Jag vet inte hur länge jag orkar. Jag arbetar 45 timmar i veckan, utan att känna mig nöjd och utan att hinna med mina arbetsuppgifter (Inger 2007-11-27).
Så här uttryckte sig Inger om sin arbetssituation när vi träffades för en intervju en mulen eftermiddag i november 2007. Vi inleder med detta citat, för att det visar vad som är det övergripande ämnet för vårt examensarbete, nämligen frågor som handlar om lärarnas psykosociala arbetsmiljö. I dagens skolverksamheter möts lärare av ständiga
omorganisationer och förändringsarbete. Berörda lärare ska i sin tur försöka hantera skolprojekt och andradirektiv i en arbetsvardag som för många går på högvarv.
Arbetsmiljön i skolan är viktigt att fundera närmre över, vilket vi själva har erfarenhet av från vår verksamhetsförlagda tid i grundskolan. Det är många som forskat kring arbetsmiljö utifrån olika perspektiv och hur den enskilda individen påverkas av förändringar, däribland
psykologen Sigvard Rubenowitz (2004). Det har också gjorts flera större
enkätundersökningar, däribland Lärarnas Riksförbunds (2005) årliga enkätundersökning samt Statistiska Central Byråns (2004) undersökning ”Lärarnas arbetsmarknad”, som behandlar ämnesområdet arbetsmiljö. Även i styrdokumenten för skolan står det klart uttalat om betydelsen av en bra arbetsmiljö, vad de som arbetar i skolan skall sträva efter, som handlar om den sociala gemenskapen och den omsorg skolan skall präglas av.
Lärare i skolan har mål att uppfylla och riktlinjer att följa. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94), är det verktyg som varje lärare är skyldig att utgå ifrån i sitt uppdrag i skolverksamheten. I läroplanen behandlas strävansmål, uppnåendemål och värdegrundsfrågor för både elever och personal på skolan. I Lpo94, går det att läsa följande som berör arbetsmiljön i skolan:
Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där (Utbildningsdepartementet, 2006:6).
Detta utdrag ur Lpo94, visar vad som måste tas i beaktande för alla som arbetar i
Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära (Utbildningsdepartementet, 2006:9).
Detta citat visar hur viktigt det är att skolan ska vara en trygg miljö att vistas i för att
stimulera till lust för lärandet. Även det sista citatet vi väljer att lyfta fram ur Lpo94, visar det uppdrag personalen har i skolan för såväl elever som varandra i kollegiet:
Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet (Utbildningsdepartementet, 2006:7).
Vi vill med vårt arbete få kunskaper om hur lärare i grundskolan uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön i skolan påverkas under ett förändringsarbete, eftersom ämnet ständigt aktualiseras och är av relevans för vår yrkesgrupp.
Vårt intresse för detta har vuxit fram genom våra erfarenheter i olika skolverksamheter och vi vill nu skriva vårt examensarbete utifrån en undersökning inom detta forskningsfält. Vi har funderat över frågor om vad som händer när politiska visioner ska omsättas i den dagliga skolpraktiken. En stor del av forskningen kring skolutveckling handlar om ledarskapets betydelse för hur medarbetarna upplever och hanterar den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. En av dessa är psykologen Sigvard Rubenowitz (2004) som i flera studier valt att undersöka bl.a. människors reaktioner på förändringar inom den egna organisationen.
Det finns olika sätt att analysera förändringar i skolpraktiken och vi har valt att inrikta oss på lärarnas upplevelser av dessa. Lärarna i skolan är en av de yrkesgrupper som berörs av förändringarna genom att de ska omsätta projektidéer och visioner till verklighet i
vardagsarbetet. För att begränsa studien är det lärarnas perspektiv vår uppsats handlar om. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning och ta utgångspunkt i ett konkret
förändringsarbete, ett skolprojekt som heter ”Spjutspetsskolan”.
Vi valde Trelleborgs kommun för vår undersökning med motivationen att här pågår ett konkret, utbildningspolitiskt förändringsarbete. Förändringsarbetet vi syftar på är projektet
”Spjutspetsskolan” som infördes hösten 2005. När vi använder begreppet ”Spjutspetsskolan” i vårt examensarbete syftar vi inte på målen med projektet, utan på förändringsarbetet och hur lärare upplever att detta nya sätt att arbeta har påverkat den psykosociala arbetsmiljön på
några av Trelleborgs skolor. ”Spjutspetsskolan” är inte en skola, utan ett nytt sätt att arbeta i kommunen för lärare, elever och föräldrar.
Vi är införstådda med att eleverna har stor betydelse för lärarens arbetsmiljö, men för att avgränsa oss i vår undersökning, har vi valt att bortse från detta perspektiv. Genom hela arbetet använder vi oss av begreppet lärare och denna grupp innefattar i vårt arbete såväl förskollärare, specialpedagoger som dagens 1 - 7 lärare och tidigare låg- och
mellanstadielärare. Vi har valt att inte gå in på de enskilda yrkesgruppernas uppfattningar i vår undersökning utan ser vår undersökningsgrupp som en helhet. Detta gör vi för att det inte ska vara möjligt att identifiera våra respondenter.
Vårt tillvägagångssätt har varit att genom enkäter och intervjuer få ta del av hur ett antal lärare på 5 skolor i Trelleborgs kommun upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkas under ett förändringsarbete. De mönster vi har kunnat utläsa i enkätsvaren har senare legat till grund för våra intervjufrågor.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att undersöka hur ett antal lärare i Trelleborgs kommun uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön påverkas i ett förändringsarbete samt om lärarna upplever att den psykosociala arbetsmiljön i sin tur påverkar deras pedagogiska arbete. Frågorna som vi utgår ifrån i vår studie är:
Hur upplever lärare att den psykosociala arbetsmiljön påverkas under ett förändringsarbete?
Upplever lärare att detta påverkar deras pedagogiska arbete? I så fall hur?
1.2 Teoretiska utgångspunkter
Vi har tagit del av tidigare forskning inom området arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö och hur ett konkret förändringsarbete kan påverka personalen på arbetsplatsen. Vi har läst in oss på vad psykosocial arbetsmiljö innefattar, och vilka resultat olika forskare nått i tidigare undersökningar, däribland Rubenowitz (2004) som med sina erfarenheter kring
arbetslivsfrågor och utifrån sin forskning vill att kraven på en tillfredsställande psykosocial arbetsmiljö ska tillvaratas. Vi har även tagit del av Eva Månssons och Anders Perssons fallstudier som pekar på vad lärare själva beskriver som negativt i förändringar för den psykosociala arbetsmiljön.
Tidigare undersökningar som vi tagit del av inför vårt arbete är Lärarnas Riksförbunds årliga enkätundersökning från 2005, som beskriver lärares uppfattningar kring arbetsmiljön. Vi har även tagit del SCB:s (Statistiska Central Byrån) enkätundersökning 2004, ”Lärarens
arbetsmarknad 2004”, som visade att 1 av 4 lärare anser att brister i arbetsorganisationen, dålig arbetsledning och stora elevgrupper är ett skäl till att byta yrke.
En annan forskningsstudie som vi tagit del av är Nertlinge och Nordgrens (2007)
”Förändringsarbete i skolans värld – en fallstudie av Spjutspetsskolan i Trelleborg”. I sin studie, skriver Nertlinge och Nordgren bl.a. om den hårda kritiken mot projektet
”Spjutspetsskolan” bland lärare i Trelleborgs kommun. Till skillnad från Nertlinge och Nordgrens undersökning där de har undersökt kritiken som har riktats mot projektet
”Spjutspetsskolan”, lägger vi fokus vid hur lärarna i vår undersökning uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön påverkas under pågående förändringsarbete.
1.3 Disposition
Som vi nämner i inledningen har vi inför vår undersökning tagit del av tidigare forskning och även tittat på vilka riktlinjer som finns i styrdokumenten för skolan och i arbetsmiljölagen.
Genom att vi tagit del av dessa, kom vi fram till vad vi vill veta mer om och hur vi kunde gå tillväga i vår undersökning.
I kapitel två återger vi politikernas visioner med projektet ”Spjutspetsskolan” och delar av detta nya arbetssätt. Vi förklarar också vad begreppen arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö innefattar och tar här bl. a. upp hur Sigvard Rubenowitz (2004) definierar begreppet
psykosocial arbetsmiljö, samt ledarskapets betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. Vi beskriver också vilka regler vi hittar i Arbetsmiljölagen, som handlar om arbetsmiljön. Vidare under kapitel två, redovisar vi tidigare forskning och undersökningar inom vårt forskningsfält.
I vårt kapitel om metodval, kapitel tre, beskriver vi först vilka olika metoder vi använt oss av och varför. Därefter berättar vi om vårt urval och genomförande av undersökningen.
I kapitel fyra, visar vi vad som framkom av vår empiri, både genom våra enkäter och vad som lyfts fram under våra intervjuer med fyra lärare i Trelleborgs kommun. Vi sammanfattar empirin och belyser de mönster vi kunde se utifrån svaren.
I femte kapitlet, presenterars vår analysdel, där diskuterar och reflekterar vi över vad som framkommit i vår undersökning och kopplar detta till tidigare forskning. Sist i denna del, sammanfattar vi vårt resultat.
Avslutningsvis följer diskussion och kritisk reflektion av vår undersökning, följt av förslag till fortsatt forskning inom området.