Arbetsbelastning och tidsbrist

Återkommande teman i vår undersökning, utifrån respondenternas svar genom både enkäter och intervjuer, är uppfattningarna om i vilken utsträckning arbetsbelastningen ökat samt lärarnas upplevelser av bristen på tid och att känna sig otillräcklig i sitt uppdrag som lärare med den kunskap de ska förmedla.

Även om Arbetsmiljöverkets enkätundersökning ”Skolans arbetsmiljö – resultat av enkätundersökning våren 2002” inte tar hänsyn till arbetsmiljön i förhållande till ett

förändringsarbete, ser vi likheter i vår undersökning med vad Arbetsmiljöverket kunde fastställa i sin undersökning. De vanligaste förekommande anmärkningarna bland lärare, kretsar kring hög arbetsbelastning och stress, en känsla av otillräcklighet hos personalen samt risken för utbrändhet och långtidssjukskrivning.

Våra respondenters tankar och åsikter kretsar mycket kring ovanstående problem, när de beskriver sin arbetssituation. Lotta (2007-12-03) beskriver hur den ökade arbetsbelastningen till följd av förändringsarbetet bidragit till hur hon mår:

Jag är så stressad i mitt arbete, att jag känner mig yr nästan varje dag.

Jag upplever att jag inte hinner med mina arbetsuppgifter och tvingas nu köpa in färdigt material för eleverna att arbeta med.

Lottas upplevelser kan vi koppla till Rubenowitz (2004) teorier kring följderna av en icke tillfredsställande arbetsmiljö. Han menar att de negativa effekterna av hög arbetsbelastning, kan ske i form av låg arbetsmotivation, psykosomatiska besvär (kroppsliga krämpor som kan uppstå i samband med psykiska påfrestningar eller allmän olust), relativt hög korttids- eller långtidsfrånvaro samt en ökad risk för att råka ut för olycksfall i arbetet. Rubenowitz menar vidare att överordnade, i vårt fall skolledningen ofta inte är medvetna om dessa samband.

Sulle de i vissa fall vara medvetna om dem har de oftast inte en klar bild av hur de skall gå tillväga för att rättvist ta reda på hur personalen i själva verket upplever sina

arbetsförhållanden.

Det Lotta påtalar under intervjun, upplever fler av respondenterna i vår undersökning och många tar också tillfället i akt att uttrycka sin frustration över att inte räcka till i sitt arbete.

Lärarna upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkas under ett förändringsarbete och endast en av respondenterna lyfter fram positiva konsekvenser av förändringsarbetet projektet

”Spjutspetsskolan”. Flertalet uttrycker att arbetsbelastningen ökat och brister i organisationen resulterat i sjukskrivningar och utbrändhet och att detta i sin tur har påverkat den psykosociala arbetsmiljön.

Rubenowitz (2004) menar att mycket spelar in i hur den enskilde personen upplever klimatet på sin arbetsplats. Mycket beror på hur den enskilde anställde upplever sin arbetssituation, den sociala gemenskapen på arbetsplatsen, hur den enskilde utvecklas i sitt arbete och att

arbetsbelastningen är optimal både fysiskt och psykiskt. Detta leder till personlig

tillfredsställelse, engagemang för arbetet, mindre stressreaktioner och minskad frånvaro på arbetsplatsen. Inger (2007-11-27) förklarar under sin intervju:

Arbetsbelastningen psykiskt är inte optimal. Vi arbetar i en omöjlig situation och upplever varje dag att vi inte räcker till. Jag tänker framförallt på dem som sedan hösten 2005, då Spjutspetsskolan blev ett faktum, blivit sönderstressade och utbrända till följd av den ökade arbetsbelastningen.

Ett genomgående tema vi ser utifrån vår empiri, är lärarnas upplevelser av bristen på tid. Alla utom en som deltagit i vår undersökning framhäver bristen på tid som en orsak till att lärarna känner frustration över sin arbetssituation:

Arbetsbelastningen har ökat och nya administrativa uppgifter läggs på lärarna och stjäl dyrbar tid från eleverna och undervisningen. Tid till lektioners för- och efterarbete, samt tid till spontana möten, har i stort sett försvunnit. (Respondent i enkät)

Lärarna i vår undersökning upplever att de får prioritera bort vissa saker som t.ex. planering inför undervisningen. De berättar att de tillämpar mer traditionell undervisning som att låta eleverna räkna i sina matematikböcker istället för att gå ut och använda sig av matematiken i naturen. Detta kräver planeringstid som lärarna upplever att de inte har tillgång till. Lärarna uttrycker också en vanmakt inför elevernas låga kunskapsnivå, till följd av tidsbrist för den enskilde eleven. Lärarna menar att detta är i motsats till målet med projektet

”Spjutspetsskolan”, där politikernas visioner är att höja kunskapsnivån.

Månsson och Persson (2004) anser att även om avsikterna om förändringar i skolan under 1990-talet har varit en annan, så har det dock blivit många lärares arbetsmiljöproblem. Ett av skälen till att lärare anser sig stressade i sitt yrke, menar de, är att lärare har höga krav på sig samtidigt som de anser att resurserna inte räcker till, vilket innebär att den enskilde läraren har svårt att begränsa sin arbetsinsats. Vidare menar de att lärarnas upplevelser av detta, är till följd av ökade arbetsuppgifter inom ramen för den reglerade arbetstiden, samt att minskade resurser har inneburit större undervisningsgrupper. Månsson och Persson pekar på att det verkar som

om det är ohälsosamt att vara för målmedveten i förhållande till den kravnivå och de möjligheter till belöning som finns i dagens skola.

5.3 Lärarnas uppfattningar om hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar det pedagogiska arbetet

När vi frågade våra respondenter hur deras pedagogiska arbete påverkas av den psykosociala arbetsmiljön till följd av förändringsarbetet, har ingen av respondenterna förutom en, påtalat att det pedagogiska arbetet påverkats positivt till följd av förändringsarbetet. Flera av lärarna upplever att deras pedagogiska arbete påverkas av den psykosociala arbetsmiljön. De

beskriver hur missnöje och brist på kontrollen av det egna arbetet utmynnar i negativ stämning som går ut över det dagliga pedagogiska arbetet med eleverna.

Lärarna i vår undersökning upplever att de inte kan påverka sin arbetssituation och känner sig maktlösa för att de inte får vara delaktiga i beslut rörande deras arbetssituation till följd av projektet ”Spjutspetsskolan”. En respondent beskriver:

Jag har tvingats köpa in böcker med färdiga övningar för eleverna att arbeta med och detta strider mot min ideologi om vad skolan och verklig kunskapsinhämtning handlar om. I stället för att lägga tiden på eleverna och undervisningen läggs den i stället på administrativt arbete. (lärare skolår sex)

I Arbetsmiljölagen (2 kap 1§) står det tydligt vad som ska tas i beaktande vid genomförandet av ett förändringsarbete:

Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjlighet till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till

självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. (AML 1977:1160)

I likhet med det LR når genom sin arbetsmiljöundersökning, ser vi också i vår undersökning att lärare är frustrerade över sin arbetssituation och otillfredsställelse i sitt arbetsliv. Lärarna menar att de inte kan göra ett bra arbete med de arbetsförhållanden som råder för elever och lärare.

Utifrån de svar vi fått genom vår empiri och genom att förankra dessa likheter och skillnader med resultat av tidigare forskning, ser vi tydliga mönster i vår undersökning. Dessa slutsatser sammanfattar vi under nästa rubrik.