• No results found

Användningen av KB:s samlingar

KB:s digitala söktjänster

KB har närmare 20 digitala söktjänster. Utöver dessa finns ett antal hjälpsidor på KB:s webbplats som ger vägledning i att söka fram exempelvis vardagstryck, kartor och handskrifter.

Regina är en söktjänst främst för KB:s tryckta material. Här finns bland annat böcker, affischer, tidskrifter, kartor, bilder och tidningar. Även e-publikationer är en del av tjänsten. Dessutom innehåller Regina digitalt material som är fritt tillgängligt för alla att ta del av.

Sökningarna i tjänsten har minskat från drygt 730 000 under 2019 till drygt 500 000 under 2020 (se tabell 9). Minskningen kan förklaras av de begränsningar av den publika servicen som KB infört under året på grund av pandemin. Detta har medfört att möjligheten att på plats söka och beställa fram material ur samlingarna via Regina varit starkt begränsad.

KB ska enligt instruktionen:

tillhandahålla fysiskt och digitalt material som behövs för att fullgöra myndighetens uppgifter

Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 42 av 104 Tabell 9: KB:s digitala söktjänster 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

1) Siffrorna 2018-2019 är korrigerade jämfört med årsredovisning 2019.

Tjänsten Digitaliserade kortkataloger samlar en rad kataloger som bygger på digitaliseringar av äldre tiders katalogkort. De digitaliserade katalogerna är ett komplement som öppnar dörren till sådant som inte finns i de moderna

söktjänsterna, exempelvis skillingtryck, skivor och radioprogram. Användningen av de digitaliserade kortkatalogerna är fortsatt stor (cirka 18 000 besök under 2020), även om det har skett en tydlig minskning jämfört med 2019, då antalet uppgick till cirka 29 600. Även i detta fall förklaras minskningen av att KB under pandemin haft begränsad service och tillgång till söktjänsten.

Sökningarna i SMDB, som är KB:s katalog över den svenska utgivningen av radio, tv, musik, film, video, datorspel och multimedia, har ökat från cirka 918 000 under 2019 till cirka 996 000 under 2020. Dessa ökningar hänger med stor sannolikhet ihop med de avtalslicenser som KB tagit fram under pandemin.

Avtalslicenserna har gjort det möjligt för forskare med anknytning till lärosäten att få fjärraccess till materialet i SMDB istället för att, som tidigare, behöva göra ett fjärrlån där materialet levereras på en cd-skiva.

I tjänsten Svenska dagstidningar finns Aftonbladet, Dagens industri, Dagens nyheter, Expressen och Svenska dagbladet fullständigt digitaliserade. Dessutom finns ytterligare cirka 1 200 tidningstitlar som i olika grad digitaliserats av KB.

Tjänsten fylls ständigt på med både äldre titlar och nytt material för titlar som fortfarande utkommer.

Under 2020 ökade användningen av tjänsten till cirka 682 000 besök att jämföra med 208 000 under 2019. Förklaringen till ökningen är framför allt att KB under knappt två månader våren 2020 kunde öppna söktjänsten för allmänheten. Det blev möjligt tack vare ett snabbt och tillfälligt avtal med upphovsrättsinnehavarna.

Arken samlar arkiv efter kända personer som har haft betydelse för svenskt kulturliv och kulturhistoria. Här finns brev, fotografier, anteckningar, manuskript och ljudupptagningar. Tjänsten har även en förteckning över KB:s särskilda boksamlingar. Besöken i Arken har ökat från drygt 15 300 under 2019 till cirka

Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 43 av 104

25 200 under 2020. En möjlig förklaring till ökningen är att antalet arkiv som är sökbara i Arken blivit fler under året och att tjänsten blivit mer känd. Under 2020 har ett samarbete med Umeå universitet inletts vilket också kan ha ökat

användningen.

Manuscripta innehåller äldre inbundna handskrifter från KB och andra kulturarvsinstitutioner. Förutom digitaliseringar av handskrifterna i sin helhet innehåller katalogen även detaljerade beskrivningar av verken. Antalet besök i Mauscripta har ökat från cirka 4 000 under 2019 till cirka 5 200 under 2020. En förklaring till ökningen är att intresset ökar i takt med att tjänsten kontinuerligt fylls på med digitaliserade handskrifter.

Tabell 10: Användning av förvärvade e-resurser 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Sökningar i bibliografiska databaser

2 722 5 947 4 463 4 250 4 938

Sökningar i fakta- och nyhetsdatabaser

Användningen av bibliografiska databaser har sjunkit stort under 2020 jämfört med åren innan (se tabell 10). Nedgången kan framför allt tillskrivas databaser som endast kan användas inom KB16. I och med att antalet besökare under pandemiåret har begränsats, har också användningen av dessa blivit lägre.

Besök, lån, uppspelningar och frågor

Tabell 11: Fysiska besök och nytillkomna låntagare 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Fysiska besök 51 636 142 148 124 753 137 736 128 189

Nytillkomna låntagare 5 465 6 655 6 242 6 111 6 380

 varav för tryckt material 4 388 5 854 5 453 5 344 5 635

 varav för audiovisuellt material

1 068 801 789 767 745

Under pandemin har KB i stor omfattning varit öppet endast för bokade besök och under en kort period i samband med julhelgen var biblioteket helt stängt. Det har gjort att de fysiska besöken minskat från cirka 142 100 under 2019 till drygt

16 MLA International Bibliography, Philosophers’ Index, Jazz Discography samt Artikelsök

Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 44 av 104

51 600 under 2020. Att de fysiska besöken minskat drastiskt har även påverkat antalet lån, uppspelningar och frågor.

Antalet nytillkomna låntagare för audiovisuellt material har ökat något, från cirka 800 under 2019 till cirka 1 100 under 2020 (se tabell 11). Förklaringen till detta är att forskare anslutna till lärosäten under 2020 fick tillgång till SMDB på distans.

Antalet nytillkomna låntagare för det trycka materialet har dock sjunkit från cirka 5 900 under 2019 till cirka 4 400 under 2020 (cirka 25 procent). Förklaringen till detta är pandemin.

Tabell 12: Lån – tryckt material och handskrifter 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

1) Siffran är inte helt jämförbar med tidigare år på grund av ändrade mätmetoder.

2) Omlån räknas inte från och med 2020, vilket gör att siffran inte är helt jämförbar med tidigare år

Antalet lån till den allmänna läsesalen har nästan halverats under 2020 jämfört med 2019 (se tabell 12). Den främsta förklaringen till detta är också pandemin Lånen av tryckt material till specialläsesalen har däremot ökat något. En möjlig förklaring till detta är att användarna behövt förboka sina besök till KB. Då har de också varit i direkt kontakt med en bibliotekarie och i med det fått hjälp att

beställa fram material. Detta har lett till att fler volymer tagits fram för läsning.

När det gäller specialläsesalslån av handskrifter har KB utvecklat nya arbetssätt för att tillhandahålla materialet under pandemin. Det har exempelvis handlat om att utföra enklare reproduktioner med mobilkamera. På detta sätt har

tillhandahållandet kunnat ske på ungefär samma nivå 2020 (cirka 3 000 per år) som tidigare år, samtidigt som många besök undvikits.

Tabell 13: Uppspelade filer audiovisuellt material 2016−2020 (antal timmar)

2020 2019 2018 2017 2016

Uppspelade filer (timmar) 10 757 21 230 25 415 37 307 16 221

Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 45 av 104

Antalet uppspelade filer av audiovisuellt material har minskat till hälften, från cirka 21 200 under 2019 till cirka 10 800 under 2020 (se tabell 13). Även denna minskning beror på att färre besökare vistats i KB:s lokaler

Tabell 14: Referensfrågor 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Det starkt begränsade antalet besökare till biblioteket har även bidragit till att referensfrågorna reducerats till hälften, från totalt knappt 14 000 frågor under 2019 till drygt 8 000 under 2020 (se tabell 14).

Antalet referensfrågor för handskrifter, kartor och bilder har dock legat på samma nivå trots pandemin, cirka 1 600 stycken. För detta material har KB utvecklat referenssamtalet och tillhandahållandet så att det kunnat utföras trots

besöksrestriktionerna.

Tabell 15: Fjärrlån och fjärraccess 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

1) Ökningen förklaras främst av utvecklade metoder för statistikinhämtande. Siffran för 2019 är därför inte jämförbar med tidigare år.

För fjärrinlån av tryckt material (lån mellan olika bibliotek för en användares räkning) är nivån under 2020 jämförbar med tidigare år, cirka 2 000 lån per år (se tabell 15). Fjärrutlånen (av tryckt material) har minskat från närmare 6 000 fjärrutlån 2019 till drygt 4 000 under 2020. Att fjärrutlånen minskar är en långvarig trend för forskningsbiblioteken.

Under 2020 har KB tecknat avtalslicenser som gett digital fjärrtillgång till de audiovisuella samlingarna för forskare som är anslutna till ett lärosäte. Antalet sådana fjärraccesser uppgick under året till cirka 3 730 (se tabell 15).

Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 46 av 104

Webb och sociala medier

KB:s webbplats

Tabell 16: Besök och sidvisningar på kb.se 2018−2020 (antal)

2020 2019 2018

Besök 747 479 662 564 1 666 140

Sidvisningar 1 677 149 1 631 558 1 920 148

1) Inkluderar besök i undersajter.

Under 2020 har fokus i arbetet med KB:s webbplats varit att anpassa den utifrån lagen om digital tillgänglighet. Arbetet med att göra sajten helt tillgänglig enligt gällande lagkrav fortsätter under 2021.

Kb.se hade närmare 750 000 besök (se tabell 16) under året, vilket är en ökning med cirka 13 procent jämfört med 2019. Även antalet sidvisningar ökade något (cirka tre procent) under 2020.

Ökningen i både besök och sidvisningar kan till största delen härledas till

händelser och information kopplade till pandemin. I början av april blev tjänsten Svenska dagstidningar tillgänglig för alla användare. Detta genererade en

rekordstor ökning i antalet besök, inte bara till själva tjänsten utan också till relaterade sidor på kb.se.

Under hela den period som tjänsten var tillgänglig för alla (april-maj) hade kb.se mer än dubbelt så många besök som under samma period 2019. Besöken var också koncentrerade till de sidor som handlar om tjänsten Svenska dagstidningar och den tillfälliga öppningen av tjänsten.

Övrigt pandemirelaterat innehåll som har haft höga besökssiffror är den nya ingången Biblioteken under corona.

KB i sociala medier

Tabell 17: KB i sociala medier 2018−2020

2020 2019 2018

Antal följare på Facebook 12 460 10 052 8 292

Engagemangsgrad på Facebook 1 8,5 9,8 6,1

Interaktion 2 110 733 95 417 33 191

Räckvidd på Facebook 3 1 335 290 957 157 489 283

1) Procentuell andel av dem som ser ett inlägg och som interagerar.

2) Antal gånger någon har interagerat med ett inlägg (klickat på, kommenterat, gillat, delat).

3) Antal gånger någon sett ett av KB:s inlägg.

Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 47 av 104

Genom sociala medier berättar KB om sin verksamhet och kommunicerar med användarna. KB använder i dag huvudsakligen Facebook och Twitter. Via Instagram går det även att följa riksbibliotekariens vardag. På Facebook nås främst de som är intresserade av KB:s samlingar, och på Twitter nås i högre grad de som använder KB i sin profession inom biblioteks- och forskningssektorn.

Antalet följare på Facebook har ökat från 10 052 under 2019 till 12 460 under 2020 (se tabell 17). Det är en snabbare ökningstakt än under 2019, då

ökningstakten i sin tur var större än under 2018.

Under året har KB:s inlägg på Facebook setts över 1,3 miljoner gånger, vilket är en ökning med nästan 40 procent från 2019. Att räckvidden har ökat så pass mycket beror delvis på en stor spridning av vissa väldigt populära inlägg, samt ett ökat antal engagerade följare.

Den främsta förklaringen till ökningen av spridning och följare är troligtvis ett mer målgruppsanpassat innehåll. Tidigare använde KB Facebook främst för att dela blandade nyheter från KB:s webbplats. Sedan 2018 fokuserar kanalen enbart på KB:s samlingar och digitaliserade material.

Engagemangsgraden har däremot minskat, från knappt tio procent under 2019 till 8,5 procent 2020. En förklaring till detta kan vara att vissa inlägg fått väldigt stor spridning men inte lika stor interaktion, vilket sänker den sammanlagda

engagemangsgraden.

Kostnadsutveckling för verksamhetsområdet