Främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet och ha överblick

Inledning

I takt med att samhället utvecklas förändras bibliotekens roll. Genom samverkan är det möjligt att komma närmare bibliotekslagens intention om en

biblioteksverksamhet som är tillgänglig för alla. KB:s mål för

verksamhetsområdet är att arbeta strategiskt i aktiv samverkan med det allmänna biblioteksväsendet.

Bibliotekarier på folkbibliotek ger dagligen vägledning och stöd till invånare i användningen av digitala tjänster. På så sätt minskar den digitala klyftan. KB har haft ett regeringsuppdrag att nationellt samordna och finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna som noder för kompetens och utveckling.

Satsningen kallas Digitalt först med användaren i fokus. De regionala biblioteksverksamheterna samordnar i sin tur insatser för landets

folkbibliotekarier i en digital kunskapshöjning. Vid slutet av 2020 fanns cirka 70 kurser och cirka 120 artiklar på lärplattformen Digiteket som har varit en del i satsningen.

Libris är navet i katalogsamarbetet mellan biblioteken. Öppenhet och länkade data samt en effektiv katalogisering fortsätter att vara av strategisk vikt för KB:s Libris-system. Under året har utvecklingsarbetet gett Libris förutsättningar att erbjuda användbar, sammanhållen information om verken som beskrivs i

katalogen och möjligheter för andra tjänster, på och utanför KB, att länka till verk i Libris. Samtidigt minskar behovet av att registrera samma uppgifter flera gånger.

KB ska enligt instruktionen:

 ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet i enlighet med 18 § bibliotekslagen

 tillhandahålla informationssystem och verka för utveckling och samordning av digitala tjänster inom det allmänna biblioteksväsendet

Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 66 av 104

Samverkan

Digitalt kompetenslyft

De regionala biblioteksverksamheterna och KB har träffats regelbundet för att tillsammans utveckla insatser för ökad digital kompetens. De regionala

biblioteksverksamheterna har varit en framgångsfaktor i satsningen på ett digitalt kompetenslyft för bibliotekspersonal. Under 2020 har de exempelvis bidragit med att producera kurser och artiklar till den gemensamma lärplattformen Digiteket.

Dessutom har de använt Digiteket i ordinarie verksamhet, handlett kurser för folkbibliotekspersonal samt gjort satsningar på det digitala ledarskapet och olika innovationsprojekt. Totalt antal aktiviteter har uppgått till knappt 750 stycken med drygt 6 500 deltagare.

Malmö stadsbibliotek har fått bidrag för att utveckla Digiteket. Tjänsten består av en digital plattform samt en redaktion med pedagoger som utvecklar kurser och handleder de regionala utvecklingsledarna i kursproduktion. Digiteket har blivit en uppskattad tjänst för kompetensutveckling. Vid slutet av 2020 fanns cirka 70 kurser och cirka 120 artiklar som är helt fria för både bibliotekspersonal och allmänheten. Här finns allt från korta kurser på tio minuter till längre kurspaket.

Ett exempel på ett längre kurspaket är Att leda bibliotekens digitala

transformation, där ett hundratal biblioteksledare ingick i en gemensam uppstart och sedan fortsatte i egen takt. Över 80 procent av all folkbibliotekspersonal har registrerat sig på Digiteket.

Särskilt uppskattat och välanvänt blev Digiteket när pandemin slog till och biblioteken behövde ställa om sin verksamhet. Även Digitekets redaktion gjorde snabba förändringar och samlade resurser som stöd för det digitala biblioteket, till exempel digitala mötesplatser, digital folkbildning och läsfrämjande i digital form.

Användningen av plattformen fördubblades under pandemin.

Den treåriga satsningen med särskilda medel för ett digitalt kompetenslyft är avslutad. Men KB, de regionala biblioteksverksamheterna och Malmö stadsbibliotek kommer även i fortsättningen samarbeta kring Digiteket. Flera områden från satsningen lever vidare inom KB:s ordinarie verksamhet för bibliotekssamverkan.

KB har i uppdrag av regeringen att 2018-2020 nationellt samordna och finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna som

kompetens- och utvecklingsnoder. Satsningen innebär i sin tur att de regionala biblioteksverksamheterna samordnar en utbildning av landets folkbibliotekarier för en digital kunskapshöjning.

Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 67 av 104

KB har fortsatt att betala ut bidrag till regional biblioteksverksamhet inom satsningen Digitalt först med användaren i fokus enligt den fördelningsnyckel som togs fram 2018 (se tabell 21).

Tabell 21: Bidrag till regional biblioteksverksamhet, lärplattform samt följeforskning för Digitalt först 2018–2020 (tkr)

2020 2019 2018

Regional biblioteksverksamhet 15 520 16 930 18 755

Malmö stadsbibliotek, lärplattform 4 000 3 420 3 120

Lärosäten, följeforskning 1 280 3 024 1 061

Totalt bidrag Digitalt först 20 800 23 374 22 936

Samverkansråd vid Statens kulturråd

Kultursamverkansmodellen infördes 2011 med målet att ge den regionala nivån ökat självbestämmande kring sina prioriteringar och förutsättningar. Sedan dess har KB varit aktivt i samverkansrådet och i de olika berednings- och

uppföljningsgrupper som är kopplade till modellen.

De inkomna kulturplanerna bereds varje år i den process som fastställs av Statens kulturråd. KB läser och kommenterar planerna vid de beredningsmöten som genomförs. Under 2020 (inför 2021) har kulturplaner inkommit från tre regioner (Halland, Skåne och Gotland). KB deltar också aktivt i uppföljningsarbetet av regionernas kulturverksamhet.

Under 2020 har KB lämnat synpunkter på den riktade insamlingen kring breddat deltagande. Det handlade om en specialundersökning där regionerna svarade på frågor om hur arbetet med att nå fler har genomförts. KB har också läst,

sammanställt och kommenterat regionernas årsredovisningar och andra återrapporteringsdokument.

Eftersom KB inte har en årlig uppföljning av regional biblioteksverksamhet är uppföljningen inom samverkansmodellen av stor betydelse för myndighetens möjligheter att ha nationell överblick. Det finns stor synergi mellan arbetet med Kultursamverkansmodellen och KB:s arbete med landets biblioteksplaner (se 8.3.2). Genom Kultursamverkansmodellen får KB både detaljerad kunskap om regional biblioteksverksamhet och en övergripande bild av utvecklingen inom hela det kulturpolitiska området.

KB ska enligt regleringsbrev för 2020 delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som ska samordna de nationella kulturpolitiska intressena inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 68 av 104

Stärkt biblioteksverksamhet i hela landet

Under 2020 har Statens kulturråd och KB haft samrådsmöten gällande satsningen Stärkt biblioteksverksamhet i hela landet. KB har bidragit med särskilda

synpunkter på ansökningar av nationell karaktär. Dessutom har hela satsningens uppföljning planerats.

KB har under året deltagit i en särskild expertgrupp kopplad till den av regeringen beslutade Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel. Uppdraget är en konkret följd av tidigare utredningar under KB:s arbete med en nationell

biblioteksstrategi. Det går ut på att utreda och föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken, i syfte att ge alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan likvärdig tillgång till skolbibliotek. I detta ingår även att utreda och föreslå åtgärder för att öka tillgången till skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. KB har bidragit med fakta, statistikuppgifter och synpunkter under hela utredningsarbetet.

Bibliotekssamverkan

Samverkan sker inom flera områden tillsammans med berörda parter inom biblioteksväsendet. Det finns ett flertal samverkansgrupper där biblioteken kan lyfta gemensamma frågor och behov som är aktuella på nationell nivå. Flera grupper omfattar alla offentligt finansierade bibliotekstyper. Även andra intressenter som samverkar med biblioteken inkluderas.

Under 2020 har KB genomfört ett antal digitala rundabordssamtal. Det har skett inom områdena biblioteksstatistik, kompletterande medieförsörjning samt gallring och bevarande. Formen rundabordssamtal har varit väldigt uppskattad. Samtalen har syftat till att skapa en gemensam utgångspunkt för framtida arbete och utveckling inom respektive område.

Ambitionen med samtalet om biblioteksstatistik var att på sikt öka utvecklingen av biblioteksstatistikens användningsområden i samverkan. Ett samtal om kompletterande medieförsörjning hade som syfte att bygga en hållbar, framtida lösning på området. Fokus var den kompletterande medieförsörjningen på nationell, regional och lokal nivå med utgångspunkt i de nationella

rekommendationerna för fjärrlån. Ytterligare ett rundabordssamtal handlade om Statens kulturråd ska genomföra en satsning 2018–2020 för en stärkt

biblioteksverksamhet i syfte att öka utbudet och tillgängligheten till

biblioteksverksamhet i hela landet. Satsningen är i form av ett tillfälligt stöd till kommunerna och ska genomföras i samverkan med KB utifrån nationella strategiska överväganden och i dialog med andra berörda aktörer

Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 69 av 104

en avsiktsförklaring om gallring och bevarande av samlingar och hur man kan samverka nationellt kring detta.

Bidrag till KB:s partners i det nationella uppdraget

KB har under 2020 fördelat verksamhetsbidrag på 13 350 tkr till myndighetens partners i det nationella samverkansuppdraget (se tabell 22). Bidraget baseras på de årliga uppdrag för KB:s partnerbibliotek som dokumenteras i

verksamhetsplaner och som beslutas i samråd under årliga dialogmöten.

Tabell 22: Bidrag till KB:s partners 2018–2020 (tkr)

2020 2019 2018 och lånecentral i Umeå

5 650 5 650 6 300

Totalt bidrag till KB:s partners

1) Före 2020: Internationella biblioteket 2) Tidigare Projektstöd inom Kvalitetsdialog

Stockholms stadsbibliotek genomförde 2019−2020 en omorganisation och flytt av den nationella mångspråkiga lånecentralen (MLC). Verksamheten har i och med detta inte kunnat användas fullt ut på grund av logistiska svårigheter. Under året har KB informerats och deltagit i workshops kring konsekvenserna av den nya organisationen, samt vilken riktning MLC ska ha i framtiden. MLC har fortsatt att bygga upp mediebeståndet och att katalogisera detta i Libris. Man har också gjort en förstudie om att integrera den mångspråkiga bibliotekskatalogen i

stadsbibliotekets egen systeminfrastruktur. Personalen har vidare deltagit i arbetet med den mångspråkiga nationella digitala bibliotekstjänsten Världens bibliotek.

KB har under året anställt en mångspråkskoordinator för att utveckla samarbetet kring mångspråk både internt på KB och mellan KB och MLC.

Malmö stadsbibliotek har under året underhållit och utvecklat Bibblan svarar, den digitala frågetjänsten för referensfrågor som har övergått till klarspråk. Malmö stadsbibliotek har också svarat för drift och uppdatering av Bibblan guidar, som är en digital källgranskad samling av databaser och andra webbplatser. Därtill har

Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 70 av 104

Malmö stadsbibliotek starkt bidragit i utvecklingen av andra nationella digitala bibliotekstjänster som Digiteket och Världens bibliotek.

Sveriges depåbibliotek och lånecentral (SDL) i Umeå har en fortsatt stabil efterfrågan på sina tjänster från folkbiblioteken. Donationer till depåbiblioteket har bidragit till att beståndet i Libris ökat i samma omfattning som tidigare år.

Andelen fjärrlånebeställningar ökade kraftigt under 2019 och lånen har fortsatt på en hög nivå. Det höga antalet beställningar beror på fler folkbibliotek i Libris och samtidigt minskad fjärrlåneservice från ett antal större folkbibliotek. Det stora trycket har påverkat SDL ekonomiskt. Biblioteket tvingades därför stänga

utlåningen under sommaren samt införa begränsningar under hösten. KB och SDL har haft en tät dialog om den uppkomna situationen. KB har under 2020

genomfört en översyn av depåbiblioteksverksamheten. Den påverkas av andra arbeten, bland annat en utredning av regelverket för pliktleverans och hantering av annat material vid KB.