K APITEL 8 V ALIDERING

And if you want a jewish doctor, I’ll uncover every inch of you. (Leonard Cohen: Cohen Live, 1994)

Hittills har jag vaskat fram bilder av de åtta typerna i kapitel 7. Det kan vara på sin plats – och dessutom spännande – att pröva om dessa bilder verkligen är giltiga, vilket sker i detta kapitel. Jag har genomfört fyra valideringstester på olika plan. Det första testet ärKLUSTERVALIDERING, vilket avser att visa dels om antalet kluster är det optimala,

dels om mina analyser hittills varit korrekta.

Det andra är TYPVALIDERING, där jag undersöker i vilken mån enkätinformanters

svar på enkätens öppna frågor stämmer med bilderna av de typer som typologin place- rat dessa informanter i.253

I test nummer tre, TYPIFIERING AV REDAN KÄNDA OCH TYPBESTÄMDA INFORMANTER, har jag jäm-

fört dels hur informanter som jag personligen känt under många år – och för vilka jag kan göra säkra typbedömningar utifrån denna kännedom – stämmer med klustertek- nikens typifiering. Här får jag veta om min typologi är giltig.

Det fjärde testet vilket presenteras under rubriken SJÄLVVÄRDERING går ut på att jäm-

föra hur klustertekniken typifierar informanter med hur samma informanter känner igen sig själva i de olika bilderna från avsnittet TYPSYNTES iKAPITEL 7, d.v.s. i vilken mån en

självvärdering är ett bra redskap för typifiering med avseende på attityder och värde- ringar. Poängen med detta är att se om det överhuvudtaget är meningsfullt att tillämpa klusterteknik för detta syfte eller om det duger lika bra med självvärdering.

KLUSTERVALIDERING

För att se vilka typer som ligger nära varandra testades i ett första steg att tvinga pro- grammet SPSS att producera sju kluster istället för åtta. Detta resulterade i att MISSIO- NÄR och PORTVAKT bildade ett gemensamt kluster, medan övriga sex förblev intakta. Av detta drog jag slutsatsen att MISSIONÄREN och PORTVAKTEN ligger nära varandra. Steg två i denna analys var att jämföra de egenskaper hos MISSIONÄREN och PORTVAK- TEN som analyserna funnit hos dem för att se om de även ur denna aspekt verkar ligga nära varandra, vilket de också gör. Om jag endast skulle göra en bedömning utifrån vad jag själv har sett av typerna utifrån mina föregående analyser så skulle jag säga att

253

Det kan måhända verka förvirrande med både klustervalidering och typvalidering, eftersom kluster och typ i denna studie i praktiken står för samma sak. Den distinktion som jag ändå nödgas till – ef- tersom de båda analyserna måste få olika namn – är att kluster s.a.s. ligger på ”dataprogramnivån”, d.v.s. att dataprogrammet hanterar kluster utan hänsyn till om dessa motsvarar typer eller något an- nat, medan typerna däremot ligger på tolkningsnivån.

de två som ligger allra närmast varandra är just MISSIONÄR och PORTVAKT. Av detta drar jag slutsatsen att mina analyser hittills varit adekvata.

Testet gjordes om i ett ytterligare steg, nu med sex kluster, fortfarande med sam- ma avsikt. Därvid samlades MISSIONÄR och PORTVAKT i ett gemensamt kluster, liksom även MUSIKANT och FÖRNYARE i ett, med alla andra typer intakta. Det är förvisso inte lika självklart att slå ihop MUSIKANT och FÖRNYARE i en gemensam typ, men det är ändå de båda som ligger nära varandra. Även detta andra test bekräftar således att typologin hittills är korrekt genomförd. Det bekräftar även att åtta typer är det optima- la antalet.

Ett tredje test med endast fem kluster visade att nästa typer att ligga nära var- andra är den gemensamma MUSIKANT-FÖRNYARE och ANTIFORMALIST. Detta känns föralldel rimligt och bekräftar att mina analyser är riktiga, men samtidigt är det inte längre intressant eftersom samtliga typer börjar upplösas och blandas.

Detta valideringstest visar således dels att åtta kluster är det optimala antalet, vil- ket det också ska vara enligt statistikens teorier, dels att mina analyser av MISSIONÄR, PORTVAKT, MUSIKANT och FÖRNYARE är korrekta. Detta indikerar att jag kan hysa tilltro även till analyserna av övriga typer.

TYPVALIDERING

I testet Typvalidering prövas bilderna från TYPSYNTESmot öppna svar ur enkäten, givna

av informanter vars fördelning på faktorerna stämmer med medelvärdena hos typerna, som s.a.s. är typtypiska. Urvalet har skett efter störst överensstämmelse med medelvär- dena för varje typ.

Denna analys har inget med statistik att göra och bidrar därför inte alls till de framväxande bilderna. Den tjänstgör endast som en kontroll som i bästa fall visar att analyserna är giltiga åtminstone för några – typtypiska. De övriga informanterna är inte typtypiska i samma grad, och analysen omfattar inte dem. Trots detta förbehåll är analysen intressant.

Frågan här är om de öppna svaren bekräftar eller motsäger resultatet från TYPSYN- TES. Analysen sker informant för informant, mening för mening. Vissa av meningarna

hämtade från TYPSYNTESär delade och något omformulerade. Informanternas meningar

är inte omformulerade, men de är hopsatta med enkätens påståenden, och använd- ningen av gemener och versaler samt skiljetecken är anpassad till en fungerande me- ningsbyggnad. Text inom citattecken är i denna analys inte exakt återgiven: felstav- ningar, grammatikfel och användning av gemener och versaler är manipulerad, dock på ett sådant respektfullt sätt att informantens mening blir tydligare. Citattecknen finns med för att visa vilket som är informantens egna ord, vilka alltså inte är förvrängda.

Läsningen av enkätens öppna svar sker i såväl misstänksam som försonlig anda, där försonlig får stå för överensstämmelse med typbeskrivningen och misstänksamhet för ifrågasättande.

Tyvärr lider inte alla informanter av samma skrivklåda som jag själv; alla svar är inte uttömmande. Det som i stort sett alla svarat på är frågan om vad som känneteck- nar en bra musiklärare, och det ger åtminstone en viss ledning. Vissa informanter har varit synnerligen flitiga och svarat på i stort sett allt, särskilt på sådant som vi inte frå- gat efter.

Samtliga typer är representerade av sammanlagt 20 informanter som jag kallat ”perfekt TYP X”.254

Hela denna Typvalidering finns i mappen Diverse analyser på CD- ROM-skivan. För att åskådliggöra tekniken presenteras här en enda informant som varit någorlunda informativ. (Presentationen är något tillrättalagd och matchar inte helt med dokumentet Typvalidering.)

M

1. MUSIKANTEN anser att man mår bra av att spela, att det är något essentiellt. 2. Typen är inte någon nytänkare.

3. Filosofin är att spela [och då behövs inget nytänkande]. 4. Det behövs inga stora mått av medveten metodisk bredd.

5. Det passar bäst om eleverna redan har ”musiken i blodet” (Typvalidering, 5). […]

Informant 3114

Kvinna, 1959, Musikdirektör 1982

Värdenförfaktorer:MISSION:6,KÄNSLA: 3,GRUND:6,ELEVORIENTERING: 6. PerfektMUSIKANT

Öppna svar ur enkäten ma31:

a. En bra sång-/instrumentallärare ska [vara] ”kunnig, b. lyhörd,

c. positiv, d. uppmuntrande,

e. öppen för olika sätt att se på saker, f. fantasifull när det gäller att lösa problem, g. kunna förmedla musikglädje,

h. ge eleverna självförtroende och i. göra dem nyfikna.”

ma32i:

j. Enligt [min] uppfattning är musikundervisningens viktigaste funktion i musik-/kulturskolan [att] ”ge eleverna en uttrycksform, en glädje och få dem att tycka bättre om sig själva (delvis punkt a.).”

254

Perfekt typ innebär att de utvalda informanterna har samma värden för de fyra faktorerna som me- del för respektive typ.

ma36f:

k. Det viktigaste argumentet för att det ska finnas musik-/kulturskola i vårt land [är att] ”det måste finnas någonstans de kan få gå där de kan odla denna (kreativa, musikaliska, uttrycks- fulla, själsliga …) sida av sig själva då vanliga grundskolan inte ger dem speciellt mycket ut- rymme till det, och där det heller inte värdesätts speciellt högt!!!”

ma38h:

l. [Mina] musikpedagogiska grundtankar [är] ”[ungefär som] Roar Bjørkvold [säger]: ’de går inte till lektioner för att träffa noten, utan för att träffa sig själva’.”

ma43komm:

m. ”Det är jätteviktigt att ’tanka’ själv inom tjänsten [jfr. ma43c] i denna typ av jobb, där man ständigt ger och ger …”

Analys

a. är för allmänt uttryckt för att säga någonting som knyter informanten till typen men kan ändå förstås som diskursivt betingad då kunnandets omfattning tycks vara för givet tagen.

b. säger inget som bekräftar eller vederlägger informantens delaktighet i typen. Att vara ”lyhörd” i allmän betydelse är inte signifikativ för någon typ, utan är en av de kvalifikationer som angivits allra mest frekvent.

b., c., d., e., f., g., h. och i. tillsammans utgör en samling goda egenskaper hos en musiklärare, där särskilt g. stämmer in i 1. och så att säga ”drar de andra med sig”, eftersom det dominerande dra- get handlar om musikglädje och det positiva.

e. och i ännu högre grad f. stämmer in i 4. Problem som andra skulle ha kommit åt tack vare me- todisk bredd löser informant[en] med fantasi och öppenhet.

j. stämmer in i 1. och bekräftar dessutom föregående mening.

k. bekräftar j. och stämmer in i 1. men visar genom ordens tyngre valörer att det finns ett allvar i filosofin, 3.

l. bygger ytterligare på bilden av informanten i samma riktning: det finns för informanten ett stort allvar i 1. och 3.

m. stämmer in på 1. och 3.

Inget hos informanten motsäger typbeskrivningen.

3114 stämmer mycket väl in i typbeskrivningen (Typvalidering, 8ff).

Sålunda har 20 informanter, ”perfekta typer”, fått sina svar på enkätens öppna frågor analyserade. Det vanligaste resultatet av denna analys har sammanfattats ”Inget hos informanten motsäger typbeskrivningen. Informanten stämmer väl in i typbeskrivning- en.” Jag har graderat överensstämmelsen genom att nyansera omdömet. Hos några har bedömningen blivit att ”[informanten] stämmer in i typbeskrivningen” eller ”[infor- manten] stämmer mycket väl in i typbeskrivningen.” Endast två har sagt något som indikerar att de inte överensstämmer med typen. En av dessa fick omdömet ”Inget hos informanten motsäger typbeskrivningen med ovanstående reservation. [Informanten] stämmer väl in i typbeskrivningen.” Här var det ändå till övervägande del en överty- gande överensstämmelse med typen. Den andra informanten fick omdömet ”[Infor- manten] kan stämma in i typbeskrivningen men också avvika.” En informant fick om- dömet ”[Informanten] säger inget som bekräftar eller vederlägger sin typtillhörighet.” Två informanter levererade många upplysningar och fick omdömena ”[Informanten, en MÄSTARLÄRARE,] stämmer in i typbeskrivningen och nyanserar och förtydligar den, exempelvis genom att betona kopplingen till Elliotts musicingbegrepp, samt skärper avgränsningen mot de närliggande typerna PORTVAKT och KAPELLMÄSTARE […]”, re-

spektive ”[Informanten som är PEDAGOG] stämmer in i typbeskrivningen, men det ver- kar som om informanten har en öppenhet för att undervisning på en högre nivå kräver inslag av konservatorieideal, vilket i sig inte ’grumlar’ bilden, utan snarare – försonligt tänkt – bekräftar den öppenhet som borde följa med [det faktum att PEDAGOGEN är en musiklärare där tyngdpunkten ligger mera på lärare än på musik].” Dessa två sista omdömen är viktiga därför att de påminner om dels att arbetssituationen inte alltid rimmar med attityder och värderingar, dels att det finns utrymme för så många egen- skaper som inte omfattas av faktorerna och som måste tillåtas variera inom typerna.

Sammanfattningsvis kan sägas att de allra flesta informanterna i stort sett bekräf- tar beskrivningarna av de typer de tillhör, i vissa fall på ett knapphändigt sätt med flera tolkningsalternativ. Samtidigt blir gränserna mellan närstående typer klarare.

Flera informanter visar att de inte är stöpta i någon definitiv form angiven av typbeskrivningarna, vilket naturligtvis är viktigt att beakta.

Några informanter verkar ytligt sett befinna sig i mer än en typ samtidigt, men då de ändå är typtypiska för sina typer är det snarare så att dessa informanter har en pe- dagogisk bredd som medger anpassning till de undervisningssituationer som krävs. Denna TYPVALIDERING tillför inte statistiken någonting, men den indikerar att klus-

tertekniken fungerar för detta ändamål – att typifiera musiklärare.