Hur används och justeras hård data?

informell karaktär så som läget på fastigheten. En del av variablerna, som exempelvis ranking av fastigheten läge, var inget kredithandläggarna kunde bestämma själva utan var förutbestämt i modellen varför kredithandläggarnas bedömning i dessa fall är begränsade. Detta kan ses som att möjligheten kredithandläggarna har att samla in och tolka den informella informationen själva minskar, och att de således, gällande vissa variabler, blir styrda av bankernas modeller. Enligt Bäckström (2014) förlitar sig Handelsbankens kredithandläggare sig till en stor del på sina modeller. Anledningen varför det är viktigt att ha i beaktning huruvida kredithandläggarna är styrda av bankernas modeller eller inte är därför att det ur intervjuerna framgick brister i dem. Dessa brister innebär att modellerna inte är kapabla att justera K3-redovisningen till den grad att den bedöms likadant som K2-redovisningen bedöms.

Informell data spelar, enligt de fyra kredithandläggare som intervjuats, en roll vid en kreditbedömning. Men hur och i vilken utsträckning?

8.2 Hur används och justeras hård data?

Redovisningen kan, enligt de intervjuer som genomförts, antas spela roll vid en kreditbedömning och det framgick även att redovisningen utgör en del av bankernas modeller. Beroende på hur bankernas modeller ser ut spelar redovisningen olika roll och i synnerhet simuleringen uppsatsen tagit fram. Som tidigare nämnt leder ett för

Hård data/

redovisningen ^{Mjuk data}

Justeringar /funktione ll fixering Förståelse för redovisningens effekter Beslut

89

stort beroende av bankernas modeller till att de, trots justeringar, inte tar ett 100-procentigt hänsyn till K3-redovisningen vilket kan ge konsekvenser.

När ett företag har möjlighet att välja mellan att upprätta företagets redovisning enligt fler regelverk än ett får det val som görs konsekvenser i hur företagets redovisningsdata presenteras i årsbokslutet. Redovisningsinformationen ligger, som tidigare nämnt, delvis till grund för kreditbeslut kredithandläggarna tar. Ur ett rationellt synsätt bör kreditbeslutet vara det samma oavsett vilket regelverk bolagen väljer att redovisa efter. För att K2 och K3 ska bedömas likvärdigt kommer det således krävas att bankerna gör justeringar på de poster där regelverken har olika effekter. Det som framförallt skiljer K2 och K3 i uppsatsens simulering är avskrivningarna, vilka i sin tur påverkar resultaträkningen, som i sin tur påverkar årets resultat och eget kapital. Vidare påverkar de olika avskrivningssätten det bokföringsmässiga värdet på fastigheten, vilket syns bland tillgångarna i balansräkningen.

För att K2 och K3 ska bedömas lika krävs alltså att bankerna gör justeringar, vilket även styrks av Svensson (2003) då hon menar att justeringar krävs av formell information för att korrekt data ska kunna användas som bedömningsunderlag. Det kan alltså krävas att justeringar görs av redovisningsinformationen innan den läggs in i modellerna vilket kräver en del förarbete av kredithandläggaren i fråga men kräver å andra sidan ingen förändring av modellerna. Detta är i linje med tidigare nämnda mentala justeringarna som det i ett experiment visade sig att kredithandläggare ibland gör (Choi & Levich, 1990). I detta fall är det dock inte ett alternativ då mentala justeringar inte skulle ha någon effekt på den slutliga riskklassificeringen företaget får av modellen. Alternativt kan det krävas att modellerna tar hänsyn till skillnader och att redovisningsinformationen som behövs justeras, justeras i modellen, eller att modellerna endast tittar på sådana poster som inte regelverken har olika effekter på. Som det, enligt de intervjuade kredithandläggarna, ser ut nu hos bankerna görs justeringar i modellerna och därför är det viktigt att, vid nya inrättningar av redovisningsregelverk, också ta hänsyn till detta i dem eftersom att modellerna har en så pass stor förlitan på sig. Det är viktigt att ha i åtanke att K3 är ett regelverk som förvisso är nytt för många banker, men av allt att döma är här för att stanna. Det finns således starka skäl till att redan nu se över vad effekterna kan bli vid utebliven hänsyn till K3-regelverkets effekter i de nuvarande modellerna.

Bankerna förklarade att de tittade på driftnettot och i synnerhet Björk (2014) som menade att driftnettot kanske är den viktigaste posten för ett fastighetsbolag. Björk (2014) jämförde hyresintäkter och kostnader för fastigheter på samma lägen och såg hur de förhöll sig mot de schablonsiffror som finns som jämförelsetal. Avvek siffrorna från varandra ställde Björk (2014) sig frågan; varför? Kunde det vara så att de är sämre

90

underhållna och måste ta en lägre hyra eller finns där utrymme för högre hyror? Enligt Björk (2014) togs sedan en uppskattad avkastning fram för fastigheten beroende på läget för fastigheten och ränteläget. Med hjälp av den räntan och driftnettot beräknade man värdet på fastigheten. I den modellen fanns även underhållskostnader med, vilket avskrivningarna beskrev. I fallet med K2 och K3 ser avskrivningarna olika ut och skiljer sig stort. Den underhållskostnad som uppstår för K2 år 2009, men aktiveras av K3, fördelar man på de närliggande åren. Visserligen sker där justeringar men i fallet man fördelar kostnaden på endast de närliggande åren blir justeringen skev då det i K3-bolaget skrivs av under en betydligt längre period.

Soliditeten är även något som bankerna tittar på och när det gäller soliditeten beräknar man ut en justerad soliditet. Då det bokföringsmässiga värdet på fastigheter ofta understiger det marknadsmässiga värdet justerar man fastighetens bokföringsmässiga värde till ett marknadsmässigt värde vilket i de flesta fall leder till en förbättrad soliditet. I fallet med K3 ser vi redan att möjligheter finns för att värdera upp värdet, möjligheter som inte finns i K2. Utan justeringar har K3 i simuleringen en bättre soliditet än K2. Görs en justering av värdet till marknadsvärde kommer soliditeten nästintill vara oförändrad för K3 medan det i fallet för K2-bolaget kommer bli betydligt bättre. Dock är det inte bara tillgångarna som är en variabel för att räkna ut soliditeten, utan även det egna kapitalet. Även om tillgångarna kommer se likadana ut efter justeringar så gör inte det egna kapitalet det. Alltså är inte heller den justerade soliditeten tillräcklig för att de olika bolagen ska bedömas lika.

En post som inte skiljer sig mellan bolagen i simuleringen är kassan, vilken i sin tur är enligt samtliga intervjuade banker av stor vikt. Kassaflödet är av stor betydelse då den visar i fall bolagen har pengar nog att amortera och betala sina räntor.

8.2.1 Görs skillnader på K2 och K3?

Av att döma utifrån intervjuerna görs justeringar, vilka raderar många skillnader mellan bolag som redovisar enligt K2 och K3. Däremot är inte dessa justeringar tillräckliga för att de ska bedömas lika.

Som tidigare nämnt varierar betydelsen av hård data och således styr det över betydelsen av de skillnader som uppstår mellan K2 och K3. Då justeringar görs är inte de tillräckliga och även om redovisningsdata inte är den ända informationskällan bankerna har så kommer det göra skillnad i bedömningen, om än marginell.

För att statistiskt testa ifall de olika regelverken bedömdes olika gjordes ett experiment på civilekonomstudenterna i årskurs ett, två och tre på Linnéuniversitetet i Växjö.

91

Resultaten som presenterades i kapitel 7 kom fram till att studenterna i snitt bedömer risken att bolaget inte ska klara av att uppfylla sina betalningsåtaganden i form av amortering och ränta som 9 procentenheter lägre för K3-bolag jämfört med K2-bolag på kort sikt (1-2 år). På längre sikt (3-5 år) kunde däremot inte skillnaderna statistiskt säkerställas. Det är alltså inte bara bankerna som gör skillnad på regelverken utan även studenterna i experimentet.