Årsredovisning Kungliga biblioteket

(1)

Årsredovisning 2020

Kungliga biblioteket

(2)

Omslagets framsida

Kungliga biblioteket är Sveriges nationalbibliotek. Våra samlingar sträcker sig mer än tusen år bakåt i tiden och växer för var dag. Vi samlar in, bevarar och tillgängliggör nästan allt som ges ut i Sverige. Hos oss hittar du allt från handskrifter till böcker, tidningar, musik, film, radioprogram, reklam och mycket mer.

(3)

Datum: 2021-02-22

Diarienummer: KB 2021-186

1(104)

Kungliga bibliotekets

årsredovisning 2020

(4)

Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 2 av 104

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 2

1 Riksbibliotekariens förord ... 4

2 Inledning ... 6

KB:s uppgifter ... 6

Vision 2025 och verksamhetsplan 2020−2022 ... 6

Årsredovisningens disposition... 6

Pandemins påverkan ... 7

Samlad resultatbedömning av KB:s verksamhet 2020 ... 8

3 Samla in ... 11

Inledning ... 11

Pliktinsamling ... 12

Kompletterande insamling ... 19

Digitalisering ... 22

Kostnadsutveckling för verksamhetsområdet Samla in ... 22

Resultatbedömning för verksamhetsområdet Samla in ... 22

4 Beskriva ... 25

Inledning ... 25

Beskriva pliktexemplar och e-pliktleveranser ... 26

Beskriva kompletterande insamling ... 29

Kostnadsutveckling för verksamhetsområdet Beskriva ... 31

Resultatbedömning för verksamhetsområdet Beskriva ... 31

5 Bevara ... 34

Inledning ... 34

Bevarande av fysiska samlingar ... 34

Digitalt bevarande ... 35

Säkerhetsarbete ... 37

Kostnadsutveckling för verksamhetsområdet Bevara ... 38

Resultatbedömning för verksamhetsområdet Bevara ... 38

6 Tillhandahålla ... 41

Inledning ... 41

Användningen av KB:s samlingar ... 41

Kostnadsutveckling för verksamhetsområdet Tillhandahålla ... 47

Resultatbedömning för verksamhetsområdet Tillhandahålla ... 48

7 Bidra till en effektiv forskningsinfrastruktur ... 50

Inledning ... 50

Tjänster som bidrar till en effektiv forskningsinfrastruktur ... 51

Genomförande av uppdraget att bidra till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem ... 54

Forskningssamverkan ... 59

Kompensation för omkostnader vid fjärrutlåning ... 62

(5)

Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 3 av 104 Kostnadsutveckling för verksamhetsområdet Bidra till en effektiv

forskningsinfrastruktur ... 62

Resultatbedömning för verksamhetsområdet Bidra till en effektiv forskningsinfrastruktur ... 63

8 Främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet och ha överblick .. 65

Inledning ... 65

Samverkan ... 66

Nationell överblick ... 70

Tillhandahålla informationssystem och samordna digitala tjänster ... 71

Kostnadsutveckling för verksamhetsområdet Främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet ... 74

Resultatbedömning för verksamhetsområdet Främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet ... 74

9 Skapa förutsättningar för verksamheten ... 77

Kompetensförsörjning och personal ... 77

Sjukfrånvaro ... 80

Praktikplatser... 81

Hållbarhetsarbete ... 81

It-och informationssäkerhet ... 81

Samråd med nationella minoriteter ... 82

10 Ekonomisk utveckling ... 83

Sammanfattande bedömning av kostnadsutvecklingen per verksamhetsområde ... 83

Totala kostnader ... 84

11 Finansiell redovisning ... 86

Sammanställning över väsentliga uppgifter ... 86

Resultaträkning ... 88

Balansräkning... 89

Anslagsredovisning ... 91

Tilläggsupplysningar ... 93

Noter ... 95

Ersättningar och andra förmåner ... 103

12 Årsredovisningens undertecknande ... 104

(6)

1 Riksbibliotekariens förord

År 2020 präglades av den globala spridningen av covid-19. Pandemin ändrade förutsättningarna för nationalbibliotekets användare och personal. Under våren stängdes många nationalbibliotek i världen ner helt, men KB övergick till att hålla öppet för bokade besök. På så sätt kunde vi undvika trängsel, och fortsatt ge tillgång till de samlingar som enbart får användas på plats.

KB har som långsiktigt mål att i första hand använda digitala lösningar för att tillhandahålla bibliotekets samlingar. Under pandemin har efterfrågan på digitala lösningar av naturliga skäl varit mycket stor. Eftersom endast en mindre del av samlingarna är digitaliserade, och det finns juridiska och tekniska utmaningar, har vi inte fullt ut kunnat svara upp mot förväntningarna. Genom avtal har vi

möjliggjort fjärråtkomst för forskare till bland annat våra audiovisuella samlingar.

Det mest uppskattade initiativet var när vi i samarbete med

upphovsrättsorganisationerna kunde öppna tjänsten Svenska dagstidningar fritt för alla användare under ett par månader. Den höga användningen gav en tydlig bild av efterfrågan på vårt kulturarv. Nya arbetssätt och pragmatiska lösningar från personalen har lett till en fortsatt god service över lag.

KB har följt rekommendationerna, och senare uppdraget från regeringen, att möjliggöra för personalen att arbeta hemifrån så mycket som det går. Det har medfört digitala arbetssätt och fokus på arbetsmiljö, såväl i hemmet som på plats i våra lokaler. Vi har gjort en del omprioriteringar till förmån för arbetsuppgifter som kan utföras på distans, till exempel välbehövlig registervård.

Inom KB:s uppdrag att ha en nationell överblick över biblioteksväsendet har vi i form av korta rapporter på vår webb följt hur bibliotekens verksamhet påverkats under pandemin. Tillgången till fysiska lokaler har varierat för såväl folk- som forskningsbibliotek. Generellt har möjligheten att använda biblioteken som mötes- och studieplats varit starkt begränsad.

Biblioteken har under året varit en del av trenden att ställa om sin verksamhet till ett digitalt utbud. Utöver digital media handlar det om att erbjuda till exempel författarsamtal, sagostunder och kreativ verksamhet via internet. Folkbiblioteken har i denna omställning haft stöd i utbildningsplattformen Digiteket. Plattformen skapades inom satsningen Digitalt först med användaren i fokus som är ett regeringsuppdrag till KB och en del i arbetet med en nationell biblioteksstrategi.

När pandemin slog till ökade användningen av Digiteket radikalt och utbudet anpassades snabbt efter behov som uppstått i den nya situationen.

Samhällets fokus på forskning kopplat till pandemin har varit stort under året. Den generella betydelsen av transparens och öppen tillgång till forskningsresultat har blivit påtaglig. KB har i uppdrag att följa utvecklingen på området, och mellan 2012 och 2019 ökade antalet öppet tillgängliga vetenskapliga artiklar från cirka 30

(7)

till 60 procent. Eftersom det har slutits nya avtal för öppen publicering räknar vi även med en fortsatt ökning.

KB-labb är en infrastruktur för forskning inom främst digital humaniora och samhällsvetenskap. Genom labbet blir KB:s digitala samlingar tillgängliga i strukturerad och kvantitativ form. Under året har trycket på att genomföra storskaliga analyser vid KB-labb varit högt. Tack vare våra mångfacetterade samlingar har labbet också tagit fram språkmodeller som på kort tid skapat nytta i helt nya sammanhang.

Under 2020 arbetade vi fram en ny organisationsstruktur, i syfte att göra våra samlingar mer tillgängliga och för att skapa framtidens kulturarv. Hörnstenarna i den nya organisationen är enkelhet och tydlighet, att strategisk och operativ verksamhet ska höra ihop, samt att vi rustar oss för utveckling och öppnar upp mot omvärlden. Utöver en ny organisationsstruktur utvecklar vi även vår interna styrning och arbetar med vår arbetsplatskultur.

Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare, samarbetspartners och användare för uthållighet och stora insatser under detta pandemiår. Tillsammans fortsätter vi att utveckla vårt nationalbibliotek i takt med samhällsutvecklingen. Inte minst möjliggör vi att forskare i dag och i framtiden kan ta del av våra samlingar för att studera och analysera det speciella året 2020.

Foto: Jann Lipka

Karin Grönvall Riksbibliotekarie

(8)

2 Inledning KB:s uppgifter

Vision 2025 och verksamhetsplan 2020−2022

KB har under 2020 beslutat om en ny verksamhetsplan med nya mål för perioden 2020−2022. Verksamhetsplanen utgår, i likhet med föregående verksamhetsplan, från en vision som tar sikte på 2025.

Verksamhetsplanen är indelad i sju områden som i huvudsak följer uppgifterna i KB:s instruktion: Samla in, Beskriva, Bevara, Tillhandahålla, Bidra till en effektiv forskningsinfrastruktur, Främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet samt Skapa förutsättningar för verksamheten.

Årsredovisningens disposition

Generellt

Årsredovisningen består av två huvudsakliga delar: resultatredovisning och finansiell redovisning. I resultatredovisningen redovisar och kommenterar KB verksamhetens resultat i förhållande till myndighetens instruktion,

återrapporteringskrav i regleringsbrev för 2020 samt andra uppdrag från regeringen.

Redovisning utifrån verksamhetsområden

KB har valt att redovisa verksamhetens resultat utifrån samma struktur som KB:s verksamhetsplan 2020−2022, se avsnitt 2.2.

KB ska enligt instruktionen:

 främja den svenska forskningens kvalitet och en demokratisk

samhällsutveckling genom att tillhandahålla källmaterial och en effektiv forskningsinfrastruktur

 samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla fysiskt och digitalt material som behövs för att fullgöra myndighetens uppgifter

 ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet i enlighet med 18 § bibliotekslagen (2013:801)

 tillhandahålla informationssystem och verka för utveckling och samordning av digitala tjänster inom det allmänna biblioteksväsendet

 tillhandahålla en fullgod och heltäckande datakälla för utvärdering av svenska vetenskapliga publikationer

(9)

Denna struktur skiljer dock från tidigare årsredovisningar eftersom två nya

verksamhetsområden tillkommer: Bidra till en effektiv forskningsinfrastruktur och Främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Dessa områden var i KB:s tidigare årsredovisningar hopslagna till ett verksamhetsområde Nationell överblick och främja samverkan.

Den nya indelningen får påverkan på kostnadsfördelningen mellan

verksamhetsområdena. Kostnaderna för jämförelseåren 2018−2019 är omräknade enligt samma princip som kostnaderna för 2020.

Varje avsnitt i är uppbyggt enligt nedanstående struktur:

 Uppgift enligt instruktion samt återrapporteringskrav till regeringen

 KB:s mål för verksamhetsområdet enligt VP 2020−2022 återfinns i inledningsavsnittet i varje avsnitt

 Genomförande/resultat per verksamhetsområde

 Kostnadsutveckling per verksamhetsområde

 Resultatbedömning av verksamhetsområdet Utveckling av resultatbedömning

Under 2020 har KB utvecklat myndighetens resultatbedömning. Utöver en samlad resultatbedömning för hela verksamheten finns en mer detaljerad

resultatbedömning per verksamhetsområde. Bedömningarna baseras på resultatindikatorer av olika slag.

Digitalisering redovisas inom flertalet verksamhetsområden. Den sammantagna digitala produktionen redovisas i anslutning till verksamhetsområdet Bevara.

Pandemins påverkan

KB har under pandemin erbjudit bokade besök och service för att hitta fram till materialet i samlingarna, men självklart har det varit färre besök på plats i Humlegården. Antalet fysiska besök har i stort sett halverats. Samtidigt har en ökning skett i besök och sidvisningar på webbsidan, som till största delen kan härledas till händelser och information kopplade till pandemin. I början av april blev tjänsten Svenska dagstidningar öppet tillgänglig. Detta genererade en rekordstor ökning i antalet besök inte bara till själva tjänsten utan också till relaterade sidor på kb.se. Övrigt pandemirelaterat innehåll som har haft höga besökssiffror är den nya ingången Biblioteken under corona som ger information om hur bibliotek såväl i Sverige som internationellt arbetat under pandemin.

KB:s personal har i stor utsträckning arbetat på distans och nya arbetssätt har successivt utvecklats. Vissa arbetsuppgifter har varit svårare att genomföra, exempelvis beskrivning av visst fysiskt material, men annat så som

(10)

rundabordssamtal om nationella biblioteksfrågor har kunnat genomföras digitalt med gott resultat.

Pandemin har påskyndat utvecklingen inom flera områden. För forskare kopplade till lärosäten har möjligheten att få fjärraccess till audiovisuellt material förbättrat arbetssituationen, något som länge varit ett önskemål. För användare som behövt tillgång till handskrifter, kartor och bilder har en anpassning av servicen skett under pandemin som gjort att såväl frågor som tillhandahållandet av materialet kunnat hållas på samma nivåer som tidigare år.

Samlad resultatbedömning av KB:s verksamhet 2020

Sammanfattning

KB bedömer att myndigheten i allt väsentligt har uppnått de övergripande verksamhetsmålen samt genomfört uppgifter och uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev.

KB gör bedömningen att det källmaterial som myndigheten ska tillhandahålla har under 2020 samlats in, beskrivits, bevarats och tillhandahållits på ett sätt som både främjar forskningens kvalitet och en demokratisk utveckling. Detta i enlighet med KB:s instruktion. Resultaten redovisas i avsnitten Samla in, Beskriva, Bevara och Tillhandahålla.

KB gör även bedömningen att en effektiv forskningsinfrastruktur har

tillhandahållits exempelvis genom Swepub, Bibsamkonsortiets arbete, KB:s datalabb och genom att samordna arbetet med införandet av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

KB bedömer att myndigheten under 2020 har fått en god nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet exempelvis genom insamling och analys av den officiella biblioteksstatistiken, analys av biblioteksplaner och deltagandet i kultursamverkansmodellen. Likaså bedömer KB att myndigheten främjat

samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet på flera sätt, till exempel genom samverkansgrupper och rundabordssamtal. KB bedömer vidare att de uppgifter myndigheten har enligt bibliotekslagen har genomförts.

KB bedömer också att myndigheten har tillhandahållit informationssystem, främst genom den nationella bibliotekskatalogen Libris. KB har även verkat för

utveckling och samordning av digitala tjänster inom det allmänna

biblioteksväsendet exempelvis genom att vidareutveckla Libris-systemen.

(11)

Den digitala transformationen

KB gör bedömningen att digitaliseringen av KB:s samlingar måste öka.

Regeringen har i olika sammanhang¹ lyft behovet av att digitalisera och tillgängliggöra material som i dag finns vid arkiv, bibliotek och museer för att stödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning med att lösa stora

samhällsfrågor. KB behöver göra större insatser för att svara upp mot detta behov.

Den digitala transformationen löper genom hela KB:s verksamhet. För

verksamhetsområdet Samla in handlar det exempelvis om att ha kapacitet att såväl hitta fram till som att ta emot material som faller under lagen om pliktexemplar av elektroniskt material, den så kallade e-plikten. För verksamhetsområdet Beskriva kommer en högre grad av automatisering genom artificiell intelligens att bli allt viktigare. För att kunna utnyttja artificiell intelligens krävs att KB:s samlingar finns att tillgå i digital form. Åtgärder inom verksamhetsområdet Bevara omfattar att förebygga nedbrytning hos informationsbärare, att vid behov föra över

informationsinnehåll till nytt format genom digitalisering samt att säkerställa den digitala informationens integritet. Digitalisering är också en effektiv metod för tillhandahållande av KB:s samlingar, vilket kopplar till verksamhetsområdet Tillhandahålla. Utöver insatser inom varje verksamhetsområde behöver KB:s samlingar omvandlas till digital råvara för att svara upp mot forskningens behov av stora mängder data.

Under 2020 har KB påbörjat en större satsning i syfte att förnya och modernisera system och tjänster kring att samla in, bevara, digitalisera samt tillhandhålla samlingar. Målet med satsningen är att öka KB:s förmåga att leva upp till sitt uppdrag samt att möta samhällets digitalisering. Satsningen bedrivs i ett antal projekt med olika målområden. Ett av dessa är inriktat på hantering av metadata kring samlingarna och ett annat syftar till ett förbättra den tekniska miljön med inriktning på säkerhet, tillgänglighet och förvaltningsbarhet. Ett tredje projekt har inriktningen att öka och förbättra förmågan att digitalisera samlingarna. Projekten är fleråriga och beräknas, i olika omfattning, att pågå åtminstone till och med 2023.

1 Forskningspropositionen 2016. Prop. 2016/17:50, s. 95

(12)

Cirka tre miljoner elektroniska leveranser av dagstidningsmaterial, cirka 17 000 monografier, samt cirka 1 200 elektroniska leveranser av film och video är några exempel på det KB samlat in under året. Foto: Per och Per Fotograf AB

Samla in

(13)

3 Samla in

Inledning

KB:s insamling vilar på två pelare: insamling av pliktexemplar och

kompletterande insamling. Insamlingen av pliktexemplar utgår från två lagar.

Lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument omfattar i princip alla svenska medier som publicerats i fysisk form, liksom radio och tv. Lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material, den så kallade e-plikten, omfattar vissa typer av elektroniskt material som tillgängliggjorts för allmänheten över nätverk, till exempel internet.

Den kompletterande insamlingen utgörs av material som inte omfattas av pliktlagarna, men som främjar den svenska forskningens kvalitet och en

demokratisk samhällsutveckling. Den görs med utgångspunkt i ett urval som KB fastställer. Den kompletterande pliktinsamlingen fyller luckor i insamlingen av pliktexemplar.

I takt med att medielandskapet förändras uppstår nya företeelser och

publikationstyper som inte omfattas av pliktlagarna, men som har stor betydelse för förståelsen av vår samtid. Det handlar till exempel om utvecklingen av sociala medier. KB har därför i flera sammanhang framfört att pliktlagstiftningen behöver revideras. Regeringen har hörsammat detta och tillsatt en utredning med uppgift att se över pliktlagstiftningen². Resultatet ska redovisas den 30 april 2021.

Pandemin har ökat hastigheten i den digitala transformationen. Filmfestivaler har fram tills i år varit ett biografevenemang, men under pandemin satsade

exempelvis Stockholm filmfestival på en helt och hållet digital festival där besökarna kunde se filmerna online. Det kom även ett helt nytt koncept för liveframträdanden, där många artister har hållit konserter via Facebook och Instagram. Även operor och symfoniorkestrar har sänt sina föreställningar online.

Utbudet av film på fysiska medier som dvd-skivor har stadigt minskat, och ett tecken i tiden är att den sista butikskedjan för videouthyrning stängde under 2020.

När det gäller kortfilm har utgivningen på fysisk bärare helt upphört och filmerna

2 Översyn av regelverket för pliktleverans och hantering av annat material vid Kungl. Biblioteket (Dir. 2019:84).

KB ska enligt instruktionen samla in utgivet material enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument och lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material.

Utöver den insamling som regleras i pliktlagstiftningen ska KB enligt instruktionen också samla in fysiskt och digitalt material som behövs för att fullgöra myndighetens uppgifter.

(14)

visas istället på webben, ibland via en känd distributör. Tryckta tidskrifter kompletterar sina utgåvor med digitalt material i olika former. Det handlar dock ännu inte om någon total övergång från tryckt till digitalt material.

KB:s mål för verksamhetsområdet Samla in är att samlingsbyggandet ska utgå från tydliga prioriteringar och att insamlingen av medier ska spegla dagens

medielandskap. För att uppnå målet har KB under året bland annat arbetat med att ansluta fler leverantörer av strömmande musik och ljudböcker. Myndigheten har även undersökt utgivningen av tidskrifter och arbetat med leverantörer av vardagstryck (reklam, informationsmaterial med mera).

Pliktinsamling

Böcker och tidskrifter

Tabell 1 a: Inflödet av pliktlevererat material – böcker och tidskrifter 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Böcker och monografier (tryckta)

17 107 18 320 20 140 20 253 22 156

Ljudböcker (fysiska utgåvor)

517 571 685 309 237

Ljudböcker (e-pliktleveranser)

397 662 830 805 140

E-böcker (e-pliktleveranser) 176 302 217 201 192

Tidskrifter (tryckta häften/tidskriftsnummer)

14 804 19 147 18 100 19 132 22 310

Tidskrifter (e-pliktleveranser)

11 465 13 274 26 812 25 228 9 027

Trenden med ett minskat flöde av tryckta monografier fortsätter. Under 2020 har KB tagit emot drygt 17 000 monografier, att jämföra med drygt 22 000 för fem år sedan (se tabell 1 a). KB bedömer att merparten av de pliktexemplar som

publicerats under året har samlats in. Det är en uppskattning baserad på en undersökning för åren 2011−2017 som visade att KB samlat in närmare 95 procent av det förlagsutgivna utbudet. Eftersom rutinerna inte ändrats sedan 2017 gör KB bedömningen att förhållandet är det samma även i nuläget.

Ungefär lika många fysiska ljudböcker, cirka 500, samlades in under 2020 som under 2019. Fysiska ljudböcker ges numera bara ut i undantagsfall och förlagen betraktar alltmer ljudböcker på cd-skiva som ett komplement till sin digitala och strömmade utgivning via olika ljudbokstjänster. KB har en aktiv insamling och nära kontakt med förlagen och kan därför göra bedömningen att merparten (mer än 80 procent), av utgivningen av ljudböcker på cd-skiva samlats in.

(15)

KB har under året tagit emot cirka 14 800 tryckta tidskriftshäften, vilket är en markant minskning (cirka 23 procent) jämfört med året innan då antalet uppgick till cirka 19 100. Minskningen behöver dock följas över längre tid. Det är i nuläget svårt att avgöra om det här är en tillfällig effekt av pandemin eller en större

pågående omställning av utgivningen. Fortfarande är den fysiska utgivningen av tidskrifter stor. Den har påverkats mindre av den ökade digitala utgivningen än vad man skulle kunna tro.

KB uppskattar att stora delar (mellan 50 och 80 procent) av de tryckta tidskrifterna har samlats in. Det är endast möjligt att göra en uppskattning eftersom det inte finns något branschregister eller dylikt att stämma av emot.

Antalet ljudböcker som kommer in via e-pliktleverans³ har minskat under 2020 från cirka 650 stycken till cirka 400 stycken. KB gör bedömningen att en mindre del (mindre än 50 procent) samlats in. Skälet till minskningen är framför allt att den leverantör som dominerar marknaden för digitala ljudböcker har upphört med manuella leveranser i väntan på att kunna leverera via automatiska flöden. De automatiska flödena väntas komma igång under 2021 och då kommer även de publikationer som inte inkommit under 2020 att levereras. Vidare förväntas den teknikutveckling som skett under 2020 för att ta emot ljudböcker mer

automatiserat öka e-pliktleveranserna av dessa.

När det gäller e-böcker samlar KB, i enlighet med gällande lag, endast in e-böcker som är publicerade digitalt och av en yrkesmässig aktör. Att endast publicera digitalt är ovanligt när det gäller böcker. De stora förlagen trycker i regel fortfarande sina publikationer och ger ut e-boken parallellt. Den överväldigande majoriteten av e-böcker som inte trycks är så kallad egenutgivning, och den räknas inte som yrkesmässig i lagens mening. Detta är förklaringen till att KB samlar in förhållandevis få e-böcker. Antalet insamlade e-böcker via e-

pliktleveranser var för 2020 knappt 180 stycken (se tabell 1 a). Ökningen under 2019 beror på ett antal nya leverantörer som bidrog med retroaktiva leveranser.

Antalet nätbaserade tidskrifter med webbunik⁴ publicering har minskat från cirka 13 000 till cirka 11 500. KB bedömer att endast en mindre del (mindre än 50 procent) av de nätbaserade tidskrifterna har samlats in. Denna insamling kommer att kunna prioriteras i höge grad i och med KB:s nya organisation.

Det är generellt svårt att bedöma omfattningen av hur mycket elektroniskt material som bör e-pliktlevereras till KB, eftersom branschregister över utgivare som är leveranspliktiga och aktiva saknas. KB behöver därför även i

3 Generellt: En e-pliktleverans kan innehålla allt från enklare textfiler och webbsidor till digitala filer av film och musik samt komplexa interaktiva databaser som till exempel innehåller kartfiler.

4 Med webbunikt avses material som bara finns publicerat på webben och inte i tryckt eller annan analog form.

(16)

fortsättningen arbeta med kartläggning för att hitta såväl leveranspliktiga utgivare som utgivningar.

Affischer, vardagstryck, kartor, bilder etc.

Tabell 1 b: Inflödet av pliktlevererat material – affischer, vardagstryck etc.

2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Affischer 2 049 1 880 2 735 3 780 3 021

Vardagstryck 87 846 104 294¹ 82 916 88 937 99 336

Kartor 600 621 1 046 572 Finns ej

Bilder 754 407 258 225 Finns ej

Vykort 941 1 086 321 693 Finns ej

Musiktryck 296 356 139 182 Finns ej

1) Ny beräkningsmetod för vardagstryck från och med 2019, vilket delvis förklarar ökningen jämfört med 2018.

Vardagstryck är ett samlingsnamn för trycksaker av typen kataloger, broschyrer, bruksanvisningar, reklamblad och så vidare.

Efter en större ökning av inflödet under 2019 gick det under 2020 tillbaka till liknande nivåer som tidigare år (se tabell 1 b). Ökningen 2019 kan, förutom ny beräkningsmetod, även förklaras av en större kampanj riktad mot leverantörer av vardagstryck. Minskningen 2020 visar att detta är ett arbete som behöver göras kontinuerligt för att få långsiktiga effekter.

Pliktinflödet av bilder har ökat markant under 2020 – även det till följd av ett aktivt kommunikationsarbete gentemot leverantörer. Antalet levererade bilder var cirka 400 under 2019, medan de uppgick till cirka 750 under 2020.

KB uppskattar att stora delar (mellan 50 och 80 procent) av vardagstrycket

samlats in. Samtidigt gör myndigheten bedömningen att det är svårare att veta hur mycket vardagstryck som ges ut jämfört med exempelvis böcker och tidskrifter.

(17)

Tidningar, radio och tv

Tabell 1 c: Inflödet av pliktlevererat material – tidningar, radio och tv, 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Dagstidningar (tryckta nummer)¹

90 202 100 952 106 104 108 972 111 669

Dagstidningar (e-pliktleveranser)

3 016 114 2 884 892 2 077 400 1 842 716 979 767

Taltidningar (fysiska) 796² 972 1 214 1 259 1 204

Radio och tv via traditionella sändningar (timmar)

687 701 681 883 653 167 654 804 786 805

Radio och tv (e-pliktleveranser)

802 628³ 1 504 887 900 589⁴ 707 613 619 179

1) Siffrorna är korrigerade jämfört med årsredovisning 2019. Förklaringen till detta är att det funnits vissa eftersläpningar i registreringar vid årsskiften.

2) Antalet inkomna taltidningar är cirka 40 stycken fler. På grund av pandemin har registrering av dessa senarelagts och kommer att ingå i statistiken för 2021. En minskning jämfört med tidigare år har ändå skett.

3) Minskningen förklaras av att en ny insamlingsmetod införts som innebär att sidor som inte omfattas av leveransplikt kan sorteras bort från inflödet. Runt 750 000 leveranser har minskat på grund av detta och den nuvarande siffran motsvarar bättre den faktiska publiceringen.

4) Siffran korrigerad jämfört med årsredovisning 2019. Förklaringen till detta är att det funnits vissa eftersläpningar i registreringar vid årsskiftet.

Under 2020 samlade KB in drygt 90 000 tidningsnummer (inklusive löpsedlar), vilket är en minskning jämfört med föregående år då antalet uppgick till drygt 100 000 (se tabell 1 c).Minskningen följer en nedåtgående trend sedan 2016. För att få in fler nummer av tryckta dagstidningar arbetar KB med reklamationer gentemot leverantörerna. Under året gjordes drygt 700 reklamationer på grund av uteblivna leveranser av dagstidningar, bilagor, löpsedlar med mera. Det är en uppgång från 2019 då motsvarande siffra var cirka 600.

KB bedömer att den absoluta merparten av de tryckta svenska dagstidningarna har samlats in. Bedömningen baseras på ovanstående arbete med reklamationer gentemot leverantörer. Den minskning som skett kan förklaras av att det produceras allt färre tryckta dagstidningar.

Dagstidningarna försöker i allt högre grad att erbjuda sina prenumeranter digitala tjänster. Vissa dagstidningar har ersatt en del av den tryckta utgivningen med pdf- filer. Dessa försöker KB att samla in via e-plikten.

E-pliktleveranserna av webbpublicerat material från dagstidningsutgivare har ökat från knappt 2,9 miljoner leveranser under 2019 till drygt tre miljoner under 2020.

KB bedömer att myndigheten under 2020 samlat in stora delar (mellan 50 och 80 procent) av det elektroniska material som KB enligt e-pliktlagstiftningen ska

(18)

samla in från tidningsutgivare. Bedömningen är en uppskattning utifrån kännedom om hur stor mängd leverantörer myndigheten har anslutit i förhållande till de som är kvar.

Allt fler utgivare av taltidningar börjar övergå till digital utgivning via webbsidor.

I linje med det fortsätter antalet fysiska taltidningar (på cd-skiva) som KB samlar in att minska (se tabell 1 c). KB bedömer att drygt 90 procent av de fysiska taltidningarna samlas in. Bedömningen baseras på att myndigheten har en god överblick och har etablerat samarbeten med aktuella leverantörer (totalt 20 leverantörer och 36 taltidningar).

Antalet pliktlevererade timmar från traditionella radio- och tv-sändningar uppgick 2020 till knappt 688 000. Det är en liten ökning jämfört med 2019 då antalet uppgick till knappt 682 000 (se tabell 1 c). Även om streamingtjänster fortsätter att öka i popularitet och utbud (ännu mer i pandemitider), så har de linjära tv- och radiobolagen fortsatt samma sändningsutbud.

KB bedömer att merparten (mer än 80 procent) av traditionella radio- och tv- sändningar har samlats in. Bedömningen baseras på att KB har en god överblick över leverantörerna, tack vare tillståndsregistret hos Myndigheten för press, radio och tv.

Vad gäller e-pliktleveranser av radio- och tv-sändningar bedömer KB att stora delar (mellan 50 och 80 procent) samlats in. Bedömningen baseras på att KB har kännedom om de större programbolagen och vetskap om att de levererar. Vad gäller mindre leverantörer, till exempel närradio, pågår arbete med att få samma överblick.

Inkomna pliktexemplar av film och video i fysisk form fortsätter att minska.

Under 2020 inkom drygt 1 000 fysiska utgåvor, att jämföra med knappt 1 200 under 2019 (se tabell 1 d). KB har en bra överblick över utgivningen av film på fysiska bärare och bedömer därför att myndigheten samlat in merparten (mer än 80 procent) av film och video i fysisk form. Förklaringen till det minskade inflödet av film (på fysiska bärare) är att allt mer film strömmas via internet.

Troligen har även pandemin bidragit till denna utveckling.

Antalet inkomna elektroniska leveranser av film och video har ökat kraftigt från cirka 530 stycken under 2019 till cirka 1 200 stycken under 2020. Skälet till ökningen är framför allt att ett av de större filmbolagen kommit igång med filmleveranser. KB bedömer att leveranserna som mottagits motsvarar stora delar (mellan 50 och 80 procent) av den nätdistribuerade film som producerats under året.

(19)

Film, video, musik samt spel

Tabell 1 d: Inflödet av pliktlevererat material – film, video, musik samt spel 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Film och video (fysisk utgivning) ¹

1 017 1 183 1 656 2 009 2 108

Film o video

(e-pliktleveranser) ^{2 o 3}

1 224 531 560 606 153

Musik (fysiska bärare – cd, vinyl etc.)

2 175 3 011 2 673 3 878 3 182

Musik (e-pliktleveranser) 5 428 2 328 105 388 386

Datorspel och interaktiva medier

22 144 Finns ej Finns ej Finns ej

1) I pliktexemplarslagen definieras film som ett dokument som består av bilder avsedda att projiceras i snabb följd. Video definieras som ett dokument för elektronisk återgivning som lagrar rörliga bilder, med eller utan ljud.

2) I detta fall avses video.

3) Siffrorna innan 2020 har justerats jämfört med tidigare årsredovisning. Skälet till detta är att statistikinsamlingen skedde manuellt fram till och med 2019, vilket kan förklara vissa dubbelräkningar etc.

Dagens digitala biografvisningar utgår från elektroniska filer och inte från fysiska dokument (det vill säga filmrullar). Därför omfattas inte digitalt biografvisad film av lagen om pliktexemplar av dokument. Digitalt biografvisad film uppfyller inte heller kriterierna för e-plikt. Sammantaget innebär detta att biografvisad film i dagsläget inte samlas in. Detta är ett problem som behandlas inom ramen för regeringens översyn av regelverket för pliktleverans, se även avsnitt 3.1.

KB:s insamling av musik på fysiska bärare (cd, vinyl etc.) har under 2020 minskat till en betydligt lägre nivå än under den senaste femårsperioden. Genomsnittet har tidigare varit cirka 3 000 stycken per år, men uppgår nu endast till knappt 2 200 stycken (se tabell 1 d). Förklaringen till detta är kan vara pandemin som gjort att utgivning skjutits på framtiden.

Leverantörerna av musik på fysisk bärare består av några få stora bolag. Resten är mindre bolag och så kallade egenutgivare. Det finns inget branschregister men KB bevakar utgivningen via exempelvis tidskrifter, dagspress, hemsidor och sociala medier och kontaktar utgivarna för att få in pliktexemplaren. Inkrävandet av musik på fysisk bärare försvåras av att lagstiftningen ibland upplevs som otydlig när det gäller vem – utgivaren eller distributören – som är leveranspliktig. Trots svårigheterna bedömer KB att myndigheten har fått in 70−80 procent av den leveranspliktiga musiken på fysiska bärare.

KB:s insamling av musik via e-pliktleveranser uppgick under 2020 till drygt 5 400 stycken. Det är en kraftig ökning jämfört med 2019 då antalet uppgick till drygt

(20)

2 300 stycken. Skälet till ökningen är att KB under året anslutit två större leverantörer av digital musik via automatiserade nätverksleveranser. De har levererat sin backkatalog, det vill säga historiskt leveranspliktigt material fram till i dag. Fler förväntas ansluta sig under 2021, vilket också förväntas öka

leveranserna till KB.

I nuläget bedömer KB att en mindre del (mindre än 50 procent) av utgivningen av musik som elektroniskt material på internet samlats in. Det saknas branschregister på området, vilket innebär att KB behöver göra egna kartläggningar. Till exempel bevakar myndigheten leverantörernas hemsidor för att få en bild av dem och deras utgivning.

Myndigheter, kommuner etc.

Tabell 1 e: Inflödet av pliktlevererat material – myndigheter etc. 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Myndigheter (e-pliktleveranser)

129 383 102 888 115 515 89 094 37 874

Kommuner (e-pliktleveranser)

53 185 40 401 32 062 4 529 387

Regioner/landsting (e-pliktleveranser)

1 862 1 633 335 1 0

Föreningar/stiftelser (e-pliktleveranser)

42 596 4 447 1 220 2 960 1 673

KB har en webbplats för registrering och leverans av e-pliktmaterial från myndigheter, kommuner, regioner och föreningar.

De elektroniska pliktleveranserna från myndigheter, kommuner, regioner samt föreningar och stiftelser har ökat under den senaste femårsperioden (se tabell 1 e).

Särskilt stor har ökningen varit från föreningar och stiftelser, där antalet uppgick till cirka 4 500 under 2019 och till närmare 42 600 under 2020. Förklaringen till den stora ökningen är att en större stiftelse med stora mängder publikationer har anslutits under året.

KB bedömer att stora delar (mellan 50 och 80 procent) av leveranspliktigt material från myndigheter och kommuner har levererats till KB. Bedömningen baseras på att antalet leveranser har ökat. Antalet registrerade kommuner samt antalet nya levererande kommuner har också ökat, vilket är ännu en positiv förändring Parallellt med detta har dock redan anslutna kommuner levererat i relativt låg grad.

Vad gäller regionerna bedömer KB att endast en mindre del (mindre än 50

procent) material har levererats. Skälet till detta är att många regioner saknar en it- struktur som kan anslutas efter KB:s kriterier. KB har ett pågående arbete med förenklingar och anpassningar för att kunna öka antalet leveranser från regionerna.

(21)

Kompletterande insamling

Den kompletterande insamlingen utgörs av material som inte omfattas av

pliktlagarna, men som stödjer KB:s uppdrag att främja den svenska forskningens kvalitet och en demokratisk samhällsutveckling. Insamlingen görs med

utgångspunkt i ett urval. Den kompletterande pliktinsamlingen fyller också luckor i insamlingen av pliktexemplar.

KB tar också emot donationer av alla materialtyper (böcker, bilder, handskrifter, arkiv, film, spel med mera). Under 2020 inkom totalt 364 erbjudanden om

donationer till KB. Av dessa tog KB emot 132 stycken. Motsvarande siffror under 2019 var 227 erbjudanden, och 136 stycken mottagna.

Radio, tv och film

Tabell 2 a: Kompletterande insamling – radio, tv och film 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Radio och tv (antal timmar)¹ 66 847 46 090 19 062 10 135 Finns ej

1) Avser material som sänds från utlandet och riktas till en svensk publik.Från och med juni 2019 har KB:s inspelningar av tv en helt automatiserad teknisk lösning. Den nya tekniken innebär att sändningarna spelas in i sin helhet och inte som tidigare i urval av unika svenska produktioner.

Detta har medfört en ökning av antalet inspelade tv-timmar.

Tv-program som sänds från Sverige (till exempel SVT och TV4) krävs in med stöd av den svenska pliktexemplarslagen. Kanaler som sänder från utlandet omfattas dock inte av den svenska pliktlagstiftningen och kan därför inte samlas in med lagstöd. Eftersom vissa tv-kanaler⁵ som sänds från utlandet riktas till en svensk publik spelar KB istället in dessa genom så kallad egeninspelning.

Därigenom får forskningen tillgång till hela tv-utbudet som riktar sig mot en svensk publik. Omfattningen av denna egeninspelning uppgick under 2020 till cirka 66 800 timmar (se tabell 2 a).

Suecana

Tabell 2 b: Kompletterande insamling – förvärv av suecana 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Suecanalitteratur 2 004 2 755 1 860 1 881 2 074

Suecana audiovisuellt (musik, spel, ljudböcker)

10¹ 67 130 Finns ej Finns ej

1) Enbart spel under 2020

5 TV3, TV3 sport HD, TV6, TV8, TV10, Kanal 5, Kanal 9 samt Kanal 11.

(22)

KB berikar sin svenska samling genom att förvärva så kallad suecana, det vill säga publikationer med svensk anknytning som utgivits utomlands. KB har en lång tradition av att samla in suecana. Materialet bidrar till en mer komplett bild av svenskt kultur- och samhällsliv, samt speglar Sverige i världen.

Inom området arbetar KB med insamling av tryckt material inom framför allt följande tre kategorier:

 utländsk litteratur om Sverige och svenska förhållanden

 översättningar till främmande språk från svenska original

 utomlands utgiven litteratur på svenska språket (främst ett urval finlandssvensk litteratur)

Under de senaste åren har antalet förvärv av suecana legat runt 2 000 volymer per år, och så var fallet även under 2020 (se tabell 2 b). Ökningen 2019 förklaras av att större resurser lades på bevakning, urval och förvärv. Antalet gåvor av den förvärvade suecana-litteraturen uppgick till cirka 365 stycken.

Utgivningen av svensk litteratur i översättning växer. Under 2020 fördjupade KB samarbetet med förlag och litterära agenturer, samt med Statens kulturråd som har bidragit med gåvor av översatt litteratur. Dessutom har ansvariga handläggare förfinat bevakningsmetoderna för publikationer som är utgivna utomlands.

I viss mån förvärvar KB även suecana i form av audiovisuellt material, främst musik och ljudböcker. Antalet är relativt litet ett normalår och var ännu mindre under 2020.

Accessioner, personarkiv, handskrifter, kartor och bilder samt antikvariskt förvärv

Tabell 2 c: Kompletterande insamling – handskrifter, antikvariskt förvärv etc.

2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Accessioner¹, personarkiv, handskrifter (antal och antal hyllmeter)

43 50 hm

72 84 hm

64 76 hm

62 71 hm

66 89 hm

Kartor och bilder (objekt) 233 4 624 4 892 3 499 39 210 Antikvariskt förvärv (tryckt

material)

99 411 311 4 203 123

1) Med accession avses att ett objekt införlivas i samlingarna. Accession är det formella åtagandet för – i detta fall KB – att förvalta objekt på lång sikt.

KB:s kriterium för insamling av personarkiv är att det ska vara arkiv efter personer med stor betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv.

KB har på grund av begränsad tillgång till det fysiska materialet under pandemin inte kunnat gå igenom och bedöma förfrågningar om att donera material på

(23)

samma sätt som normalt. Inkommet material har därför minskat kraftigt under 2020 (se tabell 2 c).

KB gör skillnad på kompletterande pliktinsamling, som fyller luckor i den pliktlevererade samlingen, och material som är outgivet eller av privat karaktär.

Utvecklingen går mot att donerade bildarkiv och personarkiv som regel innehåller både digitalt och fysiskt material.

Utländsk forskningslitteratur

Tabell 2 d: Förvärv och bestånd av utländsk forskningslitteratur 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Utländsk

forskningslitteratur (monografier)

2 664 4 089 4 135 4 806 4 073

E-böcker 339 339 308 320 336

Löpande serier/

flerbandsverk

407 540 530 500 490

Utländska tidskrifter (tryckt material)

1 054 1 054 1 062 1 063 1 100

Utländska tidskrifter (elektroniska)

8 324 6 617 6 116 6 153 6 084

Databaser (licensierade) 47 47 52 52 60

KB förvärvar utländsk forskningslitteratur som ett stöd för forskning i, och tolkning av KB:s samlingar. Myndigheten prioriterar litteratur som bidrar till att placera in Sverige i ett internationellt sammanhang och som möjliggör jämförande studier. I första hand förvärvar KB referenslitteratur såsom bibliografier,

encyklopedier, lexika, inflytelserika författares och filosofers samlade skrifter, historiska översikter och biografier samt urkundsutgåvor av olika slag. En betydande del av den utländska samlingen finns endast på KB och ingen annanstans i Sverige.

Antalet monografier inom utländsk forskningslitteratur som köptes in under 2020 var cirka 2 700. Det är en minskning från 2019 då antalet var cirka 4 100 (se tabell 2 d). Minskningen beror bland annat på pandemin.

När det gäller utländska tidskrifter eftersträvar KB kompletta sviter av ett urval centrala tidskrifter inom främst humaniora och i viss mån samhällsvetenskap.

KB tillhandahåller även ett antal licensierade databaser inom områdena samhällsvetenskap och humaniora. Dessa erbjuder ytterligare ett verktyg för forskning i myndighetens samlingar. Användarna har under 2020 haft tillgång till 47 databaser och cirka 8 300 elektroniska tidskrifter i fulltext. Det sistnämnda är en rejäl ökning jämfört med 2019. Förklaringen är huvudsakligen att en av de större databaserna ökade antalet tidskriftstitlar under 2020.

(24)

Digitalisering

För verksamhetsområdet Samla in handlar den digitala transformationen om att KB har kapacitet att hitta fram till och ta emot material som faller under e-plikten.

Under året har KB exempelvis påbörjat ett arbete med att kartlägga ljudboksförlag som har webbunika utgivningar, och under 2021 kommer en stor leverantör att anslutas. Fler leverantörer behöver anslutas för att marknaden ska täckas in och KB behöver även utveckla den infrastruktur som krävs.

Den kompletterande insamlingen på området kan anknyta till följderna av medielandskapets utveckling. Exempelvis finns det ett värde i att hitta fram till och samla in företeelser och publikationstyper som inte omfattas av pliktlagarna.

För en översikt av den samlade digitala produktionen, se vidare under avsnitt 5.4.

Kostnadsutveckling för verksamhetsområdet Samla in

Tabell 3: Kostnadsutveckling för verksamhetsområdet Samla in (tkr)

2020 % 2019 % 2018 %

Intäkter av anslag 64 790 16 % 67 062 17 % 61 653 16 %

Övriga intäkter 483 2 % 957 6 % 755 5 %

Kostnader -65 273 15 % -68 019 17 % -62 408 16 %

Utfall för Samla in 0 0 0 0

Kostnaderna för verksamhetsområdet Samla in är, efter en uppgång under 2019, tillbaka på en nivå som motsvarar tidigare år. Förklaringen till uppgången under 2019 är att då lades resurser på utveckling av system för en effektivare och säkrare insamling av digitala dokument.

Resultatbedömning för verksamhetsområdet Samla in

KB ska enligt lag samla in pliktexemplar av dokument och pliktexemplar av elektroniskt material (den så kallade e-plikten) i syfte att främja den svenska forskningens kvalitet och en demokratisk samhällsutveckling. I sin

resultatbedömning utgår KB från hur stor andel av pliktexemplaren av dokument respektive e-plikt som samlats in. Bedömningarna grundas därefter på data från insamlingen, kunskap om leverantörerna och deras förutsättningar samt analys av de trender som gäller för varje materialtyp.

När det gäller insamlingen av pliktexemplar av dokument gör KB för 2020 bedömningen att merparten (mer än 80 procent) av tryckta böcker, ljudböcker, film, musik, spel, dagstidningar och taltidningar har samlats in. KB gör vidare bedömningen att stora delar (50−80 procent) av tidskrifter och vardagstryck har samlats in.

(25)

När det gäller e-plikten gör KB bedömningen att stora delar (50–80 procent) av de elektroniskt utgivna dagstidningarna har samlats in. KB bedömer även att

myndigheten har samlat in stora delar av e-pliktmaterial från myndigheter och kommuner. Vidare gör KB bedömningen att merparten (mer än 80 procent) av traditionella radio- och tv-sändningar har samlats in. Myndigheten bedömer också att mindre delar (mindre än 50 procent) av ljudböcker, e-böcker och musik har samlats in, samt mindre delar av e-pliktmaterial från regioner.

KB har god kännedom om leverantörerna av de flesta materialkategorier som omfattas av lagen om pliktexemplar av dokument. Myndigheten känner till deras förutsättningar och kan på så sätt överblicka utvecklingen av de analoga medierna.

När det gäller e-pliktmaterialet är det svårt att bedöma hur mycket material som bör e-pliktlevereras till KB. Anledningen är att det inte finns några branschregister över organisationer och företag som är leveranspliktiga. Här behöver KB även fortsättningsvis arbeta med kartläggning för att hitta såväl leveranspliktiga utgivare som utgivningar.

Utöver pliktinsamlingen ska KB samla in fysiskt och digitalt material som behövs för att fullgöra myndighetens uppgifter, det vill säga främja den svenska

forskningens kvalitet och en demokratisk samhällsutveckling. Detta utgör den kompletterande insamlingen.

KB gör för 2020 bedömningen att intentionerna i KB:s uppgift enligt instruktion följs genom det urval som görs för den kompletterande insamlingen.

(26)

Metadata är grunden för att det insamlade materialet ska kunna ordnas och hittas, både nu och i framtiden. Flera projekt pågår för att med hjälp av AI utveckla automatiserade processer. Foto: Per & Per Fotograf AB

Beskriva

(27)

4 Beskriva

Inledning

För att kunna söka i KB:s omfattande samlingar behöver materialet vara beskrivet.

Beskrivningen sker dels genom att KB importerar metadata, dels genom manuell hantering i KB:s katalogsystem.

Metadata utgör viktiga beståndsdelar i bibliotekens infrastruktur. Tillgången till metadata av god kvalitet är nödvändig för samlingsbyggande, eftersökning, bevarande och informationsförmedling. Metadata spelar också en central roll i samarbetet med andra kulturarvsinstitutioner, liksom i kontakter med andra externa aktörer, till exempel förlag.

Mediernas karaktär har förändrats liksom biblioteksanvändarnas behov och sökbeteenden. För att möta utvecklingen behöver beskrivningsarbetet på̊ KB, liksom i hela bibliotekssektorn, effektiviseras. Det handlar bland annat om att minska den manuella hanteringen och istället öka återanvändningen av metadata från andra källor.

Högre grad av automatisering genom artificiell intelligens (AI) kommer att bli allt viktigare på metadataområdet. För att kunna utnyttja artificiell intelligens krävs att KB:s samlingar finns att tillgå i digital form. KB:s fysiska samlingar behöver därför digitaliseras i högre takt än vad som sker i dag. Det är viktigt inte bara för att förbättra tillgången till samlingarna, utan även för att effektivisera det interna arbetet med att framställa metadata.

KB:s mål för verksamhetsområdet Beskriva är att samlingarna ska vara beskrivna på ett ändamålsenligt sätt utifrån användarnas behov. För att uppnå målet har bland annat cirka 4 400 akademiska avhandlingar beskrivits. Vidare har cirka tre miljoner sidor av pliktinlämnat tidningsmaterial digitaliserats och gjorts

tillgängligt i tjänsten Svenska dagstidningar.

KB ska enligt instruktionen:

beskriva fysiskt och digitalt material som behövs för att fullgöra myndighetens uppgifter (enligt instruktionen), det vill säga att främja den svenska

forskningens kvalitet och en demokratisk samhällsutveckling

(28)

Beskriva pliktexemplar och e-pliktleveranser

Böcker och tidskrifter

Tabell 4 a: Beskrivningar av pliktexemplar – böcker och tidskrifter 2016−2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Böcker och monografier (tryckta)

 varav avhandlingar

17 755

4 406

19 467

Finns ej

14 686

Finns ej

17 305

Finns ej

16 056

Finns ej

Ljudböcker (fysiska utgåvor) 462 590 382 194 208

Tidskriftstitlar 331 316 248 402 363

Beskrivningen av tryckta böcker sker i huvudsak manuellt. Ofta används förhandsinformation i form av metadata från distributören, som justeras och kompletteras manuellt.

Under 2020 har KB beskrivit cirka 17 800 böcker och monografier (se tabell 4 a).

Detta är en minskning jämfört med 2019 då cirka 19 500 monografier beskrevs.

Av de cirka 17 800 beskrivna volymerna är cirka 4 400 akademiska avhandlingar.

För dessa har en ny och förenklad beskrivningsrutin tagits fram för att förkorta tiden från leverans till införlivande i samlingarna. I huvudsak handlar det om att återanvända publikationernas metadata från utgivningstillfället. Merparten av de avhandlingar som kom in under 2020 har beskrivits.

För pliktlevererade böcker finns en fortsatt eftersläpning i beskrivningen. Av de cirka 17 100 pliktlevererade monografierna 2020 (se tabell 1 a) har KB under 2020 beskrivit cirka 49 procent (cirka 8 470) i sin helhet i Libris⁶.

Eftersläpningar i beskrivningen av monografier som funnits även tidigare år har nu ökat på grund av pandemin. Detta eftersom arbetet med beskrivning av monografier i hög grad kräver tillgång till lokalen, vilket varit begränsat under 2020. Arbetssätten har till viss del anpassats för att beskrivningsverksamheten ska kunna upprätthållas. Det har dock inte kunnat göras i tillräckligt hög grad för att vara i balans med inflödet.

Minskningen i antalet beskrivningar av ljudböcker jämfört med 2019 beror på att det under 2020 levererats färre ljudböcker. All beskrivning sker manuellt.

Digitalisering sker på begäran eller löpande och därefter blir innehållet möjligt att lyssna på för forskare.

6 Böckerna kan dock vara beskrivna i Libriskatalogen av andra bibliotek eller vara beskrivna genom förhandsinformation från distributören.

(29)

Antalet tidskriftstitlar som beskrevs under 2020 var på samma nivå som året innan, drygt 300. För denna kategori finns heller inga eftersläpningar – allt som inkom under 2020 har beskrivits.

Affischer, vardagstryck, kartor, bilder etc.

Tabell 4 b: Beskrivningar av pliktexemplar – affischer, vardagstryck etc. 2016–2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Affischer 661 1 409¹ 888¹ 1 055¹ 1 019¹

Vardagstryck 1 800 Finns ej Finns ej Finns ej Finns ej

Musiktryck 205 179 113 133 Finns ej

1) Avser både affischer och vardagstryck

Under 2020 har KB skapat cirka 1 800 beskrivningar för vardagstryck⁷. Endast en mindre del av det insamlade vardagstrycket från året är beskrivet. Förklaringen till detta är att mängden inkommande material är mycket stor i förhållande till vad som är möjligt att beskriva på manuell väg, vilket är KB:s huvudsakliga arbetssätt när det gäller vardagstryck.

Tidningar, radio och tv

Tabell 4 c: Beskrivningar av pliktexemplar – tidningar, radio och tv 2016–2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Dagstidningar och

annonsblad (tidningstitlar)

15 31 10 12 34

Radio och tv via traditionella sändningar (program)¹

518 532² 364 420 361 019 465 198 468 889

1) I sifferuppgifterna för åren 2016–2017 ingår även icke-pliktlevererat material, varför siffrorna inte är jämförbara. Från och med 2018 redovisas icke-pliktlevererat material i tabell 5 a under Radio och tv (program).

2) I siffran ingår även lokala programblock i SR:s 26 P4-kanaler. Siffran är med andra ord inte jämförbar med tidigare år.

Antalet beskrivningar av nya tidningstitlar har varierat relativt mycket under den senaste femårsperioden (se tabell 4 c). Förklaringen till detta är främst att en del mindre tidningar har bytt namn.

Antalet beskrivna radio- och tv-program uppgick under 2020 till drygt 518 500 (se tabell 4 c). Innehållet i de kanaler som samlats in i sin helhet är beskrivet genom

7 Vardagstrycket beskrivs manuellt på samlingsnivå och får sedan en utförligare beskrivning i den lokala bibliotekskatalogen Regina i samband med beställningar av låntagare.

(30)

import av metadata (programtablåer). Endast enstaka program (nyhetsprogram) berikas manuellt med metadata. KB bedömer därför att merparten (mer än 80 procent) av det som inkommit under året har beskrivits.

Film, video, musik samt spel

Tabell 4 d: Beskrivningar av pliktexemplar – film, video, spel och musik 2016–2020 (antal)

2020 2019 2018 2017 2016

Film och video samt spel 559¹ 391 671 648 696

Musik (fysiska bärare – cd, vinyl etc.)

2 250 3 007 2 551 2 184 1 564

1) Siffran för 2020 är inte jämförbar med tidigare år eftersom ny beräkningsmetod

Beskrivningen av film, video och spel på fysiska bärare görs manuellt. Under 2020 har KB beskrivit cirka 560 enheter (se tabell 4 d). För att göra detta behöver personalen i stor utsträckning befinna sig på arbetsplatsen, vilket har försvårats under pandemin. KB gör bedömningen att merparten (mer än 80 procent) av film och video som inkommit under året är beskrivet.

Under 2020 minskade antalet beskrivningar av musik på fysiska bärare (cd, vinyl etc.) från cirka 3 000 till 2 250 (se tabell 4 d). Förklaringen till minskningen är densamma som för film och video; beskrivningen utförs manuellt och arbetet på distans har tagit mer tid i anspråk eftersom det tar längre tid att belägga, hitta uppgifter och göra efterkontroller. Drygt 40 procent av de pliktexemplar av musik på fysiska bärare som inkommit under året har beskrivits. Den något låga siffran beror till stor del på att KB har arbetat med att åtgärda eftersläpningar från tidigare år. Bland de 2 250 beskrivningarna som gjordes under 2020 ingår även i hög grad objekt inkomna 2018−2019.

Myndigheter, kommuner etc.

De e-pliktleveranser KB får från exempelvis myndigheter och kommuner är beskrivna redan vid leveransen, genom importerad metadata. Endast i undantagsfall görs manuella beskrivningar.

Nationalbibliografin

KB publicerar sedan 2015 en årlig analys i rapporten Nationalbibliografin i siffror.

Nationalbibliografin är en kvalitetskontrollerad samling av metadata som

beskriver den i huvudsak tryckta svenska utgivningen. Bibliografin innehåller den allmänt spridda utgivningen av böcker, tidskrifter, kartor, musiktryck och

dagspress. Den utgör en deldatabas i den nationella söktjänsten Libris och är