske inte varit så slö eller trött. Jag sitter uppe rätt länge vid datorn – hela nätterna. Det hade nog bara varit fördelar [utan dator i hemmet]. Ibland känns det väldigt passivt när man sitter på natten, men det är ju så himla trevligt och roligt”
(8:2002)
Upplever ungdomarna att de tillbringar mer fri tid i hemmet till följd av datoranvändningen? Ett par ungdomar menar att datorn, trots att den påverkar tidsanvändningen på betydande sätt, inte påverkar tiden i bostaden.
Dessa ungdomar lever ett i grunden hemmaorienterat liv som, enligt dem själva, inte har med datoranvändningen att göra även om datorn kan antas uppmuntra ett sådant beteendemönster.
”Jag vet inte. Troligtvis hade det egna musicerandet fått en större plats…
[Hade du ägnat dig åt andra aktiviteter utanför hemmet?] Nej det tror jag faktiskt inte. Jag trivs så bra hemma, fester är inget för mig. Jag är inte en person som tycker om att göra så mycket saker ute. Jag hade hittat på något annat hemma” (2:2002)
Andra ungdomar menar tvärtom att de troligen hade tillbringat mer tid utanför hemmet om det inte vore för datorn. Det hade inte funnits något att göra hemma om datorn inte funnits där och man hade då varit tvungen att sysselsätta sig med något annat, besökt kompisar oftare, mm.
”Jag hade varit hemma mer hos andra. Men jag har svårt att sätta mig in i den situationen. Jag har haft internet i sju år” (8:2002)
”Ja det skulle jag nog göra… Jag har svårt att tänka mig att inte ha dator hemma. Man kan ändå alltid göra något [när man har datorn]” (4:2002)
*
För att sammanfatta, i detta kapitel undersöks om datoranvändningen påverkar ungdomars användning av tid och rum i tre analyssteg. Med utgångspunkt i dessa framkommer delvis olika resultat. Den gruppvisa jämförelsen visar att ungdomar som är höganvändare av dator tillbringar betydligt mer tid i hemmet än ungdomar som är låganvändare. Datorn upptar en stor plats i deras hemmaorienterade livsstil. Resultaten stödjer privatiseringshypotesen. Det framträder även en bild av ungdomar med olika livsstilar. Dels ungdomar med en hemmaorienterad livsstil, som tillbringar mycket tid i hemmet framför dataskärmen och även till att titta på TV, dels
ungdomar med en mer mobil livsstil, som ofta träffar kompisar, sällan är hemma och som frekvent använder mobiltelefonen.
Den longitudinella analysen av hur enskilda ungdomar över tid förändrar sin tids- och rumsanvändning visar inte lika entydigt att ökad datoranvändning uppmuntrar en mer hemmaorienterad livsstil, eller att datoranvändningen tränger undan aktiviteter utanför hemmet. En rimlig sammanvägd tolkning av dessa analyser är att redan hemmaorienterade är mer benägna att ta till sig och använda dator än vad övriga ungdomar är, men att det inte är tekniken i sig som orsakar en sådan livsstil. På motsvarande sätt har kringflackande individer ett större behov av och är också mer benägna att använda mobiltelefon. Ny teknik som internet, bredband och mobiltelefon tycks under-lätta och förstärka (men knappast radikalt förändra) olika beteendemönster.
Vidare visar den longitudinella analysen hur orsakssambanden går i flera riktningar. Det är tydligt hur datoranvändningen anpassas efter och varierar i enlighet med rådande livssituation, snarare än att vardagen drastiskt förändras och anpassas efter tillgången till ny teknik (som privatiserings-hypotesen skulle innebära). En ökad datoranvändning tycks bl.a. vara en konsekvens av ökad fri tid. Variationer i datoranvändningen speglar livssituationer som växlar snarare än determinerar användning och konsekvenser i ungdomarnas liv. Resultatet styrks också av intervju-undersökningen som visar att datoranvändning bland flertalet av ung-domarna är en fritidsaktivitet som inte är så högt prioriterad och som tidigt får stryka på foten då t.ex. den fria tiden minskar. Merparten av ungdomarna upplever själva inte att datoranvändningen tydligt förändrar deras vardag och tidsanvändning (åtminstone inte i social eller geografisk bemärkelse). Det är dock viktigt att uppmärksamma att undantag finns.