Vardagslivets teknikanvändning
4.5 Vardagsliv och teknikanvändning – processer av ömsesidig påverkan
Vardagslivet kännetecknas ofta av stabilitet, vanor och rutiner, medan ny teknik kan sägas representera en katalysator för förändring. När ny teknik introduceras i vardagen kan uppfattningen om båda förändras. Vardagslivet är kanske inte fullt så stabilt och tekniken inte fullt så omvälvande.
I min studie ses relationen mellan vardagsliv och teknik som en dubbelriktad process. Datorer, internet och mobiltelefoner utgör materiella förändringar som kan påverka människors liv på olika sätt. Samtidigt är det inte på förhand bestämt hur den grundläggande karaktären på detta dagliga liv
kommer att se ut. Människor anpassar sina liv till de nya förutsättningar som tekniken skapar, men de anpassar också samtidigt tekniken till sina liv. Då människors liv i grunden ser mycket olika ut är de vardagliga omständigheter som ny teknik integreras i och anpassas efter högst varierande. Ett försöka till att förenklat illustrera dessa komplexa processer presenteras i figur 4.3 nedan.
Fas i livscykeln Livssituation Individuella preferenser
1 Behov Förpliktelser
Användning 3 Önskemål
av IKT -omfattning
-innehåll 5
Vardagens projekt
4 2
Vardagens geografi:
- aktivitetsmönster - geografisk rörlighet - sociala kontaktmönster
1. De vardagsprojekt som en individ genomför är uttryck för hennes
behov, förpliktelser och önskemål. Dessa ser olika ut för olika individer (liksom möjligheten att genomföra dem) och varierar i enlighet med fas i livscykeln, livssituation och individuella preferenser
2.Vardagens projekt driver fram konkreta handlingar eller aktiviteter i tid och rum De ger aktiviteterna mening (eller motiv) och inbördes rangordning.
3. Vardagens projekt skapar också olika behov av och utrymme för IKT-användning och styr (eller begränsar) användningens inriktning och omfattning
4. IKT kan påverka människors liv på olika sätt. Man kan tala om direkta och avsiktliga effekter, direkta och oavsiktliga effekter av de val man gör, samt indirekta och oavsiktliga konsekvenser av andra människors val (kollektiv effekt).
5. IKT kan i någon mån även påverka människors behov, t.ex. utökade möjligheter till kommunikation kan skapa ett ökat (eller realiserar ett latent) kommunikationsbehov.
Figur 4.3: Relationen mellan IKT-användning och vardagsliv, en dubbelriktad process.
Modellen i figuren utgör ett försök till att komma undan en konceptualisering av teknikanvändning och vardagsliv i termer av orsak och verkan, där tekniken på ett enkelriktat sätt orsakar förändringar i människors liv.
Analysen måste även innefatta kunskaper om de processer, eller utlösande faktorer, som får människor att skaffa teknologin och att använda den till olika ändamål och i olika situationer. I någon mån handlar det om att öka förståelsen för hur olika förhållanden i människors liv skapar olika behov av och utrymme för (och därmed påverkar) teknikanvändningen.
IKT-användningen drivs fram av olika projekt i människors vardag, som skapar ett behov av eller en vilja att använda tekniken i en specifik situation (Ellegård & Wihlborg 2001). Projekten kan ses som ett uttryck för varje människas behov, förpliktelser och önskemål. Det kan handla om allt från att skaffa sig en utbildning eller hålla kontakt med en vän i ett annat land, till att betala räkningar eller förströelse. Projekten ger vardagens aktiviteter mening och sammanhang också en inbördes rangordning.
Vardagens projekt ser mycket olika ut för olika individer och formas bl.a. av ålder eller fas i livscykeln, levnadssituation samt individuella egenskaper och preferenser. Fas i livscykeln har betydelse för de roller människor har i samspelet med sin omgivning och formar på ett avgörande sätt hennes behov, förpliktelser och prioriteringar. Vidare formas vardagens projekt av den levnadssituation individen befinner sig i. Med levnadssituation avses t.ex. om man studerar, är mitt uppe i karriären eller är arbetslös, var man bor, familjesituation, osv. Detta kan vara mer eller mindre självvalt och påverkar inte minst de resurser (i tid och pengar) man har till förfogande för att genomföra dem. Vardagens projekt formas också av behov och önskemål som är mer knutna till individen, hennes egenskaper och intressen, preferenser och erfarenheter (typ livsstil eller identitet).
Dessa förhållanden i en människas liv påverkar hennes behov, vilja och förmåga att använda IKT i olika situationer, det påverkar användningens omfattning och inte minst dess innehåll och inriktning. I ungdomsåren har man gott om fritid, vilket skapar utrymme för att använda dator och internet till förströelse i olika former. Situationen skiljer sig drastiskt från barnfamiljernas vuxna som kämpar för att få tiden att räcka till. För dem blir nätet kanske i första hand ett verktyg för att uträtta olika slags ärenden i vardagslivet (Selg 2003). Kön verkar vara en särskiljande faktor som påverkar individens intresse för att använda tekniken i olika situationer. Om man blir arbetslös och plötsligt får mängder av tid till förfogande kanske dator-användningen ökar drastiskt. Universitetsstudier kan driva fram ett visst IKT-behov, medan förvärvsarbete ett annat. Möjligen kan man också hävda att tillgången till en ny teknik i vardagen i sig själv kan skapa eller driva fram nya behov och realisera latenta önskemål hos individen.
En allmän slutsats är att undersökningar och analyser av IKT-användningens förändring över tid bör omfatta icke-teknologiska förklaringar som går bortom själva tekniken (dvs. som inte bara handlar om år av tillgång eller typ av uppkoppling). Användningen kan förändras, öka eller minska, bli mer eller mindre underhållningsorienterad beroende på andra omständigheter i en människas vardag.
Jag kommer i analysen av ungdomars IKT-användning således även att upp-märksamma de icke-teknologiska faktorer som ligger bakom teknik-användningen. Ungdomars IKT-användning studeras i relation till livs-omständigheter och förändringsprocesser i vardagen i övrigt. En longitudinell studie ger möjlighet till en sådan mer komplicerad analys. I min undersökning fokuseras bl.a. hur förändrade livsomständigheter påverkar behovet och användningen av IKT, men även vad som är bestående över tid, dvs. den IKT-användning som lever kvar i ungdomarnas vardag trots att livsomständigheterna förändras.