Hypoteser för experimentet

kommer ett experiment på studenter att utföras med simuleringarna som underlag, vilket motiveras under 6.2 och 6.3.

6.1.2 Hypoteser för experimentet

Under intervjuerna har det, som ovan nämnt, framkommit att bristande förståelse för redovisningens effekter kan vara en bidragande orsak till att ett K2-bolag och ett K3-bolag bedöms olika. Tillika har även Miles & Nobes (1998) och Barker (1998) skrivit om att en bristande förståelse hos den som bedömer risken leder till felaktiga beslut. Således borde en högre förståelse för redovisning leda till mindre felaktiga beslut, vilket i fallet med K2 och K3 är att bolagen bedöms lika. För att kunna avgöra huruvida en högre förståelse för redovisning har en påverkan kommer det först och främst att testas ifall bolagen bedöms olika. Därför blir den första hypotesen som lyder.

H1: Samma företag som redovisar enligt K2 respektive K3 bedöms

olika

Vidare kommer det att testas huruvida graden av utbildning, och därmed förståelsen för redovisning, är en påverkande faktor för hur lika eller olika, K2 respektive K3 bedöms. Den andra hypotesen blir således som följer.

H2: Vid en högre förståelse för redovisning bedöms samma företag som

redovisar enligt K2 respektive K3 mer lika än vid en lägre förståelse för redovisning

För att mäta förståelsen för redovisningen kommer de studenter som deltar i experimentet att kategoriseras i olika grupper, beroende på hur långt komna de är i sin utbildning. I studenternas utbildning finns kurser som behandlar just skillnader mellan K2 och K3. Den grupp av studenter som läst just de kurser kommer kategoriseras som en grupp med högre utbildning inom området. Alltså torde de bedöma bolagen mer likvärdigt än de studenterna i den andra gruppen. Enligt fenomenet funktionell fixering kan det, trots kunskap kring de olika regelverken, förekomma att bolagen bedöms olika. Alltså kommer det att testas ifall förståelse för redovisning, operationaliserat som utbildningsgrad, kommer att leda till en ökad rationalitet på kreditbesluten, det vill säga att bolagen bedöms mer likvärdigt och därmed huruvida funktionell fixering förekommer eller inte.

6.2 Undersökningsmetod

Det induktiva inslaget i delstudie ett, där teori härleds ur empirin för att generera fram hypoteser, är det som ligger till grund för delstudie två. Syftet med delstudie två är att testa ifall utbildningsnivån spelar roll i huruvida rationalitet råder vid en

69

kreditbedömning. Att genom intervjuer generera information kring vad som kan påverka hur införandet av K3-regelverket påverkar kreditbedömningen, och sedan testa den variabel som framkommer ha en trolig påverkan, är relevant för att kunna besvara syftet för delstudie två. Detta då delstudie två således testar vad kredithandläggarna

faktiskt säger, istället för att testa vad teorin menar på att de borde säga.

I delstudie två härleds hypoteserna från den framtagna teorin i delstudie ett och forskningsansatsen är således deduktiv. Därför är det relevant att genomföra en kvantitativ undersökning för att öka generaliseringsgraden i det resultat som fås fram. Tidigare forskning har gjorts på huruvida redovisningens utformning påverkar bedömningen av bolaget. Abdel-Khalik & Keller (1979) gör ett experiment där de ändrar redovisningen och då sättet bolaget värderar sitt lager. Det som gjordes, var att de ändrade från FIFO till LIFO, vilket endast är bokföringsmässigt. De som ingick i undersökningen var införstådda med vad FIFO och LIFO förde med sig för effekter. Experiment är alltså metodvalet för Abdel-Khalik & Keller (1979) när man undersökte huruvida respondenterna gjorde skillnad på de olika bolagen med de olika redovisningssätten. Deras syfte överensstämmer med syftet den här uppsatsen har på så sätt att de vill undersöka ifall en redovisningsförändring påverkar bedömningen. Därför faller det naturligt att anamma just experiment som metod för den andra delstudien. Delstudie två kommer alltså testa huruvida utbildningsnivån är en av förklaringarna till att K3-regelverket påverkar bankernas kreditbedömning genom ett experiment som kommer att utföras på studenter i form av enkäter. Genom experimentet kommer ett test ske av huruvida utbildningsnivån påverkar rationaliteten i bedömningen av redovisningen.

Fördelen med att utföra ett experiment i delstudie två är att forskarna till uppsatsen kan inta en aktiv roll genom att kontrollera den kausala processen som är av intresse att undersöka. Genom att dela ut två olika enkäter där den ena är en redovisning upprättad enligt K2 och den andra en redovisning upprättad enligt K3, utan att underrätta respondenterna om skillnaden, kan skillnaden i redovisningen kontrolleras som en faktor till informationen i de svar som sedan samlas in. Genom att utföra ett experiment finns det alltså en möjlighet att isolera de faktorer som är av intresse för att kunna besvara uppsatsens problem och därmed styrka att sambanden är kausala.

Att utföra experimentet på studenter genererar en mer generell kunskap genom möjligheten att testa en fokuserad fråga på ett stort urval personer. Studenterna antas även befinna sig så pass nära den kunskap de, igenom sina utbildningar, lärt sig att det ter sig ytterst relevant att jämföra utbildningsnivåer i denna typ av miljö.

70 Extern-redovisning, finansiering och ekonomisk styrning I 15 hp Redovisnings-teori 7,5 hp Extern-redovisning, finansiering och ekonomisk styrning II 15 hp Årskurs 1 (basblock) Årskurs 3 (inriktning) Årskurs 4 (inriktning) Årskurs 2 (basblock)

Ett alternativt upplägg på delstudie två hade kunnat vara att skicka ut samma enkäter och utföra samma experiment på kredithandläggare eftersom det är dessa som studerats i delstudie ett och därmed är relevant att fortsätta undersöka i delstudie två. Det skulle dock innebära svårigheter att konkretisera och mäta deras utbildningsnivå då de flesta kredithandläggare antagligen har snarlika utbildningar. Genom att vända sig till en utbildning som Civilekonomprogrammet är indelningen av utbildningsnivåerna redan tillgängliga och antalet respondenter i respektive nivå är hög. Respondenterna, i form av studenter, antas också vara mer objektiva i sina svar än vad kredithandläggare förmodligen hade varit. Eftersom kreditbedömningsprocessen är känslig att blotta finns en risk att kredithandläggaren ger ett svar som snarare låter teoretiskt korrekt än ett svar som visar hur processen egentligen ser ut (Frishkoff et al, 1984; Berry & Waring’s, 1995).

Experimentresultatets generaliserbarhet gentemot kreditbedömarna kan sägas vara relativt hög utifrån det fall att faktorn kunskap isoleras för att sedan generaliseras med utgångspunkten att allt annat är lika. Det är alltså huruvida förekomsten av kunskap om de olika regelverken kan påverka bedömningen eller inte som är av intresse, inte det exakta innehållet av kunskapen.

6.3 Urval

Det urval som anses kunna besvara andra delstudiens syfte på bästa sätt är studenter med en utbildning inom ekonomi. Kravet på utbildningen, för att studenterna ska anses vara relevanta respondenter till experimentet, är att den ska innehålla kurser inom redovisning på flera nivåer och att den högre nivån ska innefatta utbildning inom K2- och K3-regelverket. En av de primära fördelarna med att utföra ett experiment är möjligheten att jämföra och få en bättre förståelse av den företeelse som är av intresse, om man jämför den med något som liknar den (Bryman & Bell, 2005). För att kunna jämföra huruvida utbildningsnivån påverkar rationaliteten i bedömningen kommer studenter i två olika nivåer på Civilekonomutbildningen på Linnéuniversitetet att jämföras.

71

Civilekonomprogrammet är uppdelat i fyra årskurser där de två första utgör basblocket och i denna studie utbildningsnivå ett. Baslocket består av årskurs ett och två där dessa studenter har en baskunskap inom redovisning och finansiering vilket innefattar sammanlagt 30 högskolepoäng inom externredovisning, finansiering och ekonomisk styrning. Dessa grupper av studenter kommer i denna studie att utgöra kontrollgrupper. Den andra gruppen, experimentgruppen, består av studenter som läser Civilekonomprogrammet år tre och utgör den högre utbildningsnivån. De inriktningar som valts i år tre är redovisning och finansiering. Studenter som läser dessa inriktningar innehar, utöver 30 högskolepoäng inom externredovisning, finansiering och ekonomisk styrning, även 7,5 högskolepoäng inom redovisningsteori som innefattar utbildning inom K2- och K3-regelverket. Dessa tre grupper kommer genom experimentet försöka besvara syftet i delstudie två, som är att testa om utbildningsnivån påverkar rationaliteten i kreditbedömningen. De studenter som läser vid Civilekonomprogrammet år fyra har också 7,5 högskolepoäng inom redovisningsteori men är dock svårtillgängliga då de under samma tidsperiod som denna studie görs är utspridda på olika håll och skriver uppsatser. Därför ingår de inte i urvalet för delstudie två.

Att experimentet sker på Civilekonomprogrammet på Linnéuniversitetet grundar sig i bekvämlighetsfaktorer då författarna till denna uppsats har god kännedom kring programmet och dess struktur eftersom de själva läser sista året Civilekonom på Linnéuniversitetet. Detta har gjort det bekvämt att på kort tid finna rätt årskurser, kurser och rätt lärare att kontakta. Ett alternativ hade kunnat vara att vända sig till fler universitet, dock gjordes valet att dela ut enkäter fysiskt för att snabbt få in data att analysera, detta var inte ett alternativ av åter nämnda bekvämlighetsskäl.

6.4 Metod för datainsamling

Syftet med att i delstudie två utföra ett experiment är att jämföra studenter i en kontrollerad miljö där studenterna slumpmässigt dels delas in årskursmässigt där varje årskurs slumpmässigt delas in i en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen kommer sedan att utsättas för en viss påverkan med den jämförerliga kontrollgruppen som inte kommer att utsättas för påverkan. Med andra ord kommer kontrollgruppen att få K2-simuleringen tilldelade till sig medan experimentgruppen kommer få K3-simuleringen tilldelade till sig. Med hjälp av beskrivningar av de, egentligen likadana, företagen kommer studenterna sedan att få bedöma redovisningen utefter de frågor som formulerats i enkäterna.

72

Vid presentation av uppsatsen för de olika årskurserna har syftet med delstudien utelämnats för att motverka placeboeffekter. Enkäterna har sedan fördelats ut så att hälften av studenterna har fått K2-simuleringen och den andra hälften K3-simuleringen. Eftersom att studenterna i de olika årskurserna är många och slumpmässigt valda ökar generaliseringsgraden. Trovärdigheten i resultatet ökar också i och med att inga konstlade ingrepp i det sociala sammanhanget har gjorts (Saunders et al, 2012).

Då insamlingen skett genom fysiska enkäter har snabba svar kunnat samlas in. Dessutom har svarsfrekvensen nära på varit hundraprocentig då respondenterna svarat på enkäterna under deras föreläsningar. Dock med undantag för andra årets civilekonomer som fick enkäterna innan de skulle gå på rast, varav många valde att inte medverka.