Vad påverkar huruvida justeringar görs?

Under intervjuerna framgick att regelverken K2 och K3 var något främmande för kredithandläggarna. De var inte införstådda med de effekter som regelverken förde med sig. Även i teorin beskrevs det som att förståelsen för redovisning och effekterna låg till grund för att korrekta justeringar inte görs. I det experiment som gjorts har det testats statistiskt hur skillnaderna år i de olika årskurserna. Är det så att förståelsen för utbildning hämtas utifrån ifall man studerat det, borde i så fall de med mer utbildning inom området göra mindre skillnad på bolagen jämfört med de som har mindre utbildning.

I de statistiska tester som gjorts går det först och främst att konstatera att de i årskurs ett och de i årskurs tre gör skillnad på bolagen, vilket är statistiskt säkerställt. Skillnaden om cirka 13 procentenheter mellan bolagen på lång sikt för studenterna i årskurs ett var de som var signifikanta medan skillnaden på bolagen om cirka 23 procentenheter på

Hård data/

redovisningen ^{Mjuk data}

Justeringar /funktione ll fixering Förståelse för redovisningens effekter Beslut

92

kort sikt och cirka 13 procentenheter i genomsnitt för studenterna i årskurs tre var signifikanta. När tester för skillnader i skillnaderna gjorts visar det sig, förvånande nog att skillnaderna ökar vid en högre grad av utbildning. Huruvida den kurvan är linjär går inte att dra slutsatser kring genom det experiment som genomförts, och det kanske är så att det krävs betydligt mer avancerad utbildning för att rationella beslut ska fattas.

93

9 Slutsats

Problemformuleringen i uppsatsen är: Hur påverkar utformningen av den finansiella

rapporten bankernas kreditbedömning, och vad är det som påverkar hur olika utformningar bedöms?

K3 infördes den förste januari, i år och är ett regelverk som många bolag tvingas att följa medan andra bolag kommer kunna ha möjligheten att välja mellan K3 och K2. Genom uppsatsen har de skillnader som kan uppstå illustrerats genom en simulering. Vid en rationell kreditbedömning ska det inte spela någon roll vilket av de två regelverken som väljs.

Tidigare forskning har visat att det förekommer funktionell fixering vid kreditbedömningar, det vill säga att kreditbedömmaren gör sin bedömning utifrån de siffror som ligger framför hen, utan att göra de justeringar som kan behövas. Då K2 och K3 påverkar årsboksluten olika skulle det i så fall ge utrymme för bolagen att välja det ena regelverket framför det andra för att på så sätt gagna sig själva vid ett bankbesök. De simuleringarna som gjorts i arbetet har presenterats för olika kredithandläggare för att se ifall de bedöms olika.

För att förstå hur pass mycket som en ändring i redovisningen kan påverka är det viktigt att först förstå hur stor del av bedömningen som grundar sig i data hämtad från årsbokslutet. I ett scenario där kreditbedömningen endast består utav annan data kommer redovisningen inte att påverka någonting

Under intervjuerna med bankerna har det framgått att de litar mycket på sina modeller. Även om det förs en muntlig dialog har intrycket varit att bankerna, i mångt och mycket, är styrda av sina modeller. Utan att ha fått tillgång till modellerna i fullo har det framgått att modellerna består av informell information, som i exemplet med ett fastighetsbolag kan vara vakans, läge på fastigheten, etcetera. Vidare består modellerna även av data som hämtas ifrån årsboksluten och kan som Björk (2014) på SEB menade bestod till stor del av driftnettot med vissa justeringar. De justeringar som han berättade om gick ut på att de avskrivningar som härleddes som underhållskostnader räknades med, vilka är högre för K3-bolag. För K2-bolag som har stora förluster de år de gör underhåll, fördelas den kostnad på närliggande år. Det kan då bli en skev bild, då de kostnaderna egentligen borde fördelas över en betydligt längre tid. Kredithandläggarna menade på att de gjorde justeringar i form av justerad soliditet, då de, i modellen, värderade upp fastigheten till ett marknadsvärde. I det fallet blir det även en skev bild då en fastighet som skrivs av enligt K3 belastar det egna kapitalet hårdare tidigare år än en fastighet som skrivs av

94

enligt K2. Då det inte endast är tillgångarna som används för att räkna ut soliditeten kommer de olika soliditeterna att skilja sig åt mellan bolagen, även ifall fastigheten värderas till verkligt värde. Samtliga kredithandläggare föredrog det ena regelverket framför det andra, vilket indikerar på att de kommer att göra skillnad på bolag som redovisar enligt det ena eller det andra. Det ska dock poängteras att bankerna även kollar på poster i redovisningen som inte påverkas av valet av regelverk, såsom kassan. Därför antas den skillnad valet av regelverk medför endast ha en marginell effekt på kreditbedömningen.

I uppsatsen presenteras även ett experiment i en andra delstudie. Under intervjuerna framkom det att samtliga kredithandläggare saknade förståelse för regelverkens effekter. Därför testades det huruvida en ökad förståelse för redovisning skulle leda till att bedömningarna blev mer lika mellan regelverken. Som underlag användes simuleringarna och testades på studenter på civilekonomprogrammet, Linnéuniversitetet från basblocket och årskurs 3.

Experimentet visade på att studenterna gjorde skillnad på de olika regelverken, vilket tillsammans med resultaten från intervjuerna bevisar att skillnad görs på K2 och K3. Vidare så visade resultatet från experimentet på att studenterna i årskurs 3 gjorde större skillnad på regelverken än studenterna på basblocket, vilket gick emot antagandet om att en ökas förståelse skulle leda till mer rationella beslut. Det kan vara så att det krävs ytterligare utbildning innan de rationella besluten fattas, eller att det beror på andra faktorer.

För att återkoppla problemet i uppsatsen; Hur påverkar utformningen av den finansiella

rapporten bankernas kreditbedömning, och vad är det som påverkar hur olika utformningar bedöms? Kan följande resultat presenteras.

Utformningen av den finansiella rapporten påverkar bankernas kreditbedömning genom att utformningen av den finansiella rapporten, i fallet K2 och K3, på ett sådant sätt att beroende på hur den finansiella rapporten utformas så kommer det beslutet bankerna kommer fram till i sin kreditbedömning att variera för att de justeringar som görs inte är tillräckliga. När det gäller vad det är som påverkar hur de olika utformningarna bedöms går det inte att säkerställa att förståelsen för redovisning skulle spela någon roll. Med det sagt behöver det inte vara så, utan det kan exempelvis vara så att det krävs mer avancerad förståelse och utbildning, eller att det har med andra aspekter att göra.