Innehav och användning av IKT bland de intensivstuderade storstadsungdomarna

De intensivstuderade ungdomarnas innehav och användning av IKT

De intensivstuderade ungdomarna har fångats under en period i livet med stora förändringar. De befinner sig i brytpunkten mellan att vara ungdomar och unga vuxna. De går ur gymnasiet och vidare ut i livet. Mellan det första

och det andra undersökningstillfället sker en tydlig nedgång i dator- och internetinnehav i gruppen, se tabell 6.5 (en nedgång som också kan urskiljas i de nationella undersökningarna, se figur 6.2). Förändringen i IKT-innehav reflekterar naturligtvis ungdomarnas förändrade livssituation. Många har flyttat hemifrån, några till andra orter i Sverige eller utomlands. Internet är inte en högprioriterad teknik i deras nya livssituation, bland annat på grund av bristande behov och/eller att man inte har råd att skaffa. Uppgifterna nedan avser de 37 intensivstuderade ungdomar som deltagit i båda under-sökningarna.

Tabell 6.5: Tillgång till dator, internet, mobiltelefon (personlig) och vanlig fast telefon bland ungdomarna i intensivstudien, 2000 och 2002.

2000 2002

Dator 95% 78%

Internetuppkoppling 95% 70%

Modem 89% 24%

Bredband 5% 46%

Mobiltelefon 84% 95%

Fast telefon 100% 89%

(Källa: intensivstudie 2000 och 2002)

Bland de ungdomar som har kvar internettillgång i hemmet har majoriteten nu tillgång till bredband/fast uppkoppling. Bredbandsinnehavet är betydligt högre i den intensivstuderade gruppen (ca 45 procent) jämfört med ungdomar i Sverige generellt, vilket speglar den snabba ökning som har skett de senaste åren. Mobiltelefonen har generellt högre prioritet jämfört med internet bland de intensivstuderade ungdomarna. Vid andra undersöknings-tillfället har alla utom två en egen mobiltelefon. Av dem som flyttat hemifrån har några valt att inte skaffa fast telefonabonnemang.

Dagboksundersökningen ger en detaljerad bild av hur mycket ungdomarna vid respektive undersökningstillfälle, under en vanlig vecka, tillbringar framför dataskärmen och även av mängden kommunikativ datoranvändning, dvs. tiden på nätet. Genomsnittlig tidsanvändning 2000 och 2002 framgår av figur 6.11.

0 20 40 60 80 100

2000 2002

Dator (offline) Internet (online) Minuter

Figur: 6.11: Datoranvändning (on- och offline) per person och dygn bland ungdomarna i intensivstudien, 2000 och 2002. (Källa: dagboksundersökning 2000 och 2002)

Av figur 6.11 framgår att de intensivstuderade ungdomarna år 2002 sammanlagt ägnar i genomsnitt ca. 80 minuter per dygn framför data-skärmen. Det är en liten minskning (med ca. 10 minuter) jämfört med det första undersökningstillfället. En intressant iakttagelse är att internetanvänd-ningen, trots minskad tillgång i hemmen, faktiskt ökar med ca 20 minuter per person och dygn. Ungdomarnas datoranvändning har således över tid blivit mer kommunikativ. Könsskillnaderna i användningen är mycket stora, särskilt vad gäller tiden på nätet, se figur 6.12. Männen lägger ner avsevärt mycket mer tid på internet

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

2000 (18 år) 2002 (20 år) Man Kvinna Minuter

Figur 6.12: Internetanvändning per person och dygn bland männen och kvinnorna i intensivstudien, 2000 och 2002. (Källa: dagboksundersökning 2000 och 2002)

Internetanvändningen ökar över tid både bland män och kvinnor. Ökningen är dock betydligt större bland männen och könsskillnaderna förstärks således över tid. De unga männen tillbringar 2002 i genomsnitt ca en timma mer per dygn åt internetanvändning än vad de unga kvinnorna gör. Vid jämförelser med KOM-undersökningen framgår att den genomsnittliga datoranvänd-ningen bland de intensivstuderade ungdomarna (i tid räknat) är ungefär i nivå med det nationella genomsnittet för ungdomar i motsvarande ålders-grupp. Den sneda fördelningen mellan könen är likartad.

Dagboksundersökningen ger även en detaljerad bild av ungdomarnas användning av mobiltelefon. Mätningen av mobiltelefonanvändningens omfattning baseras inte på minuter utan istället på antalet kontakter (se metodkapitel). Figur 6.13 nedan visar antal mobiltelefonkontakter per dygn som män och kvinnor tar vid respektive undersökningstillfälle. Mobiltelefon-användningen ökar mellan de båda undersökningstillfällena med i genomsnitt 1 kontakt per dygn. Könsmönstret är det motsatta (jämfört med datoranvändningen) och kvinnorna använder sin mobiltelefon ungefär dubbelt så ofta som männen. Mobilanvändningen vid det första undersök-ningstillfället (år 2000) är något högre än det nationella genomsnittet vid samma tidpunkt och i samma åldersgrupp (se tabell 6.1).

0 1 2 3 4

2000 (18 år) 2002 (20 år)

Man Kvinna Kontakter

Figur 6.13: Kontakter med mobiltelefon per person och dygn bland männen och kvinnorna i intensivstudien, 2000 och 2002. (Källa: dagboksundersökning 2000 och 2002)

Ett annat sätt att mäta ungdomarnas användning av IKT och hur väl tekniken har integrerats i deras dagliga liv är att se till antalet ”IKT-dagar”, dvs. i vilken grad olika former av IKT används på daglig basis. I figur 6.14 beräknas det genomsnittliga antalet IKT-dagar per vecka. Mobiltelefonen är (år 2002) enligt detta sätt att mäta den mest vanemässigt utnyttjade av de nya teknikerna och används i genomsnitt fem av veckans dagar. Internet är den minst vanemässigt använda tekniken och används mindre än fyra dagar i veckan.

0 1 2 3 4 5 6 7

Dator internet Mobil

2000 (18 år) 2002 (20 år) Dagar

Figur 6.14: IKT-dagar per vecka bland ungdomarna i intensivstudien, 2000 och 2002.

(Källa: dagboksundersökning 2000 och 2002)

Könsskillnaderna följer samma mönster som användning mätt i minuter, dvs.

männen använder dator och internet fler dagar per vecka än vad kvinnorna gör och kvinnorna använder istället mobiltelefonen fler dagar per vecka (se tabell 1 bilaga A). Vidare kan man notera att användningen av de kommunikativa teknikerna (internet och mobiltelefon) ökar över tid, medan den icke-kommunikativa användningen av dator minskar.

En viktig sammanfattande notering så långt är att det framträder en tydlig könspolarisering i den intensivstuderade gruppen. Männen använder i betydlig högre grad datorn och internet, kvinnorna tar istället fler kontakter med mobiltelefonen. Detta kan spegla olika livssituationer och levnadssätt, något som jag återkommer till senare i kapitlet.

Precis som i de nationella undersökningarna finner man i den intensiva studien ett samband mellan typ av internetuppkoppling och internet-användning. Av figur 6.15 framgår hur mycket tid ungdomar med olika typ av internetuppkoppling ägnar åt internetanvändning i hemmet.

0 10 20 30 40 50 60 70

Modem Bredband Man Kvinna Minuter

Figur 6.15: Internetanvändning per person och dygn vid olika typer av uppkoppling, bland männen och kvinnorna i intensivstudien, 2002. (Källa: dagboksundersökning 2002)

Ungdomarna med tillgång till fast uppkoppling/bredband använder internet betydligt längre stunder (ca. 30 minuter mer) per dygn än vad ungdomarna med modem gör. De använder även internet fler dagar i veckan (se tabell 2 bilaga A). Skillnaden gäller båda könen men är särskilt tydlig bland männen.

Männen med tillgång till bredband i hemmet ägnar ca 40 minuter mer per dygn åt att använda internet (i hemmet) jämfört med dem som saknar. Detta mönster antyder att bredband driver upp användningen och leder till mer tid vid datorn. Som nämndes tidigare är detta en tolkning med reservationer.

Man kan tänka sig att det istället är så att höganvändare är mer benägna att skaffa bredband än andra. I dagboksundersökningen kan man ta reda på hur samma individer över tid förändrar sin användning. Av en sådan analys framgår att ungdomar som mellan 2000 och 2002 byter modemupp-kopplingen till bredband ökar internetanvändningen i hemmet med 23 minuter per dygn. Ungdomar som bibehåller en modemuppkoppling mellan undersökningstillfällena minskar däremot sin internetanvändning med 5 minuter per dygn

En annan iakttagelse är att samtliga ungdomar som inte har tillgång till internet i hemmet faktiskt använder tekniken på andra ställen. Detta innebär att förlust av tillgång i hemmet kompenseras med att man använder internet på andra platser, bl.a. hos föräldrar, på skola, på internetkafé och på arbets-plats.

Internationella studier visar att datorerfarenhet i sig har stor betydelse för användningens omfattning (för en diskussion se avsnitt 2.1). De som varit online en längre tid (fler år) spenderar dagligen mer tid på internet och är mer sannolikt uppkopplade under en given dag. Dagboksundersökningen visar dock inte något entydigt samband. Ungdomar som haft tillgång till

internet många år använder inte systematiskt tekniken mer än de ungdomar som har haft tillgång ett fåtal år (tabell 3 i bilaga A).

Datoranvändningens ändamål Dagboksundersökningen

Med utgångspunkt i ungdomarnas dagböcker är det möjligt att detaljerat studera IKT-användningens syften, dvs. de ärenden och aktiviteter som tekniken används till och hur den förändrats mellan 2000 och 2002. I figur 6.16 nedan sammanfattas de IKT-baserade aktiviteter ungdomarna ägnar sig åt i fyra breda kategorier. Dessa representerar fyra av vardagslivets sfärer:

skola och jobb, fritidsintressen och underhållning, social kommunikation samt en rad nyttofunktioner som jag här valt att kalla e-service och informationssökning. (Senare följer en mer detaljerad beskrivning av de IKT-baserade aktiviteter som ingår i dessa kategorier.)

0 10 20 30 40 50 60

Social.kom Fritid &

nöje

Studier / arbete

E-service Social.kom Fritid &

nöje

Studier / arbete

E-service Offline Online

2000 (18 år) 2002 (20 år)

Minuter

Figur 6.16: Datoranvändning (online och offline) per person och dygn fördelat på aktivitets-kategorier, 2000 och 2002. (Källa: dagboksundersökning 2000 och 2002)

Av figur 6.16 framgår att den nöjesbetonade datoranvändningen i ung-domarnas vardag ökar, liksom även användning för social kommunikation och den nyttobetonade användningen av e-service och informationssökning.

Datoranvändning för studier/jobb är den enda kategori som över tid minskar Generellt kan man dock se att datorns roll i ungdomarnas vardag, mellan det första och det andra undersökningstillfället, har ökat inom fler av var-dagslivet sfärer.

Ser man till fördelningen mellan kommunikativ och icke-kommunikativ datoranvändning står det klart att det i första hand är den kommunikativa

användningen, eller tiden på nätet, som har ökat. Denna har i själva verkat ökat inom samtliga aktivitetskategorier (även skola/jobb). Ungdomarnas datoranvändning blir således över tid mer kommunikativ. Detta gäller i teknisk bemärkelse, men även i social (sett till den tydliga ökningen i användning av internet för social kommunikation).

Det är viktigt att notera att den samlade tidsanvändningen inom de olika aktivitetskategorierna blir betydligt högre än den totala tiden som ungdomar ägnar vid datorn. Detta beror på att många IKT-baserade aktiviteter sker parallellt, dvs. man ägnar sig åt flera aktiviteter samtidigt. Man kan naturligtvis diskutera huruvida detta är möjligt. Ungdomarna har emellertid ofta svårt att separera det man gör på nätet från annan datoranvändning och upplever själva att man ägnar sig åt flera saker samtidigt (t.ex. chattar och spelar spel online samtidigt). Då ungdomarna har bokfört mer än en aktivitet åt gången har jag funnit det lämpligt att räkna båda dessa aktiviteter, snarare än att t.ex. gradera dem i primära och sekundära aktiviteter. Ett intressant resultat i sig är att andelen parallell datoranvändning ökar mellan de två undersökningstillfällen, från ca. 10 procent till ca. 40 procent av den totala datoranvändningen. Således, det är en klar tendens att datoranvändningen blir mer komplex, och består av flera parallella aktiviteter samtidigt.

Tidsdagböckerna kan även användas till en mer detaljerad beskrivning av ungdomarnas tidsanvändning för olika IKT-baserade aktiviteter och hur de förändras över tid. Studie- och arbetsrelaterade ärenden och även olika former av social kommunikation, t.ex. chatting eller e-post, ägnas förhållan-devis mycket tid (se tabell 6.6).

Tabell 6.6: Datoranvändning (on- och offline) per person och dygn fördelat på aktiviteter, bland männen och kvinnorna i intensivstudien, 2000 och 2002.

2002 (20 år) Förändring 2000 till 2002 Datoranvändningens ändamål Man Kvinna Totalt Man Kvinna Totalt Social kommunikation:

E-post 6 13 10 -1 4 2

Chatting (instant messenger) 31 2 17 30 -1 15

Övrigt 6 1 3 5 0 2

Nöjesanvändning:

Websida fritidsintresse 23 0 11 14 -1 6

E-tidning 4 1 3 4 -1 2

Nedladdning musik/film 13 1 7 -2 0 -1

Lyssna på mp3/se DVD 16 0 8 10 0 5

Surfar (ospec.) 4 1 2 2 0 1

Dataspel (off- & online) 7 0 4 -9 -3 -5

Grejar med datorn 2 1 1 -1 1 0

Nätradio 2 0 1 2 0 1

Studier/arbete:

Info.sök studier 5 4 5 -2 2 0

Studier övrigt 19 13 16 -43 -13 -27

Arbete 32 6 18 30 2 16

E-service, mm:

E-bank/bokning/beställning 1 0 1 0 0 0

Info.sök projekt 2 4 3 1 4 2

(Källa: dagboksundersökning 2000 och 2002)

Nöjesbetonade aktiviteter, som att besöka intresserelaterade websidor, ladda hem film och musik från nätet samt att lyssna på musik (mp3) eller se på film (DVD) upptar också mycket tid. Vidare framgår mycket tydliga köns-skillnader. Männen använder datorn i betydligt högre grad åt olika nöjes-betonade ändamål. Denna skillnad förstärks över tid. Användningen av internet för social kommunikation skiljer sig också mellan kvinnor och män.

Medan de unga männen ägnar mycket tid åt chatting (via instant messenger) per dygn är kvinnorna mer intresserade av e-post. Tidsanvändning för olika former av e-service förblir på en låg nivå, medan den nyttobetonade informationssökningen (t.ex. om lediga jobb, bostäder eller varor man vill köpa) ökar.

I nästa avsnitt studeras och preciseras de olika IKT-baserade aktiviteterna ytterligare med utgångspunkt i intervjuer med ungdomarna.

Dagboksundersökningen ger också en översiktlig bild av till vad ungdomarna använder sin mobiltelefon och hur den förändras. Bland de intensivstuderade ungdomarna används mobiltelefonen vid båda under-sökningstillfällena främst för samtal och SMS, kontakter som nästan uteslutande sker med kompisar och familjemedlemmar. En liten andel av mobilanvändningen används till övriga ärenden (se figur 6.17). Övriga ärenden omfattar enklare funktioner som t.ex., väckning, kalender, påmin-nelser, mm. och även en liten andel spel.

0 1 2 3 4

Man Kvinna Man Kvinna

Övrigt SMS Samtal

2000 (18 år) 2002 (20 år) Kontakter

Figur 6.17: Mobilkontakter per person och dygn fördelat på samtal, SMS och övrigt, bland männen och kvinnorna i intensivstudien. (Källa: dagboksundersökning 2000 och 2002) Av figuren framkommer intressanta könsskillnader. Kvinnorna och männen ökar sin totala mobilanvändning ungefär lika mycket över tid. För männen är det dock främst samtalsanvändningen som ökar. Kvinnorna ökar främst sina kontakter med SMS, medan mobilsamtalen ligger kvar på ungefär samma nivå. Användningen av mobiltelefon för samtal är således helt jämn mellan könen 2002, medan kvinnorna använder mobilen betydligt mer för SMS och för övriga ärenden.

Under de senaste åren har allt fler mobilapplikationer lanserats, bl.a.

möjligheten att surfa på internet med mobiltelefonen, att ta bilder, mm. År 2002 hade ingen av dessa nya applikationer fått genomslag bland ung-domarna. I intervjuerna framkommer att ungdomarna tycker att det är för dyrt, att tekniken ännu är för outvecklad och att man inte ser nyttan av de nya funktionerna. Endast två ungdomar berättar att de (vid något enstaka tillfälle) surfat på internet med sin mobiltelefon.

Intervjuundersökningen – vilka aktiviteter bibehålls och vilka försvinner?

Ungdomarna nyttjar IKT till en mängd olika syften eller ändamål – här kallade IKT-baserade aktiviteter. Nyttjandet av IKT för att utföra olika aktiviteter och hur detta förändras över tid har studerats dels med utgångs-punkt i intervjuundersökningen och dels med utgångsutgångs-punkt i ungdomarnas tidsdagböcker. Intervjuundersökningen ger en heltäckande bild av vilka IKT-baserade aktiviteter ungdomarna använder tekniken till, i vilken mån dessa bibehålls eller försvinner då ungdomarna blir äldre och livssituationen förändras, samt om nya tillämpningsområden tillkommer.

I tabell 6.7 sammanfattas antalet undersökningspersoner som vid respektive undersökningstillfället använder dator och internet till olika IKT-baserade aktiviteter. Jag kommer nedan att mer utförlig beskriva dessa kategorier av aktiviteter samt att urskilja en rad tendenser i användningen.

Tabell 6.7: Använder dator och internet till olika IKT-baserade aktiviteter, antalet användare bland intensivstudiens 37 unga män och kvinnor, 2000 och 2002.

2002 (20 år) Förändring 2000 till 2002 IKT-baserade aktiviteter Alla Man Kvinna Alla Man Kvinna Social kommunikation

E-post 34 15 19 -2 -2 0

Messenger 15 11 4 -2 1 -3

Diskutera intresse 8 7 1 1 1 0

Community 5 2 3 0 1 -1

Web.chat 2 1 1 -5 -2 -3

Internet SMS 5 2 3 -3 0 -3

Nöjeanvändning

Webbsidor om intressen 22 15 7 -1 1 -2

E-tidning 28 15 13 26 13 9

Nedladdnng musik 18 14 4 -4 0 -4

Nedladdning film 8 7 1 8 7 1

Nätradio 11 9 2 9 8 1

Dataspel 17 11 6 -9 -4 -5

Lyssna/se mp3/DVD 19 15 4 -4 0 -4

Programmering 4 4 0 0 0 0

E-service

Internethandel 13 9 4 5 2 3

Internetbank 22 10 12 18 8 10

Bokning/beställning

Resa 25 12 13 19 11 8

Bio/Konsert/Teater 20 11 9 17 10 7

Informationsökning

Långresa 33 15 18 20 12 8

Lokalresa 10 4 6 0 2 -2

Konsert, bio, restaurang 22 13 9 17 10 7

Inköp 20 14 6 15 9 6

Arbetsmarknad 27 12 15 27 12 15

Bostadsmarknad 15 8 7 15 8 7

Utbildningar 22 11 11 21 10 11

Skola/Arbete

I arbetet 9 5 4 5 3 2

Studier 13 6 7 -24 -12 -12

Info. till skolarbete 1 1 0 -36 -17 -19

Kursrel. information 9 4 5 .. .. ..

Ordbehandling 31 14 17 -6 -4 -2

(Källa: intervjuundersökning 2000 och 2002)

Datoranvändning för social kommunikation (med familj, vänner, bekanta) omfattar i realiteten en mängd olika datorbaserade kommunikationssätt. Som framgår av tabell 6.7 är e-post det, utan konkurrens, mest vanligt

förekommande kommunikationssättet i ungdomarnas vardag. Samtliga kvinnor i urvalet använder e-post och de upprätthåller sin användning över tid. Bland männen har ett par personer slutat att använda e-post mellan undersökningstillfällena.

Det näst mest vanligt förekommande datorbaserade kommunikationssättet är s.k. instant messenger. Instant messenger är ett program som gör det möjligt för personer som samtidigt är uppkopplade på nätet att enkelt skicka meddelanden till varandra. Man väljer vilka personer man vill ha kontakt med genom att ”lägga till” dem på en särskild lista. Programmet visar sedan vilka av dessa personer som är uppkopplade vid en given tidpunkt och man kan på så vis chatta med varandra. Det finns flera olika program. Det mest använda är ICQ (I Seek You).

Andra datorbaserade kommunikationssätt är mindre vanligt förekommande.

Ett fåtal besöker då och då olika webchatt (t.ex. Aftonbladets eller Expressens webchatt) eller communities (t.ex. Lunarstorm och Skunk) på nätet Det är mötesplatser på nätet, där ungdomar från olika delar av Sverige eller från olika länder träffas och kommunicerar med varandra. Att besöka sådana virtuella mötesplatser var vanligt bland ungdomarna när de var lite yngre och gick på högstadiet, men de allra flesta har nu upphört med detta (se Thulin 2002). Några ungdomar använder internet för att diskutera specifika intressen. Detta gör man bl.a. genom diskussionsforum eller nyhetsgrupper av olika slag (ofta i form av e-postlistor) eller genom att skicka e-post direkt till innehavare av hemsidor. Samtliga personer (främst män) som använder internet till detta ändamål bevarar användningen mellan det första och andra undersökningstillfället.

En tydligt tendens är att IKT-användning till nyttobetonade ändamål – olika former av e-service och informationssökning – blir betydligt vanligare då ung-domarna blir äldre. En stor majoritet av ungung-domarna använder vid det andra undersökningstillfället internet till att söka information om lediga jobb och utbildningsmöjligheter på olika platser i Sverige och utomlands. Många använder internet för att planera utlandsvistelser och semestrar (t.ex. genom att söka information om olika resmål, hotell, aktiviteter, osv.). Det är också betydligt fler som vid det andra undersökningstillfället använder internet för att söka information om olika produkter och varor som man planerar att köpa samt för att orientera sig i det lokala utbudet av kultur och nöje på den plats där man bor (t.ex. bioföreställningar, konserter och restauranger). Andra nyttobetonade användningsområden, som att boka eller beställa biljetter till en resa, bioföreställning eller konsert samt internetbank används också över tid av betydligt fler ungdomar. Ungdomarnas nyttobetonade internet-användning har således generellt vidgats till att omfatta fler olika användningsområden.

Användningen av dator och internet till nöjesbetonade ändamål omfattar en mängd olika aktiviteter. Vanligt förekommande är att besöka websidor som rör fritidsintressen av olika slag, t.ex. film, musik, programmering, sport eller politik. På dessa sidor tar man del av nyheter, information, skvaller, osv. Ofta är det en tämligen passiv aktivitet, man klickar runt på olika sidor och läser flyktigt vad som står. Som noterades ovan är vissa ungdomar mer aktiva i sin intresseorienterade informationssökning och en mindre grupp utnyttjar även internets interaktiva egenskaper till att få tag på information (genom e-postlistor och diskussionsforum). Ungdomarna bibehåller i hög utsträckning denna intresseorienterade internetanvändning mellan undersökningstillfälle-na. Det är också en av de få nöjesbetonade aktiviteter som fortfarande utnytt-jas av relativt många kvinnor.

Att läsa tidningar på internet är ny en aktivitet som tillkommit i ungdom-arnas vardag mellan undersökningstillfällena och hela tre fjärdedelar använder nu internet till detta ändamål Det är främst de stora tidningarna man läser, t.ex. Göteborgsposten, GT, Expressen och Aftonbladet. Av intervjuerna framgår att man sällan går ut på nätet enbart i syfte att läsa tidningar. Det är något man gör i förbifarten, t.ex. efter att man kollat sin e-post, för att fördriva tiden medan man laddar hem musik, osv.

Nedladdning av musik (mp3-filer) var en populär aktivitet då ungdomarna gick i trean på gymnasiet (hösten 2000) då två tredjedelar ägnade sig åt detta i någon grad. Få hade vid detta tillfälle tillgång till bredband och det var därför en ganska tidskrävande aktivitet (ca. 10-30 minuter för att ladda ner en låt).

Vid det andra undersökningstillfället är det enbart ungdomar (främst män) med tillgång till bredband i bostaden har bibehållit denna aktivitet över tid.

Det sker en tydlig uppgång i antalet personer som laddar hem film från nätet.

Vid det första undersökningstillfället var det många som ville ladda ner film, men inte kunde pga. av en allt för långsam uppkoppling. När fler har fått tillgång till fast uppkoppling har det blivit vanligt med nedladdning av långfilmer, TV-serier, mm. Datorn används också som en musikspelare eller DVD-spelare och man lyssnar på musik eller ser på film på datorn. Antalet personer som i någon omfattning lyssnar på internetradio, nätbaserade eller digitala radiokanaler, har ökat från två till elva personer. Det är uteslutande musikkanaler man lyssnar på.

Dataspel är en aktivitet som allt färre personer i undersökningen ägnar sig åt, både män och kvinnor. Denna avtagande trend noterades redan vid det första undersökningstillfället (Thulin 2002) och fortsätter således i takt med att ungdomarna blir äldre. Flera ungdomar berättar att de fortfarande har perioder av mycket spelade, t.ex. under lov eller semester. Med undantag av

Dataspel är en aktivitet som allt färre personer i undersökningen ägnar sig åt, både män och kvinnor. Denna avtagande trend noterades redan vid det första undersökningstillfället (Thulin 2002) och fortsätter således i takt med att ungdomarna blir äldre. Flera ungdomar berättar att de fortfarande har perioder av mycket spelade, t.ex. under lov eller semester. Med undantag av

In document Ungdomars virtuella rörlighet (Page 86-100)