Metod och material
5.3 Extensiv studie av IKT-innehav och användning bland ung- ung-domar i Sverige
Fem undersökningar av befolkningens kommunikationsvanor
För att ge en generell bild av svenska ungdomarnas IKT-användning har data från de årliga nationella kommunikationsvaneundersökningarna (KOM) utnyttjats. Undersökningarnas syfte är att ta fram data om tillgång och användning av IKT-utrustning i den svenska befolkningen och hur den nya kommunikationsutrustningen används i förhållande till det fysiska resandet.
Undersökningarna har genomförts av statistiska centralbyrån (SCB) på upp-drag av Statens Institut för KommunikationsAnalys (SIKA). SIKA har ställt datamaterialet till mitt förfogande i detta projekt.
De KOM-undersökningar som hittills har genomförts är alla provunder-sökningar. Det innebär bland annat att urvalet är mindre och att precisionen därmed i vissa fall är sämre än vid jämförbara undersökningar inom andra områden. Undersökningsuppläggning och frågeformulär varierar också mellan undersökningarna och gör att de inte i alla avseenden är jämförbara med varandra. I min studie presenteras resultat från de fem senast till-gängliga av dessa provundersökningar, dvs. från åren 1997, 1998, 1999, 2000 och 2001.
Undersökningens uppläggning
Undersökningarnas ambition är att få en detaljerad beskrivning av varje individs virtuella kontakter och fysiska förflyttningar under en mätdag. Upp-gifterna har samlats in via telefonintervju. Varje person har innan
telefon-intervjun kontaktats per post. I samband med postutskicket har de informerats om undersökningen och de har även tilldelats en särskild mätdag. De informeras även om att de dagen efter mätdagen kommer att kontaktas per telefon för en intervju där de skall lämna detaljerad information om alla mätdagens kontakter och förflyttningar. Från och med 1998 års undersökning introducerades även ett försök med personlig introduktion, vilket innebar att undersökningspersonerna kontaktades per telefon innan postutskicket och informerades om undersökningen.
I samband med postutskicken har även en dagbok delats ut till varje undersökningsperson. Dagboken skall användas som ett hjälpmedel till att minnas och beskriva alla mätdagens kontakter och resor. Denna dagbok var i 1997 års undersökning mycket omfattande och det visade sig att endast 24 procent av de intervjuade fullt ut använde sig av den. Dagboken bantades därefter och i 2000 års undersökning hade andelen intervjuade som fullt ut använde sig av dagboken ökat till 53 procent.
Registreringen av den information som varje undersökningsperson lämnar under telefonintervjun har skett med hjälp av ett Windows-baserat datasystem. Detta system gör även olika logiska kontroller av de insamlade uppgifterna. Datamaterialet levereras i form av en databas och samtliga redovisningar i denna rapport bygger på egna bearbetningar av denna databas. Bearbetning har till största del skett med hjälp av statistikprogram-met SAS.
Urval och bortfall
Genom obundna slumpmässiga urval (OSU) har omkring 1600 intervju-personer deltagit i KOM per undersökningsomgång. Urvalet representerar Sveriges befolkning, 15-84 år. I tabell 5.2. nedan presenteras urval och bortfall för de undersökningar som använts i avhandlingen.
I 1999 års undersökning är urvalet betydligt mindre än i de tre andra undersökningarna. Endast 863 personer har intervjuats. Bortfallet i de fyra undersökningarna varierar mellan 33 och 38 procent. Relevant att notera är dock att de bortfallsundersökningar som gjorts visar att bortfallet genom-gående är lägst i den yngsta åldersgruppen, dvs. den grupp som utgör fokus i denna studie. Samtidigt är bortfallet mycket högt i de äldsta åldersgrupperna.
Exempelvis i 2000 års undersökning är bortfallet bland 15 till 24 åringar 25 procent och hela 47 procent bland dem över 74 år.
Tabell 5.2: Urval och bortfall i kommunikationsvaneundersökningarna 1997-2001.
1997 1998 1999 2000 2001
OSU 2520 2530 1296 2470 2470
Nettourval 2500 2468 1288 2440 2445
Intervjuade 1624 1542 863 1641 1698
Bortfall 35% 38% 33% 33% 30%
Orsak till bortfall:
Avböjd medverkan 45% 38% 49% 52% 44%
Ej anträffade 43% 52% 38% 36% 44%
Förhinder 12% 10% 13% 12% 12%
(Källa: Teknisk rapport från SIKA 1997-2001) Databasens innehåll
Undersökningen omfattar ett mycket omfattande frågeformulär som även det har bantats ned och justerats på olika sätt mellan 1997 och 2001 års under-sökningar. Databasen innehåller för det första individbundna uppgifter om ålder, kön, sysselsättning, inkomst, boende, mm. Här innefattas även upp-gifter om tillgång till olika former av IKT-utrustning. För det andra ingår i databasen en fil där samtliga personer som angett att de tagit någon kontakt under mätdagen ingår. Detaljerad information om kontaktsätt, ärende, platser från vilka kontakter görs och tas emot samt tidpunkt har samlats in för varje kontakt. Även kontakternas varaktighet i tid har samlats in för fast telefon, mobiltelefon, tele- och videokonferenser, internet och teletjänster.
I databasen finns även uppgifter om mätdagens delresor och huvudresor. I en särskild aktivitetsinriktad fil är det dessutom möjligt att samtidigt behandla hur man dels använder virtuell kommunikation och dels resor för att utföra olika ärenden eller aktiviteter. Även information om långväga resor har samlats in.
Endast en liten del av detta mycket omfattande datamaterial utnyttjas i min studie. Detta gäller framför allt tre olika slags uppgifter. För det första studeras befolkningens innehav av olika former av IKT-utrustning i hemmen.
Här belyses förändring över tid, skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan män och kvinnor. För det andra studeras IKT-användningens omfattning och ärenden under mätdagen. Denna analys fokuseras främst kring ungdomsgruppen. När det gäller mätdagens kontakter är under-sökningarnas innehåll delvis olika och därför svåra att jämföra över tid. Av detta skäl presenteras enbart en ögonblicksbild (dvs. inte förändringar över tid) av mätdagens IKT-användning. För att förbättra analysunderlaget har dessutom undersökningarna från 1999 och 2000 slagits samman och utgör således tillsammans underlaget för denna analys. Skillnader mellan män och
kvinnor och jämförelser mellan åldersgrupper presenteras också. För det tredje har korrelationsanalyser mellan undersökningspersonernas virtuella och fysiska kontakter samt regressionsanalyser av sambanden mellan individers bakgrundsförhållanden och användningen av dator utförts.