M USIKANT – P EDAGOG

MUSIKANTEN erövrar glädjen i musiken genom att spela.

FÖRNYARE – PEDAGOG (även MUSIKANT)

MUSIKANTEN har begränsad förmåga till kritiskt tänkande och ser och tolkar det mesta enbart från sitt eget perspektiv.

MUSIKANTEN ser sig själv som marginaliserad och utan pondus och har svårt att lita till sin egen uppfattning, vilket dock inte är något stort problem.

Sammanfattning

• MUSIKANTEN känner viss glädje i jobbet.

• Hos MUSIKANTEN är känslan för musiken snarast manifesterad som spelglädje där man inte kan separera spelglädjen från känslan. För MUSIKANTEN är KÄNSLA essentiell.

• För MUSIKANTEN innebär ”elevens välmående” att spela.

• MUSIKANTEN bryr sig inte om att vare sig isolera sig eller sträva efter förändring utan är ”på den skalan” ganska neutral och nöjd med sin situation.

• MUSIKANTEN har något ”oförargligt” över sig; både musikaliskt och pedagogiskt befinner sig typen i någon sorts ”flexibelt mellanläge” och är tillfreds om han eller hon bara får känna mu- sicerandets glädje, och han eller hon smälter in i musikskolan ganska smidigt.

• MUSIKANTEN erövrar glädjen i musiken genom att spela.

• MUSIKANTEN har begränsad förmåga till kritiskt tänkande och ser och tolkar det mesta enbart från sitt eget perspektiv.

• MUSIKANTEN ser sig själv som marginaliserad och utan pondus och har svårt att lita till sin egen uppfattning, vilket dock inte är något stort problem. (Typjämförelse III, 4-5)

Vid några av dessa analyser fann jag direkta kopplingar till litteratur i ämnet. Exempel- vis är PORTVAKT och PEDAGOG motsatser såtillvida som PORTVAKTEN ser sig själv som musiker medan PEDAGOGEN ser sig som pedagog. Detta associerar till Harald Jørgen- sens uppdelning musik - musikpedagogik – pedagogik. Ett annat sådant exempel är hur ANTIFORMALISTEN har referens hos Lucy Greens How Popular Musicians Learn (2001, passim). Eftersom hela den ”referensbiten” är i händerna på min beläsenhet – visserli- gen även dess begränsningar – har jag även tagit med associationer till litteratur utanför ämnet när sådana kommit till mig, så exempelvis har något i analysen påkallat en asso- ciation hos ”TYP 7 [som] har ett normativt drag på ett sätt som associerar till George Orwells roman Djurfarmen” (Typjämförelse III, 11). Detta kan eventuellt tyckas vara en väl subjektiv kommentar, men samtidigt står den för en viktig psykosocial företeelse,

nämligen att göra dogmer av det man uppnår – även om man har uppnått detta genom uppror mot dogmer.

I denna analys kan tolkningarna måhända verka vidlyftiga eller långsökta, men de lösningar jag kommit fram till har dels verkat vettiga och rimliga, dels varit de enda möjliga eller de rimligaste bland flera möjliga.

Steg 5

I ett femte steg sorterar jag ihop bilderna från Steg 4 tillsammans med bilderna från

TYPSYNTES i KAPITEL 7 och bilderna från FAKTORINNEBÖRDER.275 Avsnitten från TYPSYNTES, från

TYPJÄMFÖRELSE III och från FAKTORINNEBÖRDER är omformulerade till första person. Detta för

att ge möjlighet att läsa varje typ från ”insidan”. För helhetens skull är meningarna i vissa fall omkastade till en logisk och systematisk följd. Med FÖRNYAREN som exempel ser det ut så här:

F

Typsyntes

FÖRNYARE i tredje person

FÖRNYAREN verkar rotad i traditionell musikskoleverksamhet, men visar en påtaglig vilja till för- ändring. Denna förändring är dock försiktig och tillbakablickande och rör sig från MISSION mot ELEVORIENTERING med en viss ambivalens. GRUND avvisas i stort sett helt till förmån för KÄNSLA. FÖRNYARE i första person

”Jag är rotad i traditionell musikskoleverksamhet, men har en stark vilja till förändring. Jag är dock försiktig och tillbakablickande inför denna förändring och rör mig från MISSION mot ELEV- ORIENTERING med en viss ambivalens. KÄNSLA är bra och riktig, men GRUND är värdelöst.”

Typjämförelse III

FÖRNYARE i tredje person

• FÖRNYAREN har övergivit den traditionella musikpedagogikens värdegrund men vet inte riktigt vad den ska ersättas med. FÖRNYAREN saknar de metodiska verktygen och de pedagogiska synsätt som krävs för att bryta sig loss från sina musikpedagogiska rötter.

• FÖRNYAREN saknar den makt som traditionen förlänar sina trogna, vilket gör honom eller henne ytterligare tvehågsen.

• FÖRNYAREN är frustrerad i sin strävan mot förändring.

• FÖRNYAREN är i viss mån okritisk och inte intresserad av att vidga sitt perspektiv.

• FÖRNYAREN har, när det gäller KÄNSLA, svårt att förverkliga de önskade konsekvenserna då han eller hon inte har det informella lärandet i bagaget. Jfr. Green (2001, kapitel 7).

• FÖRNYAREN har begränsad förmåga till kritiskt tänkande och ser och tolkar det mesta enbart från sitt eget perspektiv inifrån sin egen sfär.

• FÖRNYAREN ser sig själv som marginaliserad och utan pondus, och har svårt att lita till sin egen uppfattning.

275

Bilderna från FAKTORINNEBÖRDER presenteras i dokumentet Faktorinnebörder II som finns med på CD- ROM-skivan i mappen Diverse analyser.

FÖRNYARE i första person

”Jag har övergivit den traditionella musikpedagogikens värdegrund, men jag vet inte riktigt vad jag ska ersätta den med. Jag saknar de metodiska verktygen och de pedagogiska synsätt som krävs för att jag ska kunna bryta mig loss från mina musikpedagogiska rötter.

Jag saknar den makt som traditionen förlänar sina trogna, och det gör mig ytterligare tvehåg-

sen. Jagär frustrerad i min strävan mot förändring. Jagär nog lite okritisk och inte särskilt intres- serad av att vidga mina perspektiv, utan ser och tolkar det mesta från mitt eget perspektiv inifrån min egen sfär.

När det gäller KÄNSLA, har jag svårt att förverkliga det som det egentligen står för, eftersom jag inte har det informella lärandet i bagaget.276

Jag känner mig marginaliserad och utan pondus och har svårt att lita till min egen uppfatt- ning.”

Faktorinnebörder

FÖRNYARE i tredje person

FÖRNYAREN står för sammanhållning mot en radikalt förändrad musikskola där metoderna anges av KÄNSLA och målen utformas efter elevernas vilja.

FÖRNYARE i första person

”Jag strävar efter en radikalt förändrad musikskola där metodiken mest handlar om att utgå från barnens känsla för musik, och där målen utformas efter elevernas vilja.”