I samråd med Vetenskapsrådet har KB under 2020 arbetat med
samordningsuppdraget för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. En del av arbetet har pågått i den partssammansatta gruppen för nationellt samråd kring omdirigering av betalningsströmmar för vetenskaplig publicering. Under året pågick även utvecklingen av den nationella plattformen för öppet tillgängliga svenska vetenskapliga tidskrifter. Utöver det har KB fortsatt arbetet med de rekommendationer från tidigare utredningar som överlämnades till regeringen 2019.
Öppen tillgång
Utvecklingen av öppet tillgängliga vetenskapliga artiklar
Diagram 2: Utvecklingen av publicering med öppen tillgång i Sverige 2012–2019
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
totalt repositorier (accepted/published)
artikel i helt öppet tillgänglig tidskrift öppen artikel i hybridtidskrift
KB ska enligt regleringsbrevet för 2020 samordna arbetet med införandet av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer (open access). Vid
genomförandet av uppdraget ska KB inhämta synpunkter från Vetenskapsrådet.
Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 55 av 104
KB tar årligen fram statistik över utvecklingen av öppet tillgängliga vetenskapliga artiklar för svenska lärosäten och organisationer.
Artiklar är i fokus och ska enligt den senaste forskningspropositionen finnas öppet tillgängliga senast 2021. Antalet öppet tillgängliga artiklar (totalt) ökade under perioden 2012−2019 från cirka 30 till knappt 60 procent (se diagram 2).
Diagrammet baseras på 236 706 artiklar utgivna under åren 2012−2019 med den beständiga identifikatorn DOI (Digital Object Identifier). Den största relativa ökningen står artiklar i så kallade hybridtidskrifter för. Förklaringen till detta är de transformativa avtalen, se även avsnitt 7.3.3. Samtidigt finns den största mängden öppet tillgängliga artiklar parallellpublicerade i institutionella arkiv vid lärosätena.
Utgifter för vetenskaplig publicering
KB analyserar de nationella publiceringskostnaderna. Syftet är att säkerställa att kostnaderna för öppet tillgänglig vetenskaplig publicering inte ökar okontrollerat under övergången till ett öppet vetenskapssamhälle.
KB har, för detta ändamål, sammanställt de totala utgifterna för vetenskaplig publicering under 2017, 2018 och nu 2019.20
Tabell 19: Totala utgifter för vetenskaplig publicering 2017–2019 (tkr)
2019 2018 2017
Prenumerationer, Bibsam 120 640 179 898 253 697
Prenumerationer, lokalt 148 075 138 182 125 315
Transformativa avtal, Bibsam 93 398 74 875 35 379
Avtal för endast helt öppet tillgänglig publicering, Bibsam
20 2017 års sammanställning rapporterades som en del av KB:s utredningsarbete kring öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Siffrorna för 2018 och 2019 redovisas i respektive årsredovisning, men också i fristående rapporter och på KB:s webbsida.
KB ska enligt regleringsbrevet för 2020 redovisa de totala utgifterna för vetenskaplig publicering för universitet och högskolor, som har statlig huvudman eller tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Redovisningen ska särskilt beakta prenumerationskostnader, publiceringsavgifter och administrativa utgifter.
Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 56 av 104
Den totala utgiften för vetenskaplig publicering 2019 är cirka 504 miljoner kronor, vilket är viss ökning jämfört med de två tidigare åren (se tabell 19). De ingående delvärdena fluktuerar dock en del, vilket bekräftar den instabilitet som kännetecknar övergången till öppet tillgänglig vetenskaplig publicering.
Utgifterna för prenumerationer (tecknade via Bibsamkonsortiet eller lokalt) var 110 miljoner kronor lägre under 2019 jämfört med 2017. Det motsvarar ungefär värdet 2017 för det avtal med ett av de största vetenskapliga förlagen som sades upp 2018. Uppsägningen påverkade 2018 års siffror. Den uteblivna utgiften har möjliggjort för lärosätena att teckna andra lokala prenumerationsavtal.
Kostnader för transformativa avtal är en växande utgiftspost för svenska lärosäten.
Dessa avtal kombinerar utgifter för läsning och öppet tillgänglig publicering.
Bibsamkonsortiet verkar för att teckna avtal där öppen publicering ingår. Till följd av ett ökat antal transformativa avtal de senaste åren har utgifterna ökat med drygt 25 procent mellan 2018 och 2019. De transformativa avtalen är en sorts
övergångsavtal som kan finnas under en begränsad omställningsperiod.
För att nå regeringens och EU:s målbild om helt öppen tillgång måste utgifter som kopplas till läsning minska, och på sikt försvinna. Istället ska medel omdirigeras till helt öppen tillgänglig publicering.
I omställningen till öppet tillgänglig publicering ingår numera också avtal där utgifterna endast används för publiceringsavgifter som möjliggör öppen tillgång, och alltså inte omfattar några läskostnader. Den samlade utgiften för den här kategorin uppgår 2019 till drygt 16,6 miljoner kronor. Utgiften har uppstått i samband med att de lärosäten som ingår har publicerat vetenskapliga artiklar via dessa förlagsavtal.21
Öppet tillgänglig publicering, lokalt motsvarar de utgifter som lärosätena haft i samband med öppen publicering hos förlag som inte täckts av ett Bibsamavtal.
Baserat på uppgifter från 26 lärosäten uppgick utgifterna till cirka 74 miljoner kronor under 2019, vilket är en ökning med cirka 60 procent jämfört med 2018.
Utgifterna för öppen publicering samlas i allt högre utsträckning hos lärosätenas bibliotek, snarare än hos enskilda forskare. Detta gör det enklare att följa
utvecklingen.
Utgifter för fysiskt förvärv ingår i sammanställningen av utgifter. Inom humaniora argumenteras det för att fysiska böcker har en roll som motsvarar den
tidskriftsprenumerationer har i andra ämnesområden. Uppgifter om utgifter för fysiskt förvärv har hämtats ur den officiella biblioteksstatistiken. De har dessutom kompletterats med en enkät till lärosätesbiblioteken. Utgifterna för fysiskt förvärv minskar något. Den stabila nivån tyder samtidigt på att det fysiska förvärvet fortfarande är betydelsefullt i lärosätenas infrastruktur.
21 I ett av avtalen har forskningsfinansiärer bekostat hälften av värdet på avtalet, men även den delen är medräknad i sammanställningen.
Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 57 av 104
Det finns i dagsläget ingen heltäckande sammanställning av utgifter som kan kopplas till administrativt arbete med vetenskaplig publicering. Enligt 32
lärosäten (av totalt 48 stycken) arbetade knappt 84 årsarbetskrafter med uppgifter som kunde kopplas till hantering av e-resurser och publiceringsavgifter 2019. Det är en ökning på 40 procent jämfört med motsvarande siffror 2018. Flera lärosäten kommenterade dock att uppgiften var svår att uppge. Få resurser är avsatta enbart för arbete med publiceringsavgifter och omfattningen varierar dessutom över året.
KB kommer att komplettera den ovanstående återrapporteringen (siffrorna är att betrakta som preliminära då inrapporterade kostnader kan komma att justeras).
Under första kvartalet 2021 publiceras data på KB:s webbplats, samt en rapport som mer detaljerat beskriver metodval för insamlingen. Spårbarhet och
transparens är prioriterat när KB följer och analyserar övergången till ett öppet vetenskapssamhälle.
Omdirigering av betalningsströmmar för vetenskaplig publicering
En partssammansatt grupp har under året arbetat vidare med nationellt samråd för omdirigering av betalningsströmmar för vetenskaplig publicering. Gruppen består av fyra rektorer och fyra finansiärer inklusive bisittare. Arbetet fokuserade på flera frågor, som finansieringsmodeller på kort och lång sikt samt alternativa publiceringsmodeller. Ett annat fokusområde var statistik över öppet tillgänglig publicering i Sverige, behoven kring analys av dessa, samt kostnader hos både finansiärer och lärosäten.
Nationell digital plattform för öppet tillgängliga svenska tidskrifter
Plattformen ska skapa bättre förutsättningar för att kunna samla, synliggöra, tillgängliggöra och lagra svenska öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter. Den ska även stödja det redaktionella arbetet och på så sätt stärka trovärdigheten för den vetenskapliga publikationen i Sverige.
Plattformen ska utgöra ett infrastrukturellt stöd till tidskrifternas övergång till öppen tillgång. Den ska tilhandahålla metadata om och fulltexter av vetenskapliga artiklar med omedelbar öppen tillgång, enligt regeringens målbild. Plattformen bidrar till att tidskrifterna uppfyller de krav som bland annat forskningsfinansiärer och Directory of Open Access Journals (DOAJ) ställer.
Plattformen befinner sig just nu i en testfas där de grundläggande besluten tagits baserat på utredningar om driftsäkerhet och kostnader. På nationell nivå har KB
KB ska enligt regleringsbrevet för 2020 inrätta och förvalta en nationell digital plattform för öppet tillgängliga svenska vetenskapliga tidskrifter.
Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 58 av 104
inlett samarbete med svenska lärosäten som driver publiceringsplattformar, och på nordisk nivå har samarbete inletts med Danmark och Finland. Det finns en
dedikerad sida på kb.se som beskriver projektet och där information och dokumentation löpande kommer att presenteras.
Hittills har idén om plattformen tagits emot väl av den huvudsakliga målgruppen för testfasen av arbetet, det vill säga utgivare och redaktörer av svenska
vetenskapliga tidskrifter. Framför allt har de tidskrifter som inte redan har ett avtal med kommersiella förlag varit positiva. Dock kvarstår oron bland vissa tidskrifter för att övergången till öppen tillgång kommer att innebära ekonomiska
utmaningar.
Öppen tillgång i Bibsamavtalen
Transformativa avtal har förhandlats fram med ytterligare fem stora
internationella förlag inför 2021. De transformativa avtalen ger tillgång till både läsning och öppet tillgänglig publicering. Totalt finns nu 20 transformativa avtal tecknade för Bibsamkonsortiet.
Diagram 3: Öppet tillgängliga artiklar i Bibsamavtal 2020
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500
Elsevier SN Fully OA
Springer Compact
Taylor &
Francis
Wiley Övriga förlag
Artiklar utöver avtal
Prognos ytterligare artiklar inom avtal Artiklar inom avtal
Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 59 av 104
Svenska forskares publicering hos förlagen verkar generellt ha ökat under året.
Det är troligen en effekt av ökat hemarbete under pandemin, som gett mer tid till att skriva klart artiklar. Uppskattningsvis kommer drygt 10 500 öppet tillgängliga artiklar (se diagram 3) att ha bekostats via Bibsamkonsortiets transformativa avtal under 2020.
Internationella samarbeten för öppen tillgång
Sedan 2008 har KB deltagit i de EU-finansierade projekt som nätverket
OpenAIRE drivit. OpenAIRE står för Open Access Infrastructure for Research in Europe och har under projektens gång bidragit till flera viktiga infrastrukturer som exempelvis Zenodo, där forskare kan ladda upp forskningsresultat. Det senaste projektet, ADVANCE, avslutas under början av 2021. KB har bidragit genom att fungera som en så kallad NOAD (National Open Access Desk) och genom att anordna ett webbinarium för lärosätesbibliotek, forskare och finansiärer. Vid arrangemanget presenterades och diskuterades flera viktiga satsningar som EOSC (European Open Science Cloud) och ORE (Open Research Europe).
KB är också medlemmar i COAR (Confederation of Open Access Repositories) samt deltar med en representant i en rådgivande grupp för SCOSS (Sustainability Coalition for Open Science Services). För att ytterligare stärka arbetet med öppen tillgång för humaniora och samhällsvetenskap beslutade KB under 2020 att bli medlemmar i OPERAS (Open Scholarly Communication in the European
Research Area for Social sciences and humanities). I arbetet med öppen tillgång i Bibsamavtalen samarbetar KB inom nätverken OA2020 och ESAC (Efficiency and Standards for Article Charges).
Unesco har under 2019−2020 bedrivit ett arbete för att ta fram globala
rekommendationer för öppen vetenskap. KB har bidragit i arbetet genom att delta i konsultationer och kommentera utkast via Svenska Unescorådet. Unesco avser att lägga fram rekommendationer för medlemsstaterna under andra hälften av 2021.
Forskningssamverkan
Bibsamkonsortiet
Inom ramen för Bibsamkonsortiet sluter KB sedan 1996 licensavtal med förlag och databasproducenter i syfte att effektivisera tillgång till elektroniska
informationsresurser för högre utbildning och forskning. Konsortieformen ger lägre priser och rationell administration för deltagande organisationer. År 2020 har 86 organisationer anslutit sig till ett eller flera av de 46 avtalen. Avtalen omfattar en mängd olika e-resurser och den totala omsättningen var drygt 497 miljoner kronor. Ökningen jämfört med 2019, då motsvarande belopp var cirka 301 miljoner kronor, beror till stor del på att ett nytt transformativt avtal kunde tecknas med ett av de största vetenskapliga förlagen inför 2020.
Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 60 av 104
Externa forskningsprojekt
KB:s interna beredningsgrupp har under 2020 behandlat cirka 70 ärenden. Av dessa utgjordes cirka 50 procent av projektförfrågningar om samverkan kopplade till KB-labb. 18 ärenden utgick från Vetenskapsrådets specialutlysning
Digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar. Tio projektförslag ledde fram till färdiga ansökningar men ingen beviljades medel.
En ansökan skickades till Riksbankens Jubileumsfonds infrastrukturutlysning men beviljades inte medel. KB medverkade även i ytterligare tre ansökningar. Av dem beviljades ett projekt medel, nämligen Databasen QUEERLIT: Utveckling av metadata och sökbarhet för HBTQI-litteratur (IN20-0013).
KB:s del i projektet Astrid Lindgren-koden, finansierat av Riksbankens
jubileumsfond, avslutades under 2020. I och med projektet blev 52 stenografblock ur Astrid Lindgrens arkiv digitaliserade.
KB är en av huvudaktörerna i det tvärvetenskapliga projektet Samisk audiovisuell samling (2019−2021). Andra medverkande är bland annat Ájtte (Svenskt fjäll- och samemuseum), Umeå universitet, Stockholms universitet och Sametingets kulturnämnd. Projektets syfte är att utifrån ett etiskt övergripande förhållningssätt skapa en infrastruktur för filmer och tv-program som skildrar samerna och samisk kultur. Detta sker bland annat genom att inventera och digitalisera filmer och tv-program och att kvalitetssäkra och berika materialets metadata. Materialet ska även tillgängliggöras för såväl för forskare via KB:s söktjänst SMDB som för det samiska samhället och en intresserad allmänhet via Filmarkivet.se (ett samarbete mellan KB och Svensk filmindustri).
Vid slutet av 2020 samverkade KB totalt i tolv olika forskningsprojekt.
EODOPEN
KB deltar i projektet EODOPEN – eBooks-On-Demand-Network Opening Publications for European Netizens, som inleddes 2019 och pågår till 2023. I projektet deltar femton bibliotek från elva europeiska länder. Målet med projektet är att fritt tillgängliggöra 15 000 verk från 1900- och 2000-talen. KB avser att bidra med 2 000 verk.
På grund av pandemin har mycket arbete fått läggas om. Av denna anledning har projektet också beviljats en kostnadsneutral förlängning av EU-kommissionen till april 2024.
Digisam
Digisam är en samverkansplattform där 22 kulturarvsaktörer arbetar med frågor som rör digitalt kulturarv. KB har medverkat i Digisam sedan 2011, och ingår i plattformens styr- och beredningsgrupp. Samordningen inom Digisam sker genom dess sekretariat, som är placerat på Riksantikvarieämbetet.
Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 61 av 104
Målet med Digisams arbete är att skapa gemensamma digitala lösningar som gör kulturarvet enklare och lättare att ta till sig. Inom Digisam finns två
samverkansområden. Juridiska frågor tas upp i Juridiska rådet, medan frågor kring digitalisering och lagring tas upp av samverkansområdet Digitalisera och bevara.
KB har inom ramen för ovan nämnda samverkansområde medverkat i ett antal arbetsgrupper under 202022.
Digitalisering av det svenska trycket
KB och universitetsbiblioteken i Stockholm, Lund, Umeå, Uppsala och Göteborg gjorde i januari 2020 en avsiktsförklaring om att med gemensamma insatser digitalisera och tillgängliggöra det samlade svenska trycket.23 Målet är att göra hela den nationella tryckproduktionen från 1400-talet fram till i dag digitalt tillgänglig. Så mycket material som möjligt ska tillgängliggöras enkelt, fritt eller till lägsta möjliga kostnad. Upphovsrättsinnehavares vilja att i nya medieformer sprida redan tidigare utförd forskning, utredningsarbete, konstnärligt skapande och annan intellektuell produktion ska tas tillvara.
Arbetet ska genomföras kollaborativt mellan de sex samlingstunga biblioteken. I första fasen digitaliseras katalogiserat, upphovsrättsligt fritt material. Parallellt med detta ska biblioteken arbeta för att digitalisera och tillgängliggöra även upphovsrättskyddat material och okatalogiserat äldre tryck. Arbetet är mycket omfattande och behöver genomföras i delprojekt under lång tid. Arbetsnamn för projektet är Det digitaliserade svenska trycket. Genom samarbetet tas ett
väsentligt steg för att uppnå den grad av nationell digitalisering som redan finns i andra länder.
Parterna är medvetna om att det krävs ett långsiktigt arbete för att uppnå det ambitiösa projektmålet. Kompetens och teknik finns, men samordningen behöver ökas. Tillräckliga ekonomiska resurser för massdigitalisering saknas också i dagsläget.
Arbetet leds av en styrgrupp som ansvarar för att det tas fram gemensamma strategier och beslut om standarder och rekommendationer, samt att
digitaliseringsarbetet samordnas. Styrgruppen inrättar arbetsgrupper för olika ändamål, och de sex biblioteken tillskjuter resurser. Under 2020 har tre
arbetsgrupper utfört ett förberedande arbete. Från och med 2021 går samarbetet in i en produktiv fas med en gemensam projektledare.
22 Arbetsgruppen för interoperabilitet som tar fram en vägledning för metadata och länkade öppna data, Arbetsgruppen för lagring och bevarande som tar fram en vägledning för digitalt bevarande av kulturarvet samt Arbetsgruppen för begrepp som arbetat med definitioner och förklarande texter för centrala begrepp inom området digitalt kulturarv.
23 Med det samlade svenska trycket avses inte bara böcker, tidningar och tidskrifter utan även rapporter, läromedel med mera, det vill säga det som traditionellt katalogiseras inom biblioteken.
Kungliga bibliotekets årsredovisning 2020 Sida 62 av 104