Data samlades in med en survey, som genom ett representativt urval avsåg att gälla hela populationen, d.v.s. hela kåren av musiklärare vid svenska kommunala musikskolor. Enkäten presenteras i Bilaga 1 och Bilaga 2. De tankar och villkor som styrde frågefor- muleringarna redovisas närmare i KAPITEL 5, avsnittet ENKÄTEN på sidan 87f, liksom frå-
gor om urval, svarsfrekvens, bortfallsanalys m.m.
Data registrerades i statistikprogrammet SPSS där statistiska beräkningar med olika tekniker utfördes. Dessa tekniker är medelvärdesberäkning, envägs variansanalys, korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. De tabeller och matriser som är resultatet av dessa beräkningar utgör min vidare empiri.
Faktoranalys och klusteranalys är s.k. multivariata metoder och beskrivs i Hair, Anderson, Tatham & Black 1998. Kortfattat kan faktoranalys beskrivas som analys av samvarians mellan ordinaldatavariabler som tillsammans bildar nya och mer robus- ta variabler som samlar upp underliggande faktorer.178
I denna studie utgörs faktorer- na av viktiga attityder och värderingar – vilket också är vad jag frågar efter.179 Hur jag
177
Exempelvis Teorell & Svensson hävdar samma ståndpunkt (2007, 264f)
178
Användningen av ordet faktor förklaras i KAPITEL 1, avsnittetBEGREPP OCH DEFINITIONER på sidan 14.
179
hanterat faktoranalysen framgår av KAPITEL 6, avsnittet STATISTIK på sidan 92. De fakto-
rer som enkätsvaren genererat har jag givit namn efter hur jag förstått dem, och an- vänder dem sedan i den vidare analysen.
Envägs variansanalys (envägs anova) medelvärdesberäkning och korrelationsana- lys beskrivs mer eller mindre utförligt i all grundläggande litteratur om statistik, exem- pelvis i Glass & Hopkins 1996. Variansanalys har jag i första hand använt för att se om det finns signifikanta skillnader mellan olika kategorier, exempelvis kön, åldereller ämne.180
Signifikans i detta avseende är ett krav för att fästa avseende vid de olika kate- goriernas medelvärden för vad jag frågar efter. Då jag alltid låter envägs variansanalys föregå medelvärdesanalys kallar jag detta i texten för enkelhetens skull endast medel- värdesanalys. Medelvärdesanalysen och korrelationsanalysen ställs i någon mån emot varandra och kompletterar varandra. Medelvärden är tydliga data som inte kräver sär- skilt ingående tolkning, medan korrelationer kan sägas antyda samband och innebär flera tolkningsmöjligheter. Därför är det tryggt att i första hand utnyttja medelvärden så långt det är möjligt och låta tolkningen av korrelationer belysas och styras av medel- värden. I KAPITEL 7, avsnittet ANALYSVALIDERING sammanför jag medelvärdesanalys och
korrelationsanalys och söker efter motsägelser och överensstämmelser vilket också vi- sar att de båda teknikerna var för sig tillför viktig empiri.
Klusteranalys går ut på att med utgångspunkt i vissa variabler181
hitta informan- ter som ligger nära varandra eller eljest liknar varandra i ett eller flera avseenden, och föra dem till olika kluster, i denna studie typer, d.v.s. det jag frågar efter.182 och 183
Klus- teranalysens tillämpning framgår av KAPITEL 7 på sidan 119ff.
Tolkning
Vissa statistiskt beräknade data talar jämförelsevis tydligt ”av sig själva”, medan andra kräver desto större insatser för att berätta något. Data beräknade med medelvärdes- analys ger jämförelsevis tydliga data medan korrelationsanalysen levererar tolknings- krävande data, d.v.s. mera mångtydiga data som kräver grundligare tolkning. Faktor- analysens faktorer har kunnat analyseras i relativt hög grad med medelvärdesanalys medan klusteranalysens typer har fordrat ytterligare korrelationsanalys.
Med utgångspunkt i de olika faktorerna har jag genom klusteranalys funnit olika typer bland informanterna. Dessa typer har jag analyserat var för sig för att kunna förstå och beskriva deras respektive särart vad gäller attityder och värderingar. Analys- teknikerna är dels medelvärdesanalys, dels korrelationsanalys för att hitta förklarande
180
Användningen av orden signifikans och kategori förklaras i KAPITEL 1, avsnittetBEGREPP OCH DEFINITIONER
på sidan 14f.
181
I denna undersökning fyra faktorer.
182
Se KAPITEL 1, avsnittetSYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR under rubriken Forskningsfrågor på sidan 10.
183
Användningen av orden kluster och typ förklaras i KAPITEL 1, avsnittetBEGREPP OCH DEFINITIONER på sidan 14f.
samband. Dessa analyser har levererat de tabeller och matriser vars siffror bär på den information som måste tolkas till samband och innebörder för var och en av de olika typerna.
Jag har ”stött och blött” de olika typerna varv efter varv i en hermeneutisk pro- cess där målet har varit att förstå dem, att känna igen dem, att se hur de passar i mu- sikskoleverksamhetens mönster och traditioner, att ”klä på dem” så att de blir nästan verkliga personer, trovärdiga och igenkännbara, för att sedan ”klä av dem igen” och att slutligen beskriva dem med de attribut och egenskaper som är signifikativa för varje typ. Härvid har jag också tagit hjälp av hela enkäterna, inklusive svar på öppna frågor hos de informanter som stämmer perfekt på medelvärdena för faktorerna för respekti- ve typ.
Varje moment eller ”hermeneutiskt varv” har dokumenterats och sammanfattats i uni- forma och begripliga datafiler som kunnat prövas manuellt mot varandra.184
Uttrycket sensitizing concepts myntades av den amerikanske sociologen Herbert
Blumer (1996).185 Blumer ansåg att sociologin alltför ofta arbetade med vaga och tvety-
diga begrepp. En strategi för att lösa detta problem var att arbeta med sensitizing con- cepts,186
vilket står för något ofärdigt som man provar sig fram med genom forsk- ningsprocessen och underkastar improvisation, känsla och idérikedom tills det i någon mening blivit mättat med undersökningens empiriska data, då man slutgiltigt kan definiera detta ofärdiga. Denna beskrivning illustrerar väl hur jag initialt hanterat mina data och senare med hermeneutikens verktyg fått dem att växa till animerade gestalt- ningar av de olika typerna.
Hermeneutik
Viktiga metodiska verktyg i denna studie är som nämnts hermeneutikens, vilken grovt beskrivet handlar om att tolka och förstå. I första hand är den utvecklad och mest an- vänd för förståelsen av texter men är i princip tillämpbar på all text, uttryckt i såväl skrift- som talspråk. Hermeneutikens främsta attribut är den hermeneutiska cirkeln där användaren enligt en cirkelrörelse pendlar mellan objektets helhet och delar vilka belyser varandra tills de harmonierar och helhetens innebörd kan betraktas som klar- lagd (Alvesson & Sköldberg 1994, 116). Omfånget på en hermeneutisk cirkel kan skif-
184
Alla dessa dokumentationer av undersökningens olika steg – varv i den hermeneutiska cirkeln – finns bifogade på den medföljande CD-ROM-skivan i mappenDiverse analyser.
185
Blumer använde termen första gången i en tidskriftsartikel, What is wrong with social theory, där han diskuterar begrepp inom sociologin (1969).
186
Den första svenska översättningen av begreppet blev spårhundsbegrepp (Dahlgren, Larsson, Starrin & Styrborn 1991). Varianten sensiterande begrepp förekommer också (Alvesson & Sköldberg 1994, 67).
ta; den kan vara mycket omfattande eller helt liten. Att fullständigt kunna begripa och gripa denna helhet innebär hermeneutisk förståelse.187
Ödman (1979) beskriver hermeneutikens väsen på ett djupare plan. Bland annat beskriver han tolkningsakten som odelbar och vill att den ska ses ur två olika perspek- tiv; att frilägga mening och att tilldela mening. Det är inte möjligt att frilägga mening utan att tilldela mening och vice versa. Tolkningsakten har två inriktningar, två tidsin- riktningar om man så vill. Den rör sig dels från nuet mot det förgångna med syftet att förstå – här dominerar den friläggande aspekten – dels från nuet mot framtiden: uppfinnandet eller skapandet av det möjliga, eller det nya, med syftet att förtrycka eller frigöra – här dominerar den tilldelande aspekten (46).
Hans-Georg Gadamer beskriver i Sanning och metod (2002), vilken ibland be-
traktas som den moderna hermeneutikens ”bibel”, hur hermeneutiken tillämpas. Den
bildade människans i allmänhet och forskarens i synnerhet metod för ökad kunskap
handlar om att tillfälligt skifta horisont, d.v.s. synkrets, för att se det andra ser, och återvända till sin egen varvid denna har vidgats och därmed också kunskapen. Man kommer aldrig ifrån sin egen förförståelse, men genom detta dialogiska tillvägagångs- sätt görs den vidare och därmed också mera allmän. Sanning och metod är dock ingen metodbok, utan snarare, enligt författaren själv ”inget annat än mitt försök att teore- tiskt redovisa den stil jag utvecklat i studier och undervisning” (Gadamer i Arne Mel- bergs inledning till Gadamer 2002, 9). Hermeneutisk filosofi beskriver ”erfarenhetens väg” och vill man definiera hermeneutiken löper man därför risken att den tar slut (ibid.).
Det är dock svårt att ”hålla sig till” Gadamer men samtidigt befriande – i en dub- beltydig bemärkelse – eftersom
[e]n grundtanke för Gadamer är metodikens begränsade värde: han tröttnar inte på att variera tanken att humanvetenskaperna lider under en övertro på att metodiken skulle göra dem objekti- va och befria forskaren från att ta personlig ställning till det anspråk på sanning, som traditionens text reser. Titeln Sanning och metod låter förstå att konjunktionen är prekär: ”sanningen” reder sig i själva verket utan den ”metod”, som istället kan komma i dess väg. Gadamer är med andra ord något av en vetenskapsteoretisk anarkist och i en diskussion så sent som 1996, skall han om studier och forskning ha sagt att ’det finns inga regler och om de funnes, skulle jag tillråda att inte följa dem’ (a.a., 10).[188]
Denna hållning förstår jag som att Gadamer ser forskarens personlighet som den gilti- ga utgångspunkten för horisonternas sammansmältning och att regler – om de funnes – bara skulle leda bort från forskaren och därmed också från den vidgade kunskap
187
Jfr. den passus i KAPITEL 1, avsnittetREFLEXIVITET på sidan 17f, där jag problematiserar begreppet her-
meneutisk förståelse. 188
som horisontsammansmältningen innebär.189 Detta innebär också en betoning av fors-
karens reflexivitet.190
Då Gadamers hermeneutik saknar utrymme för kritik måste den kompletteras med de utvidgningar som Ricoeur (1993) tillför, och som innebär misstankens herme-
neutik, vilkens kännemärke är att förstå underliggande meningar som texten inte utta-
lar. I mitt fall innebär det att hos informanterna leta drivkrafter och motiv som är för- knippade med något som i någon bemärkelse informanten själv inte vill kännas vid, något som kanske är politiskt eller pedagogiskt inkorrekt, eller något som kan miss- tänkliggöras ur etisk aspekt, även om det ur informantens aspekt endast är fråga om verksamhet enligt musikpedagogiska traditioner.
Då hermeneutiken är så mångfacetterad och sällan beskriven för tolkning och förståelse av statistik som text är det svårt att hitta några riktigt handfasta riktlinjer för hur metoden kan designas. Därför får Alvessons och Sköldbergs figur som åskådliggör den hermeneutiska processen med maximal ambitionsnivå vara arbetets ledstjärna. Alla moment har inte gått att tillämpa hela tiden, men ambitionsnivån har varit att använda figurens samtliga moment.
Figur 4.1. Den hermeneutiska cirkeln. Maximal ambitionsnivå. (Alvesson & Sköldberg
1994, 165)
189
Ricoeur menar att Gadamers Sanning och metod hellre borde heta Sanning eller metod (Kristensson Uggla 2008). Ödman menar att titelns tunga ord ”döljer en blodig ironi, ett hån mot den gängse ve- tenskapsuppfattningen” (1979, 18).
190
Alvesson och Sköldberg anger ändå fyra grundläggande element som avser all reflekterande forskning. Dessa är systematik, klargöring av tolkningens primat, med- vetenhet om forskningens politisk-ideologiska karaktär samt reflektion i förhållande till representations-/auktoritetsproblemet. Det sista elementet avser dels att texten är frikopplad från författaren vilket ter sig något abstrakt i och med att författaren till min text är hela mitt sample, representerande hela populationen och nedbrutet till siff- ror av ett dataprogram, och dessutom har utgångspunkt i enkätfrågor som jag förfat- tat. Detta innebär dock i praktiken inget problem eftersom man knappast kan tala om författare förrän i analysens absoluta slutskede då jag låter mina typer berätta själva. Det fjärde elementet avser även forskaren, vars auktoritetsanspråk på att återge något yttre, en realitet, undergrävs på motsvarande sätt (a.a., 14f).
All vetenskap har i någon mening något tolkande inslag, varför just ett tolkande inslag inte räcker för att göra forskning till hermeneutik. En viktig del i hermeneutiken är ett hermeneutiskt förhållningssätt. Detta innebär att under hela tolkningsprocessen hålla de hermeneutiska attributen levande. Detta förhållningssätt kan vara medvetet och aktivt men kan också vara en läggning. I KAPITEL 1, i avsnittet REFLEXIVITET under ru-
briken Reflexivitet – självdeklaration på sidan 16ff redovisar jag mitt personliga herme- neutiska förhållningssätt. Ett exempel på hur jag låter detta spela finns i KAPITEL 10 där jag med största möjliga empati transformerar mina beskrivningar av typerna i tredje person till utsagor i första person från typerna själva.191
Validering
För att validera resultaten genomfördes fyra mindre undersökningar, klustervalidering,
typvalidering, självvärdering och typifiering av redan kända och typbestämda infor- manter. Alla fyra har syftet att bestämma värdet av projektet. Valideringarna torde
eventuellt kunna visa på skillnader bland olika grupper av musiklärare vad gäller synen på sig själva.
Klustervalidering
Klustervalideringen prövar genom att experimentera med olika antal kluster om antalet kluster är det rätta och vilka typer som statistiskt ligger nära varandra. Om detta över- ensstämmer med mina tolkningar innebär testet också att dessa tolkningar är korrekta.
Typvalidering
Typvalideringen gick till så att alla informanter vars värden för faktorerna stämde per- fekt med typernas medelvärden valdes ut för att granskas avseende öppna svar på en- kätfrågorna. Informanternas öppna svar sorterades mening för mening och jämfördes
191
Se KAPITEL 10 i avsnittet STEG 5 under rubriken Sammanfattning av typernas världs- och självbilder på sidan 176ff.
med bilderna av typerna, även dessa mening för mening, för att spåra konvergens eller divergens. Resultatet redovisas som grad av konvergens.
Självvärdering
Självvärderingen gick ut på att låta ett representativt musiklärarkollegium besvara en valideringsenkät där informanterna tillfrågades om kön och ämne och ombads att be- möta de tio påståenden som de fyra faktorerna är baserade på samt även att försöka identifiera sig med någon av de olika typerna, här beskrivna neutralt formulerade i för- sta person.192
Utifrån informanternas fördelning på faktorerna kunde typtillhörighet fastställas med klusterteknik för jämförelse med deras respektive självupplevda typtill- hörighet.193
Typifiering av redan kända och typbestämda informanter
Typifiering av redan kända och typbestämda informanter gick ut på samma sak, men här var informanterna väl kända av mig, och jag jämförde resultatet från valideringsen- käten med en egen bedömning av deras typtillhörighet. En förutsättning för detta är en gedigen personkännedom och en klar bild över vad som är signifikativt för varje typ. De 20 informanter som deltog i denna validering är sådana som jag under i genomsnitt 22 år arbetat tillsammans med i nära samarbete, diskuterat musikpedagogikens filosofi, grundvalar, metodik och förutsättningar med, musicerat ihop med, provocerat, grälat med, varit befryndad med, festat med, respekterat och ”dissat”, kort sagt: dessa
20 är utvalda utifrån att jag med betryggande säkerhet kan fastställa vilken typ de till- hör. Det är ur resultatet av denna validering jag kan avgöra om min enkät och mina
tekniker är tillförlitliga redskap för typifiering av musiklärare med avseende på deras attityder och värderingar.
Distansering
Att ha distans till såväl sig själv som till empirin är viktigt inom all tolkande forskning. I
KAPITEL 14. DEN DISTANSERADE FORSKAREN på sidan 211f redovisar jag hur jag ser på min di-
stansering ur ontologisk, epistemologisk och metodologisk aspekt under respektive rubriker. Denna placering i avhandlingen betingas av att det s.a.s. snarare är en sorts ”rapportering” av hur jag distanserat mig än någon regel som anger hur jag ska bete mig.
192
Se Bilaga 6 på sidan XXI.
193
Den sociala interaktionismens teori – vilken inte ges något utrymme i denna studie – i detta avseende är att typerna inte bör se sig själva på samma sätt som typologin anger.
DEL 2. RESULTAT
I denna del av avhandlingen presenteras de resultat som mina undersökningar lett fram till. Metoderna är – som framgår av kapitel 3 – skiftande och därför tillämpade åtskil- da.
Kapitel 5 handlar om själva hanteringen av enkäten. De olika forskningsfrågorna hanteras i separata avsnitt och med olika tekniker i kapitel 6, 7, 9 och 10. I kapitel 8 görs ett validitetstest, och i kapitel 11 sammanfattas kapitlen 5-10.
KAPITEL 5. ENKÄTUNDERSÖKNINGEN
Everybody knows the scene is dead, but there gonna be a meter on your bed that will disclose what everybody knows. (Leonard Cohen: Everybody knows, 1988)
ENKÄTEN
Undersökningen är genomförd med två olika enkäter som vardera har besvarats av två musiklärare vid samliga Sveriges kommunala musik- och kulturskolor. Dessa enkäter är sammansatta dels av ämnesvis ordnade påståenden att bemöta med olika grader av instämmande på en femgradig likertskala med tillhörande öppna frågor, dels av frågor om ålder, kön, m.m. I övrigt uppmuntrades informanterna att notera synpunkter som anknöt till frågorna på särskilt utrymme, i marginaler eller å bilaga. De båda enkäterna benämns som A- respektive B-enkäten.