M EDELVÄRDESANALYS AV TYPERNA

Medelvärdesanalys av typerna avseende enkätens olika variabler visar signifikanta skillnader i medelvärden för graden av instämmande i vissa av enkäternas olika påstå- enden mellan typerna. Det som utmärker varje typ är när deras medelvärden blir ex- trema. Medelvärdena kan vara lägre än tre, d.v.s. typen instämmer i viss grad, men är

ändå den typ som instämmer minst,233 _{vilket anges i förekommande fall. Denna analys}

ger en initial bild av varje typ, som presenteras avskalad från alla siffror och som där- med inte ”störs” av jämförelser, utan bara ger en bild av typen i sig. Dessa bilder byg- ger inte på några tolkningar utan är bara presentationer av signifikanta data som talar för sig själva. Jag sparar dessa bilder men försöker att inte minnas dem alltför påtagligt då det skulle störa tolkningen i nästa steg som är korrelationsanalys av typerna. Så småningom kommer de båda analyserna att sammanföras.234

T

1

TYP 1-läraren anser att det är viktigt ”att presentera musik som är okänd för elever- na”, men inte ”att ge eleverna fördjupad kunskap om den musik som finns i deras var- dag”.

Han eller hon anser att ett viktigt argument för kommunal musik-/kulturskola är att ”barn behöver hjälp att finna olika sätt att uttrycka sig på”.

TYP 1 tror att ”oavsett vilka kortsiktiga modeflugor som för tillfället rasar bland barn, så kommer musik- och kulturskolans verksamhet att attrahera dem”.

Typen ser sången som ”den självklara utgångspunkten för nybörjarundervis- ningen på instrument”. För TYP 1-läraren är det viktigt att ”ha en tydlig musikpedago- gisk filosofi som grund för [s]itt arbete”. TYP 1 tycker inte att man alltid behöver kun- na ett instrument så väldigt bra för att skapa ett fungerande musikaliskt sammanhang.

T

2

Inom TYP 2 är det relativt få som instämmer i påståendet ”som musiklärare i musik-/ kulturskolan måste jag ha mycket god kännedom om ny musik som eleverna lyssnar på”, känner inte att ”att planka/arrangera ny musik för undervisningen, kräver att jag arbetar mycket på min fritid”. Han eller hon anser inte heller att till ”musikundervis- ningens viktigaste funktioner i musik-/kulturskolan” hör ”att ge eleverna fördjupad kunskap om den musik som finns i deras vardag”

För TYP 2 är den egna sång-/spelskickligheten viktig och utrymme för eget musi- cerande i tjänsten är viktigt för att fortsätta som musiklärare i musik-/kulturskolan.

Typen ser inte förändringarna i samhället som ”en positiv utmaning som öppnar för nya musikpedagogiska möjligheter”.

233

Detta är också en anledning till ovan nämnda ”försiktighet”. Uppgifterna är ändå viktiga indikatio- ner och måste beaktas, men de ska inte förväxlas med klara instämmanden eller, i förekommande fall, avståndstaganden.

234

T

3

TYP 3 känner att ”det musikaliska engagemanget utanför skolan är helt avgörande för hur [han eller hon] ska orka med [s]itt musiklärararbete i musik-/kulturskolan”. Där- emot känner de inte att de på grund av sitt engagemang för andra ofta bär med sig pro- blem hem.

Typen är skeptisk till påståendet ”på min musik-/kulturskola är vi öppna för att pröva nya pedagogiska idéer, även om det innebär att ifrågasätta de gamla”.

TYP 3 tycker i relativt låg grad att ”det är bra att musik-/kulturskolans elever spe- lar/sjunger musik från skilda genrer”. För TYP 3-läraren är det jämförelsevis viktigt att ”ha en tydlig musikpedagogisk filosofi som grund för [s]itt arbete”.

Typen vill inte övervärdera den egna sång-/spelskickligheten. För TYP 3 är löneutvecklingen inte särskilt viktig.

T

4

TYP 4-läraren anser att till ”de viktigaste argumenten för att det ska finnas en kommu- nal musik-/kulturskola” hör att ”det svenska musikundret (musikexporten) måste hål- las levande”.

Typen är den som allra mest avvisar tanken att ”det bästa vore att lägga ned mu- sik-/kulturskolan och börja om på nytt”.

TYP 4 anser att ”det är bra att musik- kulturskolans elever spelar/sjunger musik från skilda genrer”. Han eller hon tycker också att det är viktigt att ”ha en tydlig mu- sikpedagogisk filosofi som grund för [s]itt arbete”.

TYP 4 värderar den egna sång-/spelskickligheten högt.

T

5

TYP 5 tycker inte att ”den nu obligatoriska musikundervisningen i grundskolan borde göras frivillig”. Han eller hon anser att till ”musikundervisningens viktigaste funktio- ner i musik-/kulturskolan” hör ”att visa på musikens historiska betydelse”, men inte att ”ett reellt elevinflytande är viktigt för att utveckla musikpedagogiken”.

Typen ser musik som ”i första hand den klingande produkten av någons spel” och han eller hon har viss acceptans för synsättet att musik är ”i första hand det som är nedtecknat i noter”.

För TYP 5-läraren är det mindre viktigt att ”ha en tydlig musikpedagogisk filosofi som grund för [s]itt arbete”.

TYP 5 har svårt att se förändringarna i samhället som ”en positiv utmaning som öppnar för nya musikpedagogiska möjligheter”.

T

6

TYP 6 anser att han eller hon ”måste ha mycket god kännedom om ny musik som ele- verna lyssnar på”. Typen anser att till ”musikundervisningens viktigaste funktioner i musik-/kulturskolan” hör ”att ge eleverna fördjupad kunskap om den musik som finns i deras vardag”.

TYP 6 känner att ”på min musik-/kulturskola är vi öppna för att pröva nya pedagogiska idéer, även om det innebär att ifrågasätta de gamla”.

Typen anser att ”det är viktigt att man på musik-/kulturskolan ägnar sig åt ele- vens/elevernas egen musik”.

T

7

Hos TYP 7 är det vanligare än hos övriga att tycka att ”den nu obligatoriska musikun- dervisningen i grundskolan borde göras frivillig”. TYP 7 är närmast likgiltig inför ”att presentera musik som är okänd för eleverna” som en av ”musikundervisningens vikti- gaste funktioner i musik-/kulturskolan”. Han eller hon ser inte heller ”att ge barn och ungdomar musikalisk allmänbildning” som någon viktig funktion i musik-/kulturskol- an, och avvisar ”att visa på musikens historiska betydelse” som en viktig funktion.

TYP 7 är den som minst avvisar tanken att ”det bästa vore att lägga ned musik-/ kulturskolan och börja om på nytt”.

Typen avvisar synen på musik som ”i första hand det som är nedtecknat i noter”. För TYP 7-läraren är det jämförelsevis oviktigt att ”ha en tydlig musikpedagogisk filosofi som grund för [s]itt arbete”.

För TYP 7 är det jämförelsevis viktigt med en ”positiv löneutveckling” för att ”fortsätta som musiklärare i musik-/kulturskolan”. Däremot är det relativt oviktigt med utrymme för ”eget musicerande i tjänsten”.

T

8

För TYP 8 känns det som ”att planka/arrangera ny musik för undervisningen, kräver att jag arbetar mycket på min fritid”. Däremot är det relativt ovanligt att känna att ”mitt musikaliska engagemang utanför skolan är helt avgörande för hur jag ska orka med mitt musiklärararbete i musik-/kulturskolan”.

TYP 8-läraren anser inte att ”att visa på musikens historiska betydelse” är någon av ”musikundervisningens viktigaste funktioner i musik-/kulturskolan”.

Typen anser i relativt hög grad att ”ett reellt elevinflytande är viktigt för att ut- veckla musikpedagogiken”. TYP 8 tar avstånd från argumentet ”det svenska musik- undret (musikexporten) måste hållas levande”. TYP 8 tror inte att ”oavsett vilka kort- siktiga modeflugor som för tillfället rasar bland barn, så kommer musik-/kulturskolans verksamhet att attrahera dem”.