Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn Unga Samhälle (BUS)
Examensarbete
15 högskolepoäng
Hur länge orkar jag?
- Lärares uppfattningar om hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas under ett förändringsarbete
How long can I cope?
-Teachers´ opinions on how the psychosocial work environment is affected by reform
Johanna Petersson Monija Tosic
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barndoms- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2007
Examinator: Fredrik Schoug Handledare: Susanne Wollinger
Abstract
Vi som har skrivit uppsatsen ”Hur länge orkar jag?” – Lärares uppfattningar om hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas under ett förändringsarbete, heter Johanna Pettersson och Monija Tosic.
Hösten 2005 inleddes ett större förändringsarbete på de kommunala skolorna i Trelleborgs kommun. Visionerna med projektet, som döpts till ”Spjutspetsskolan”, innebär ett nytt sätt att arbeta i skolan för både lärare, elever och föräldrar. Målet med projektet ”Spjutspetsskolan”
är att minska det antal elever som går ut grundskolan med otillräckliga betyg.
Syftet med vår undersökning är att vi vill få kunskap om hur lärare upplever att den
psykosociala arbetsmiljön påverkas under ett förändringsarbete samt om lärarna upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras pedagogiska arbete. Vi valde att genomföra undersökningen med hjälp av två metoder, enkät samt intervju. Totalt har 31 lärare medverkat i vår undersökning. Enkäten, delades ut på fem skolor, och svarsfrekvensen uppgick till 27 besvarade enkäter av 60 utdelade. Vår förståelse för respondenternas uppfattningar har vidgats efter hand vårt arbete fortskridit och utifrån de mönster vi såg i enkäten, utformades intervjufrågorna till fyra lärare i Trelleborgs kommun.
Vi har tagit del av tidigare forskning inom området bl.a. professor Sigvard Rubenowitz (2004) teorier om vad som kännetecknar en god psykosocial arbetsmiljö samt hur individen påverkas av den psykosociala arbetsmiljön. Vi har också tagit del av företagsläkaren Eva Månsson och sociologen Anders Perssons fallstudier kring hur lärare upplevde
förändringarna i skolans värld under 1990-talet. Vi har i analysdelen kopplat resultatet i vår undersökning till tidigare forskning och teorier inom området.
Vi når resultatet att lärarna i vår undersökning upplever att kommunikationen mellan
politiker, skolledning och rektor är bristfällig och att detta i sin tur påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt. De upplever att de inte är delaktiga i processen projektet
”Spjutspetsskolan”. Samtidigt lyfter flertalet respondenter fram en önskan om ett
välfungerande samarbete med ansvariga beslutsfattare och tron på att föra skolan framåt – i en gemensam positiv anda.
Nyckelord: förändringsarbete, psykosocial arbetsmiljö, Spjutspetsskolan, tid
Förord
Vi vill rikta ett varmt tack till…
…alla de som tog sig tid att besvara vår enkät och som gjorde det med omsorg och intresse.
…de fyra lärare som lät sig intervjuas och som öppet och ärligt delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser.
…vår handledare Susanne Wollinger vid Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
…uppfinnaren av drycken kaffe som hjälpt oss under många stunder.
…varandra för värdefulla tankar och ett gott samarbete, även de dagar då vi varit som mest
”mosiga” mellan öronen.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 9
1.2 Teoretiska utgångspunkter ... 10
1.3 Disposition ... 10
2 Teoretisk förankring och tidigare forskning ... 12
2.1 Spjutspetsskolan – från mitten till toppen ... 12
2.2 Arbetsmiljö ... 14
2.3 Psykosocial arbetsmiljö... 15
2.3.1 Ledarskapets betydelse ... 16
2.4 Arbetsmiljöverket ... 17
2.5 Meningsfullt arbete i en krävande arbetsmiljö – lärare i skolan ... 18
2.6 Skolans arbetsmiljö – resultat av enkätundersökning våren 2002... 19
2.7 Lärarnas Riksförbunds ”Arbetsmiljöundersökning 2005” ... 20
2.8 Förändringsarbete i skolans värld- en fallstudie av Spjutspetsskolan i Trelleborg ... 21
3 Tillvägagångssätt och empirisk studie ... 23
3.1 Vårt metodval ... 24
3.1.1 Forskningsetiska överväganden ... 25
3.2 Urval ... 25
3.3 Genomförande ... 26
4 Empiriskt material ... 28
4.1 Empiri genom enkäter ... 29
4.2 Intervjuer ... 32
4.2.1 Presentation av intervjupersoner ... 33
4.2.2 Empiri genom intervjuer ... 33
4.2.3 Mönster och sammanfattning av empirin ... 37
4.3 Validitet, reliabilitet och objektivitet ... 38
5 Analys ... 39
5.1 Arbetsorganisationen och rektorns ledarskap... 39
5.2 Arbetsbelastning och tidsbrist ... 41
5.3 Lärarnas uppfattningar om hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar det
pedagogiska arbetet ... 44
5.4 Sammanfattning och slutsatser av analysdelen ... 45
6 Diskussion ... 47
6.1 Kritisk reflektion ... 47
6.2 Förslag till fortsatt forskning ... 48
Referenslista ... 50 Bilaga
1 Inledning
Jag vet inte hur länge jag orkar. Jag arbetar 45 timmar i veckan, utan att känna mig nöjd och utan att hinna med mina arbetsuppgifter (Inger 2007- 11-27).
Så här uttryckte sig Inger om sin arbetssituation när vi träffades för en intervju en mulen eftermiddag i november 2007. Vi inleder med detta citat, för att det visar vad som är det övergripande ämnet för vårt examensarbete, nämligen frågor som handlar om lärarnas psykosociala arbetsmiljö. I dagens skolverksamheter möts lärare av ständiga
omorganisationer och förändringsarbete. Berörda lärare ska i sin tur försöka hantera skolprojekt och andradirektiv i en arbetsvardag som för många går på högvarv.
Arbetsmiljön i skolan är viktigt att fundera närmre över, vilket vi själva har erfarenhet av från vår verksamhetsförlagda tid i grundskolan. Det är många som forskat kring arbetsmiljö utifrån olika perspektiv och hur den enskilda individen påverkas av förändringar, däribland
psykologen Sigvard Rubenowitz (2004). Det har också gjorts flera större
enkätundersökningar, däribland Lärarnas Riksförbunds (2005) årliga enkätundersökning samt Statistiska Central Byråns (2004) undersökning ”Lärarnas arbetsmarknad”, som behandlar ämnesområdet arbetsmiljö. Även i styrdokumenten för skolan står det klart uttalat om betydelsen av en bra arbetsmiljö, vad de som arbetar i skolan skall sträva efter, som handlar om den sociala gemenskapen och den omsorg skolan skall präglas av.
Lärare i skolan har mål att uppfylla och riktlinjer att följa. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94), är det verktyg som varje lärare är skyldig att utgå ifrån i sitt uppdrag i skolverksamheten. I läroplanen behandlas strävansmål, uppnåendemål och värdegrundsfrågor för både elever och personal på skolan. I Lpo94, går det att läsa följande som berör arbetsmiljön i skolan:
Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där (Utbildningsdepartementet, 2006:6).
Detta utdrag ur Lpo94, visar vad som måste tas i beaktande för alla som arbetar i
Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära (Utbildningsdepartementet, 2006:9).
Detta citat visar hur viktigt det är att skolan ska vara en trygg miljö att vistas i för att
stimulera till lust för lärandet. Även det sista citatet vi väljer att lyfta fram ur Lpo94, visar det uppdrag personalen har i skolan för såväl elever som varandra i kollegiet:
Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet (Utbildningsdepartementet, 2006:7).
Vi vill med vårt arbete få kunskaper om hur lärare i grundskolan uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön i skolan påverkas under ett förändringsarbete, eftersom ämnet ständigt aktualiseras och är av relevans för vår yrkesgrupp.
Vårt intresse för detta har vuxit fram genom våra erfarenheter i olika skolverksamheter och vi vill nu skriva vårt examensarbete utifrån en undersökning inom detta forskningsfält. Vi har funderat över frågor om vad som händer när politiska visioner ska omsättas i den dagliga skolpraktiken. En stor del av forskningen kring skolutveckling handlar om ledarskapets betydelse för hur medarbetarna upplever och hanterar den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. En av dessa är psykologen Sigvard Rubenowitz (2004) som i flera studier valt att undersöka bl.a. människors reaktioner på förändringar inom den egna organisationen.
Det finns olika sätt att analysera förändringar i skolpraktiken och vi har valt att inrikta oss på lärarnas upplevelser av dessa. Lärarna i skolan är en av de yrkesgrupper som berörs av förändringarna genom att de ska omsätta projektidéer och visioner till verklighet i
vardagsarbetet. För att begränsa studien är det lärarnas perspektiv vår uppsats handlar om. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning och ta utgångspunkt i ett konkret
förändringsarbete, ett skolprojekt som heter ”Spjutspetsskolan”.
Vi valde Trelleborgs kommun för vår undersökning med motivationen att här pågår ett konkret, utbildningspolitiskt förändringsarbete. Förändringsarbetet vi syftar på är projektet
”Spjutspetsskolan” som infördes hösten 2005. När vi använder begreppet ”Spjutspetsskolan” i vårt examensarbete syftar vi inte på målen med projektet, utan på förändringsarbetet och hur lärare upplever att detta nya sätt att arbeta har påverkat den psykosociala arbetsmiljön på
några av Trelleborgs skolor. ”Spjutspetsskolan” är inte en skola, utan ett nytt sätt att arbeta i kommunen för lärare, elever och föräldrar.
Vi är införstådda med att eleverna har stor betydelse för lärarens arbetsmiljö, men för att avgränsa oss i vår undersökning, har vi valt att bortse från detta perspektiv. Genom hela arbetet använder vi oss av begreppet lärare och denna grupp innefattar i vårt arbete såväl förskollärare, specialpedagoger som dagens 1 - 7 lärare och tidigare låg- och
mellanstadielärare. Vi har valt att inte gå in på de enskilda yrkesgruppernas uppfattningar i vår undersökning utan ser vår undersökningsgrupp som en helhet. Detta gör vi för att det inte ska vara möjligt att identifiera våra respondenter.
Vårt tillvägagångssätt har varit att genom enkäter och intervjuer få ta del av hur ett antal lärare på 5 skolor i Trelleborgs kommun upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkas under ett förändringsarbete. De mönster vi har kunnat utläsa i enkätsvaren har senare legat till grund för våra intervjufrågor.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att undersöka hur ett antal lärare i Trelleborgs kommun uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön påverkas i ett förändringsarbete samt om lärarna upplever att den psykosociala arbetsmiljön i sin tur påverkar deras pedagogiska arbete. Frågorna som vi utgår ifrån i vår studie är:
Hur upplever lärare att den psykosociala arbetsmiljön påverkas under ett förändringsarbete?
Upplever lärare att detta påverkar deras pedagogiska arbete? I så fall hur?
1.2 Teoretiska utgångspunkter
Vi har tagit del av tidigare forskning inom området arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö och hur ett konkret förändringsarbete kan påverka personalen på arbetsplatsen. Vi har läst in oss på vad psykosocial arbetsmiljö innefattar, och vilka resultat olika forskare nått i tidigare undersökningar, däribland Rubenowitz (2004) som med sina erfarenheter kring
arbetslivsfrågor och utifrån sin forskning vill att kraven på en tillfredsställande psykosocial arbetsmiljö ska tillvaratas. Vi har även tagit del av Eva Månssons och Anders Perssons fallstudier som pekar på vad lärare själva beskriver som negativt i förändringar för den psykosociala arbetsmiljön.
Tidigare undersökningar som vi tagit del av inför vårt arbete är Lärarnas Riksförbunds årliga enkätundersökning från 2005, som beskriver lärares uppfattningar kring arbetsmiljön. Vi har även tagit del SCB:s (Statistiska Central Byrån) enkätundersökning 2004, ”Lärarens
arbetsmarknad 2004”, som visade att 1 av 4 lärare anser att brister i arbetsorganisationen, dålig arbetsledning och stora elevgrupper är ett skäl till att byta yrke.
En annan forskningsstudie som vi tagit del av är Nertlinge och Nordgrens (2007)
”Förändringsarbete i skolans värld – en fallstudie av Spjutspetsskolan i Trelleborg”. I sin studie, skriver Nertlinge och Nordgren bl.a. om den hårda kritiken mot projektet
”Spjutspetsskolan” bland lärare i Trelleborgs kommun. Till skillnad från Nertlinge och Nordgrens undersökning där de har undersökt kritiken som har riktats mot projektet
”Spjutspetsskolan”, lägger vi fokus vid hur lärarna i vår undersökning uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön påverkas under pågående förändringsarbete.
1.3 Disposition
Som vi nämner i inledningen har vi inför vår undersökning tagit del av tidigare forskning och även tittat på vilka riktlinjer som finns i styrdokumenten för skolan och i arbetsmiljölagen.
Genom att vi tagit del av dessa, kom vi fram till vad vi vill veta mer om och hur vi kunde gå tillväga i vår undersökning.
I kapitel två återger vi politikernas visioner med projektet ”Spjutspetsskolan” och delar av detta nya arbetssätt. Vi förklarar också vad begreppen arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö innefattar och tar här bl. a. upp hur Sigvard Rubenowitz (2004) definierar begreppet
psykosocial arbetsmiljö, samt ledarskapets betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. Vi beskriver också vilka regler vi hittar i Arbetsmiljölagen, som handlar om arbetsmiljön. Vidare under kapitel två, redovisar vi tidigare forskning och undersökningar inom vårt forskningsfält.
I vårt kapitel om metodval, kapitel tre, beskriver vi först vilka olika metoder vi använt oss av och varför. Därefter berättar vi om vårt urval och genomförande av undersökningen.
I kapitel fyra, visar vi vad som framkom av vår empiri, både genom våra enkäter och vad som lyfts fram under våra intervjuer med fyra lärare i Trelleborgs kommun. Vi sammanfattar empirin och belyser de mönster vi kunde se utifrån svaren.
I femte kapitlet, presenterars vår analysdel, där diskuterar och reflekterar vi över vad som framkommit i vår undersökning och kopplar detta till tidigare forskning. Sist i denna del, sammanfattar vi vårt resultat.
Avslutningsvis följer diskussion och kritisk reflektion av vår undersökning, följt av förslag till fortsatt forskning inom området.
2 Teoretisk förankring och tidigare forskning
Här nedan förklarar vi först, utifrån politikernas beslut, vad projektet ”Spjutspetsskolan”
innebär. Därefter beskriver vi de undersökningar vi tagit del av som behandlar ämnena förändringsarbete och psykosocial arbetsmiljö. Vidare förklarar vi vad begreppen arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö innebär och vad Rubenowitz (2004) hävdar i sin forskning kring den psykosociala arbetsmiljön. Vi har även tagit del av Månssons och Perssons (2004) fallstudier som pekar på det lärare själva beskriver som negativt i förändringar för arbetsmiljön. Vi förklarar också vilka regler som finns i Arbetsmiljölagen (AML) kring arbetsmiljön.
Vi sammanställer även kort de undersökningar vi tagit del av inför vår undersökning, däribland Arbetsmiljöverkets (2002) enkätundersökning, ”Skolans arbetsmiljö – resultat av enkätundersökning våren 2002”, Lärarnas Riksförbunds (2005) enkätundersökning
”Arbetsmiljöundersökning 2005, lärare” samt studien ”Förändringsarbete i skolans värld – en fallstudie av Spjutspetsskolan i Trelleborg” (Nertlinge & Nordgren, 2007). Anledningen till att vi valt dessa tre studier, är att vi fann deras resultat och slutsatser relevanta för vår undersökning. Vi vill jämföra dessa tidigare forskningsresultat och koppla dem till vad vår empiri visar och vad vi får fram i vår undersökning.
2.1 Spjutspetsskolan – från mitten till toppen
År 2002 beslutade Trelleborgs skolnämnd att göra en översyn av ledningsstrukturen inom kommunens upptagningsområde 1-6. Till följd av detta beslut anlitades ett konsultföretag, som 2003 presenterade ”Utredning angående den framtida skolan i Trelleborg” (Nertlinge &
Nordgren, 2007:7). Kommunstyrelsen i Trelleborg formulerade sin målsättning för de kommunala skolorna, att de ska vara ”en spjutspets inom det svenska skolväsendet”
(www.trelleborg.se).
En förvaltningschef rekryterades för detta uppdrag och målet med projektet
”Spjutspetsskolan” är att öka betygssnittet, eller snarare minska det antal elever som går ut grundskolan med otillräckliga betyg. Projektet innebär också att läs-, skriv- och
språkutvecklingen hos eleverna ska stimuleras ytterligare. Detta ska uppnås genom ett ökat engagemang för utbildningen hos personal, elever och föräldrar. Rent praktiskt innebar detta en omstrukturering av ledningen för hela den kommunala skolan och barnomsorgen. Antalet rektorsområden minskade, nya ledningspositioner tillkom och det infördes nya tjänster. För att förankra projektet om ”Spjutspetsskolans” mål och visioner i praktiken, utsågs ett antal lärare till processledare på varje skola i kommunen. Dessa fungerar som en länk mellan rektorer och skolledning och övrig personal på varje enskild skola och ska föra processen framåt och förankra förändringsarbetet i praktiken (Nertlinge & Nordgren, 2007:7).
Hösten 2005 blev visionen om ”Spjutspetsskolan” verklighet i Trelleborgs kommun. Fram till hösten 2005, innan projektet blev verklighet, hade politiker, personal och föräldrar diskuterat och debatterat kring hur man i kommunen, på bästa sätt, skulle kunna erbjuda en bra förskola och skola för alla barn och elever. Dessa diskussioner resulterade i det gemensamma projektet
”Spjutspetsskolan”. Kommunen vill med detta nya arbetssätt att Trelleborg ska vara en spjutspets, ett föredöme inom svenskt skolväsende och att kunskapsnivån samt eleverna i kommunen ska gå från mitten till toppen (www.trelleborg.se).
En viktig del av ”Spjutspetskolan” är att föräldrarna ska vara engagerade och delaktiga i sina barns utveckling och lärande samt ha förtroende för skolan och dess personal. Det innebär att samarbetet mellan skolan och föräldrarna kommer att utvecklas och fördjupas.
Från och med hösten 2005 har alla barn och elever en egen mentor, vilket innebär en person med speciellt ansvar för en mindre grupp barn. Minst en gång varje månad, ska mentorn ha personlig kontakt med föräldrarna och diskutera barnets utveckling, mål och resultat. Vid ett tillfälle varje termin, utformas en Individuell Utvecklingsplan (IUP) för varje elev, där utgångspunkten är, var eleven befinner sig kunskapsmässigt och hur den individuella
utvecklingen ska föras framåt. Detta görs gemensamt mellan läraren, eleven och föräldrarna.
Tanken är att mentorn kommer att spela en mycket viktig roll för det enskilda barnets
skolgång, i såväl utbildning som individuell utveckling. Mentorn har en stor betydelse för hela satsningen på ”Spjutspetsskolan” - från mitten till toppen (www.trelleborg.se).
2.2 Arbetsmiljö
Enligt Arbetsmiljöupplysningen (www.arbetsmiljoupplysningen.se), ges förklaringen till begreppen ”arbetsmiljö” och ”bra arbetsmiljö”, vilket kan ha olika innebörd beroende på vem som tillfrågas. Ordet ”arbetsmiljö” betyder enligt Nationalencyklopedin:
Förhållandena på en arbetsplats. Den uppmärksamhet som ägnades arbetsmiljön var länge i huvudsak riktad mot de risker för liv och hälsa som förknippats med olika arbeten. I den svenska arbetsmiljölagen från 1977 är målsättningen att miljön skall anpassas till människans
förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende och vara tillfredsställande med hänsyn till den sociala och tekniska utvecklingen. Miljön skall vara sund och säker, tillfredsställande och betryggande. Man skall sträva efter att ordna arbetet så att arbetstagaren själv kan påverka sin arbetssituation.
Tanken är att arbetet skall anpassas till människan, inte tvärtom.
(www.ne.se)
Denna förklaring kan ge utrymme för olika tolkningar, likaså ordet ”bra”. Vidare förklarar Världshälsoorganisationen, WHO, sin definition av begreppet arbetsmiljö:
Arbetsmiljö är den sammanfattande benämningen på biologiska,
medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen.
(www.arbetsmiljoupplysningen.se)
Arbetsmiljö har olika innebörd inom olika yrkesgrupper och alla individer har olika associationer till ordet. Tolkningen skiljer sig dessutom åt länder emellan och skillnader i levnadsförhållanden. Yrkes och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro, har sammanfattat en bra arbetsmiljö i följande tio punkter:
1. Risken för ohälsa och skador i arbetet ska vara liten.
2. Kommunikationen ska vara öppen och tydlig.
3. Mål, ansvar och befogenheter ska vara tydliga.
4. Arbetstagaren ska kunna påverka och planera sitt eget arbete.
5. Arbetstagaren ska ges möjlighet att lära sig nya saker och utvecklas.
6. Arbetstagaren ska ges möjlighet att uträtta ett bra arbete.
7. Arbetet ska generera variation för kropp och själ.
8. Arbetstagaren bör få och ge beröm (även till chefen).
9. Kollegorna bör få och ge varandra hjälp och stöd.
10. Kollegorna bör ta gemensamt ansvar för varandras arbetsmiljö.
(www.arbetsmiljoupplysningen.se)
2.3 Psykosocial arbetsmiljö
Enligt Rubenowitz (2004:97-110), innebär begreppet psykosocial arbetsmiljö samspelet mellan individer och den omgivande miljön. Människan är en helhet där det fysiska och psykosociala inte går att skilja åt. Ett positivt klimat på arbetet kan öka kollegornas
arbetsglädje, gemenskap och ett positivt engagemang inför arbetsuppgifter. För att detta ska vara genomförbart är det betydelsefullt med ett stödjande arbetsklimat, vilket kan innebära kompetensutveckling, utveckling i det egna arbetet, vara kapabel till både självständigt arbete och arbete i grupp och att det även finns utrymme för delaktighet. Vidare hävdar Rubenowitz (2004:97), att en god psykosocial arbetsmiljö kännetecknas av följande faktorer:
- Egenkontroll i arbetet
Arbetstagaren måste ha möjligheten att inom vissa gränser själv kunna styra arbetstakten och sättet att utföra det egna arbetet.
- Ett positivt arbetsledningsklimat
Ett gott samarbetsklimat mellan över- och underordnade bör finnas.
- Stimulans från själva arbetet
Arbetet bör kunna ge de anställda möjligheterna att använda sina anlag, förutsättningar och kunskaper.
- God arbetsgemenskap
Det bör existera goda förutsättningar för trivsel och kontakt med arbetskamraterna.
- Optimal arbetsbelastning
Arbetsbelastningen bör i såväl psykisk som fysisk betydelse vara optimal (Rubenowitz 2004:97). Rubenowitz anser att i ju större grad dessa fem avseenden är positiva, desto större är den personliga tillfredsställelsen och engagemanget i arbetet.
Vidare, menar Rubenowitz, att de negativa effekterna av hög arbetsbelastning, kan ske i form av låg arbetsmotivation, psykosomatiska besvär (kroppsliga krämpor som kan uppstå i
samband med psykiska påfrestningar eller allmän olust), relativt hög korttids- eller
långtidsfrånvaro samt en ökad risk för att råka ut för olycksfall i arbetet. Rubenowitz anser vidare att de i ledningen ofta inte är medvetna om dessa samband. Skulle de i vissa fall vara medvetna om dem, har de oftast inte en klar bild av hur de skall gå tillväga för att rättvist ta reda på hur personalen i själva verket upplever sina arbetsförhållanden.
Rubenowitz (2004:99) anser att mycket spelar in i hur den enskilde personen upplever klimatet på sin arbetsplats. Mycket beror på vilket inflytande den enskilde anställde har över sin arbetssituation, den sociala gemenskapen på arbetsplatsen, hur man utvecklas i sitt arbete och att arbetsbelastningen är optimal både fysiskt och psykiskt. Detta leder till personlig tillfredsställelse, engagemang för arbetet, mindre stressreaktioner och minskad frånvaro på arbetsplatsen.
2.3.1 Ledarskapets betydelse
Enligt Rubenowitz (2004:148-151), har ledaren stor betydelse för hur den anställde upplever sin arbetssituation och sina arbetsuppgifter och därmed också den psykosociala arbetsmiljön.
Han anser att en bra ledare kännetecknas av en positiv människosyn och även hyser förtroende för de underställdas vilja och förmåga att delta i beslut rörande deras egen arbetssituation. Vidare menar Rubenowitz också att ledaren bör ha kunskapsauktoritet, där denne visar behärskning inom yrkesområdet, så att han eller hon betraktas som en rationell auktoritet av sina anställda och kan på ett konstruktivt sätt hjälpa dem i arbetet när det behövs.
Detta, anser Rubenowitz, leder till ökad trivsel och produktivitet bland personalen.
Rubenowitz hävdar utifrån sin forskning, att ledaren bör ha en förmåga att målstyra arbetet, dvs. att utifrån de uppsatta mål och visioner som ålagts, ska ledaren utveckla konkreta delmål och nå fram med information till de anställda, så att dessa i sin tur kan klara av
arbetsuppgifterna. För att vara en bra ledare, anser Rubenowitz, att ledaren bör ha en god självinsikt och en inre trygghet, som ger ledaren förmåga att ta konflikter och vara tydlig i
ställningstagande och åsikter rörande arbetet. Ledaren bör också samråda med de anställda innan han eller hon fattar beslut som rör deras arbetsuppgifter och arbetssituation.
Rubenowitz skriver, att ledaren bör verka för en god sammanhållning och lojalitet bland de underställda. Han anser att, ledaren bör vara medveten om arbetsgemenskapens oerhörda betydelse för prestationsförmågan bland de anställda. Detta i sin tur, menar Rubenowitz, genererar lojalitet mellan gruppen och ledningens mål och metoder. Rubenowitz hävdar också utifrån sin forskning att i ju större utsträckning samråd sker med medarbetarna innan beslut fattas, desto större är sannolikheten för en positiv uppslutning från arbetsgruppens sida.
Vidare anser Rubenowitz, att en bra ledare bör ha vilja och förståelse för att
kommunikationen nedifrån och upp är lika viktig och väsentlig som kommunikationen uppifrån och ned. Samt att ledaren bör ha goda kunskaper om att föra fram kritik på ett konstruktivt sätt i båda leden och att vara lyhörd gentemot sina underställda.
Slutligen, menar Rubenowitz, att en bra ledare bör ha förmågan att på ett sakligt
tillvägagångssätt utvärdera arbetet i verksamheten och föra det framåt. En bra ledare ska alltså inte utmåla syndabockar för eventuella misstag, utan ta lärdom av bristerna för det fortsatta arbetet.
2.4 Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket (AMV) är en statlig myndighet som arbetar med att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och för att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv.
Arbetsmiljöverket har utformat Arbetsmiljölagen (AML), som talar om vilka krav det finns på arbetsmiljön på alla arbetsplatser. I AML finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsmiljön innefattar både den fysiska arbetsmiljön och psykosociala arbetsmiljön. Därför strävar lagen inte bara efter att antalet olyckor ska minskas, utan även att arbetet är innehållsrikt. Arbetstagaren ska känna tillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling i sitt arbete (Arbetsmiljöverket, 2007).
AML 2 kap 1 §:
Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Det skall eftersträvas att arbetet ger möjlighet till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar (AML 1977:1160).
Utdraget ur AML visar vad arbetsgivaren ska sträva efter att ordna arbetet så att arbetstagaren själv kan påverka sin arbetssituation. Tanken är att arbetet ska anpassas till människan, och inte tvärtom (Nationalencyklopedin, 2007).
2.5 Meningsfullt arbete i en krävande arbetsmiljö – lärare i skolan
Månsson och Persson (2004) har gjort en fallstudie kring lärares psykosociala arbetsmiljö och ohälsa i arbetet ”Meningsfullt arbete i en krävande arbetsmiljö – lärare i skolan”. De ställer sig frågan hur det kan komma sig att de psykosociala arbetsmiljöproblemen blivit så påfallande för lärare i skolan och om det kan bero på de förändringar som verkställts i skolan sedan början av 1990-talet?
Förändringar som de anser har påverkat skolan är bl.a. ett nytt styrsystem som utvecklats under början av 1990-talet, där den största förändringen var kommunaliseringen av skolan. Samtidigt som skolan kommunaliserades genomfördes omfattande resursminskningar, lärartätheten minskade och antalet utbildade lärare sjönk kraftigt. Andra förändringar som Månsson och Persson (2004:301-316) tror har påverkat skolan är:
Lärarnas roll har förändrats genom att ha alltmer ansvar, men ingen makt.
Skolan har gått in i en process av ideliga förändringsförsök för att förbättra skolans måluppfyllelse.
Nya läro- och kursplaner.
Skolans arbetsorganisation förändrades; reglerad arbetstid och förtroendearbetstid, samarbete i lärarlag och integration av förskola och skola.
Månsson och Persson menar att de inte kan hävda, varken genom deras eller andras
undersökningar, att det finns ett samband mellan förändringar i skolan och lärarnas upplevelser av en försämrad arbetsmiljö, men vill lyfta de samband lärarna själva beskriver i deras studie kring hälsofrämjande förhållningssätt bland lärare:
1. Förändringströtthet och försvagat förtroende för politiker och beslutsfattare.
2. Ökade arbetsuppgifter inom ramen för den reglerade arbetstiden.
3. Brist på behöriga lärare, sänkt status i yrket samt har individuell lönesättning lett till konkurrens mellan lärarna.
4. Arbetstidsavtalen har inneburit att lärarnas tidigare relativt fria arbetstider har blivit mer kontrollerade inom ramen för den arbetsförlagda tiden.
5. Lärare upplever försämringar i arbetsmiljön, då de lärare som har svårt att se
sammanhanget i yrket också har svårt att se meningen med sitt arbete (2004:301-316).
Vidare anser Månsson och Persson att även om avsikterna om förändringar i skolan under 1990-talet har varit en annan, så har det dock blivit många lärares arbetsmiljöproblem. Ett av skälen till att lärare anser sig stressade i sitt yrke, menar de, är att lärare har höga krav på sig samtidigt som de anser att resurserna inte räcker till, vilket innebär att den enskilde läraren har svårt att begränsa sin arbetsinsats. Månsson och Persson hänvisar till sina egna undersökningar som visar att de lärare som har svårt att sätta realistiska gränser i sitt arbete ofta överanvänder sina egna kraftresurser. De pekar på att det verkar som om det är ohälsosamt att vara för
målmedveten i förhållande till den kravnivå och de möjligheter till belöning som finns i dagens skola.
2.6 Skolans arbetsmiljö – resultat av enkätundersökning våren 2002
2002 genomförde Arbetsmiljöverket en enkätundersökning ”Skolans arbetsmiljö – resultat av enkätundersökning våren 2002”, som omfattade samtliga 4307 rektorsområden i Sverige som fanns i SCB: s skolregister i februari samma år.
Genom respondenternas svar kunde Arbetsmiljöverket fastställa, utifrån lärarnas synvinkel, att de vanligaste förekommande anmärkningarna gäller följande problem:
Hög arbetsbelastning och stress.
Känsla av otillräcklighet hos personalen.
Risken för utbrändhet och långtidssjukskrivning.
1 av 3 tillfrågade lärare anser att dålig stämning, trivselfrågor och minskad arbetsglädje är psykosociala problem på arbetsplatsen. Nästan lika många, anser att dåligt samarbete bland personalen är ett stort problem för arbetet i skolan.
Arbetsmiljöverket kommer i sina slutsatser fram till bl.a. att det behövs en bättre helhetssyn i skolan, där eleverna och personalen i större utsträckning ges möjlighet att påverka sin
arbetsmiljö. De anser också att i skolor och kommuner måste ansvarsfrågor tydliggöras – vem är ansvarig för arbetsmiljöarbetet? Hur tydliggörs den personens befogenheter att fatta beslut och ges resurser för att åtgärda brister?
2.7 Lärarnas Riksförbunds ”Arbetsmiljöundersökning 2005”
Varje år sedan 2002, genomför Lärarnas Riksförbund (LR) en årlig enkätundersökning med syftet att undersöka arbetsmiljön på skolor i Sverige. Urvalsgruppen är slumpvis valda medlemmar i landets kommuner (www.lr.se).
2005 skickades enkäten ut till 1 250 slumpvis valda lärare, och svarsfrekvensen uppgick till 80,2 %.
LR når slutsatser som:
De medlemmar som utnyttjat möjligheter att formulera sina egna kommentarer tar i stor omfattning tillfället i akt att förmedla sin frustration – inte över läraryrket i sig utan över känslan av
otillfredsställelse i sitt arbetsliv. De anser sig helt enkelt inte kunna göra
ett bra arbete med de arbetsförhållanden som råder för elever och lärare (Lärarnas Riksförbund, 2006:59).
Flera av lärarna i undersökningen glädjen över att vara del av denna yrkeskår och en tro på framtiden. Lärarna är i undersökningen överens om att samhället bör höja statusen för yrket.
Några av lärarna skriver i de egna kommentarerna om vanmakten inför elevers låga kunskapsnivå och att inte räcka till. Vissa uttrycker sin tacksamhet gentemot yrket och gemenskapen att få arbeta i ett välfungerande arbetslag. Någon trivs förträffligt med sitt arbete och sin arbetsplats och en annan uttrycker glädje över att få arbeta med en ”fantastisk”
rektor och ”jättetrevliga” ungdomar (Lärarnas Riksförbund, 2006).
8 av 10 tillfrågade lärare menar att det råder god gemenskap på arbetsplatsen samt att arbetet i sig är fritt och självständigt. Lika många anser att deras kollegor ger dem stöd i arbetet.
Hälften av de tillfrågade respondenterna instämmer ganska mycket eller helt i påståendet att det är tydligt klargjort på arbetsplatsen om vem som har vilket ansvar och vilka befogenheter.
7 av 10 av de tillfrågade instämmer ganska mycket eller helt i påståendet att de är nöjda med sin totala arbetssituation (Lärarnas Riksförbund, 2006:16,18).
Vi bör ha i åtanke att LR är en facklig organisation, dvs. en partsorganisation som har intresse av att framhålla brister i lärarnas arbetssituation för att på så sätt producera argument för en förändring.
Utifrån LR:s undersökning, där lärare beskriver sin arbetssituation, fortsätter vi under nästa rubrik att återge Nertlinge och Nordgrens (2007) studie kring hur ett antal lärare upplever att deras arbetssituation påverkats i ett konkret förändringsarbete i Trelleborgs kommun.
2.8 Förändringsarbete i skolans värld
– en fallstudie av Spjutspetsskolan i Trelleborg
Våren 2007 genomförde Nertlinge och Nordgren (2007) vid Lunds Universitet en studie kring förändringsarbete i skolorna i Trelleborgs kommun. Syftet med deras studie var att undersöka om förändringsprocessen i sig bidragit till den kritik som projektet ”Spjutspetsskolan” har
mött. De vill med sin studie bidra med kunskap om hur beslutsfattare nästa gång kan genomföra en förändring på ett bättre sätt. Nertlinge och Nordgren valde att intervjua några personer som blivit berörda av förändringen i och med införandet av ”Spjutspetsskolan”
hösten 2005.
Nertlinge och Nordgren når resultatet att genomförandet av projektet ”Spjutspetsskolan”
brustit på ett flertal områden, däribland att nå fram med information, kommunikationens effektivitet, bemötandet av kritik och att tydligt koppla målen med visionen till vilka medel som ska användas. Dessa brister har i sin tur bidragit till den omfattande kritik som riktats mot omorganisationen (2007:32).
Nertlinge och Nordgren konstaterar att mycket av kritiken kretsar kring att visionen kring
”Spjutspetsskolan” var svår att acceptera för dem som var delaktiga i förändringen. Pedagoger upplevde att de ansvariga för projektet inte tog hänsyn till dem och efterhand som projektet sjösattes, bidrog också upprepande misstag och brist på information till större missnöje. De intervjuade i undersökningen förklarade också besvikelsen att projektet inte ”sålts in” på ett tilltalande sätt hos lärarkåren och att kritiken ignorerades från skolledare och ansvariga politiker spädde på missnöjet ytterligare.
Slutligen, diskuterar Nertlinge och Nordgren sina förslag på hur man kan arbeta vid genomförandet av en liknande förändring, eller en förändring i en liknande situation.
Eftersom Nertlinge och Nordgren i sin studie, undersökt lärares uppfattningar i förhållande till projektet ”Spjutspetsskolan”, är deras slutsatser intressanta för vår studie, då vi gjort en undersökning inom samma forskningsfält.
I detta kapitel, har vi återgett den tidigare forskning inom området vi tagit del av, samt vilka riktlinjer som finns i Arbetsmiljölagen. Vi har också lyft fram vad Rubenowitz hävdar utifrån sin forskning om hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar den enskilda individen samt ledarskapets betydelse för det gemensamma arbetet. På nästa sida, i kapitel tre, berättar vi om vårt tillvägagångssätt och metodval, samt vad som framkom i vår undersökning.
3 Tillvägagångssätt och empirisk studie
Under denna rubrik beskriver vi vårt tillvägagångssätt i undersökningen och vilka metoder vi använt oss av. Vi tagit del av den litteratur som behandlar kvalitativa och kvantitativa
undersökningar.
En metod är ett redskap, ett sätt att undersöka, kanske inte lösa problem, men att komma fram till ny kunskap och belysa denna. Allt som bidrar till detta är en metod. När vi nu står inför valet av metod, kan vi se såväl fördelar som nackdelar mellan kvalitativa och kvantitativa metoder (Björklund & Paulsson, 2003:44).
Vi har vid val av metod ställt oss följande frågor: Vilka metoder är möjliga? Vilken metod är mest effektiv av dem som är möjliga? Frågor som: Vem? Var? Hur? Varför? Är det som lett oss fram till val av metod i det förhållande vi har undersökt. Metodvalet är inte objektivt eller neutralt, utan kan tvärtom i många situationer fungera styrande med avseende på de
frågeställningar forskaren väljer. Författarna menar att det inte är det som är teoretiskt intressant utan vad som är praktiskt möjligt inom ramarna för en given metod, som kan bli utgångspunkt för frågeställning och därmed det problemområde som ska undersökas. Vi har också vid val av metod tagit ställning till vad som är praktiskt möjligt för oss i vår studies omfång (Holme & Solvang, 2006:46).
I den kvalitativa undersökningen, intervju, finns risken att undersökningspersonerna försöker leva upp till de förväntningar de tror att vi har på dem, istället för att kanske ge ett ärligt uttryck för de uppfattningar de egentligen har. Här ligger ett stort ansvar på oss som ska försöka få fram de åsikter som är den enskilde personens egna, vilket vi har gjort genom att visa oss öppna för respondentens åsikter och uppmuntra att dessa förs fram. Graden av strukturering är betydligt lägre i den kvalitativa undersökningen, än i den kvantitativa då mycket lämnas öppet för undersökningspersonerna att lyfta fram. Fördelen med detta
metodval är att vi fördjupar oss inom ett tydligt avgränsat område (Holme & Solvang, 2006).
Kvantitativa metoder, enkät, har sin styrka främst i att de kan generellt förklara undersökta företeelser. Svagheten med detta metodval ligger i att vi inte har någon garanti för att den information som samlas in är relevant för den frågeställning vi har. Även om vi upptäcker
detta under insamlingsfasen är det för sent att göra någonting åt det. Här får man vara beredd på avsaknad av svar eller att frågor kanske är tvetydigt utformade och otydliga. För att minska risken för detta använde vi oss av en s.k. pilotstudie, där vi testade enkäten på en grupp utvalda personer som sedan inte deltog i undersökning. Här fick vi tillfälle att rätta till eventuella svagheter en sista gång (Holme & Solvang, 2006:81).
3.1 Vårt metodval
Vi har valt att använda oss av både enkäter och intervjuer vid vår insamling av empiri. Vi valde att komplettera enkäterna med intervjuer eftersom enkätsvaren inte räckte till i
förhållande till vårt syfte; att undersöka hur ett antal lärare i Trelleborgs kommun uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön påverkas i ett förändringsarbete samt om lärarna upplever att den psykosociala arbetsmiljön i sin tur påverkar deras pedagogiska arbete.
Vi har valt att utforma en enkät, vilket innebär, att vi samlar in data från lärare på olika skolor och här kan se mönster i svaren. Enkät är en kvantitativ metod och kvantitativa metoder är mer strukturerade och formaliserade. Denna metod är i större utsträckning kontrollerad av oss.
Här visar vi tydligt vilka förhållanden som är av intresse genom de frågeställningar som valts utifrån syftet (Holme & Solvang 2006). Vi ville genom enkäterna få kunskap om, hur
respondenterna upplever att förändringsarbetet påverkar den psykosociala arbetsmiljön.
Vår enkät var anonym, dels så att respondenten kunde vara trygg i sin medverkan och vi tog hänsyn till den enskildes integritet, eftersom vissa kanske upplevde frågorna som känsliga. I samband med enkäten fick respondenterna också förfrågan om de ville bli intervjuade i vår studie, och information om hur de kunde kontakta oss fanns också med på enkäten.
När vi samlat in enkäterna och bearbetat denna information, hoppades vi kunna se ett mönster i hur respondenterna valt att svara och vilka frågor de lagt ner mest tid på. Detta ledde oss fram till de frågor vi ville att intervjupersonerna skulle resonera kring. Dessa frågor var få till antalet och ställdes så att de var öppna för funderingar och gav respondenten möjlighet att utveckla sina tankar och åsikter.
En kvalitativ undersökning, som intervjuer med utvalda eller slumpvis valda personer innebär fysisk närhet och ömsesidig tillit mellan oss och de undersökta personerna. En sådan situation skapar också speciella förväntningar. Dels hade vi noga valt ut vår undersökningsgrupp, dels bildade sig undersökningspersonerna snabbt en speciell uppfattning om oss. Holme och Solvang menar att: ”Den kvalitativa forskningsprocessen bygger alltid på vissa
förutsättningar av värderingsmässig och kunskapsmässig karaktär som finns hos den enskilde forskaren och i forskningsmiljön” (Holme & Solvang, 2006:98).
3.1.1 Forskningsetiska överväganden
Vi har även tagit de forskningsetiska aspekterna i beaktande vid val av metod. Enligt Vetenskapsrådets (www.vr.se) riktlinjer kring forskningsetiska principer, finns fyra
huvudkrav som behandlar detta; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Utifrån dessa riktlinjer, har vi i vår undersökning upplyst våra
respondenter om deras roll i undersökningen, var resultatet kommer publiceras och att deras medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Vi har med omsorg valt att skydda våra respondenter, med fingerade namn och sparsamma beskrivningar, så att utomstående inte kan identifiera dem. Vi har också förklarat för våra respondenter, att det insamlade materialet stannar hos oss, och presenteras i vårt examensarbete, som den avslutande delen i
Lärarutbildningen.
3.2 Urval
Vi valde att göra vår studie i Trelleborgs kommun eftersom det, som vi nämnde i inledningen, pågår ett förändringsarbete i kommunen sedan projektet ”Spjutspetsskolan” blev verklighet för drygt två år sedan. Vi delade ut tolv enkäter på fem slumpvis valda skolor, totalt 60 enkäter. Dessutom intervjuade vi fyra lärare som arbetar på tre skolor.
I kommunen bor ca 40 000 invånare. Undervisning omfattande förskoleklass till skolår sex och bedrivs vid fjorton enheter. Av dessa finns åtta i centralorten och de övriga i byarna runt omkring. I kommunen finns åtta skolor för skolår 7-9, varav tre av dessa är resursskolor.
Grundskoleverksamheten är organiserad i tre upptagningsområden innehållande mellan fem till sex rektorsområden. Till de rektorsområden som har verksamhet för förskoleklass till skolår sex är också ett antal förskolor knutna. Antalet förskolor i kommunen är 23 stycken. I kommunen finns även några förskolor som särskilt vänder sig till barn med
invandrar/flyktingbakgrund och en speciell enhet för barn med autism. Gymnasieskolan är en av landets största med ca 1 600 studerande. Undervisningen bedrivs på Söderslättsgymnasiet, Bastionskolan och Trelleborgs konferenscentrum. Dessutom finns kommunal vuxenutbildning och särskola (www.skolwebb.trelleborg.se).
När vi nu berättat att vårt urval för undersökningen, lärare i Trelleborgs kommun och med hjälp av vilka metoder vi genomfört vår undersökning, återger vi här nedan under
Genomförande, hur vi gått tillväga i vår undersökning.
3.3 Genomförande
Vi började med att göra en pilotstudie, för att få kommentarer på vår enkät och för att se om frågorna var meningsfulla för vårt syfte samt få reda på om frågeformuleringarna var tydliga och om vi fick svar på samtliga frågor (Holme & Solvang, 2003:81). Till vår pilotstudie använde vi oss av två lärare. Efter att ha genomfört pilotstudien formulerade vi om en del frågor och tog del av viktiga synpunkter som skulle ändras i enkätens utformning. Dessa ändringar gjorde vi eftersom de två respondenterna påtalat oklarheter i frågeformuleringar och relevans för ämnet.
Enkäten bestod av tio påståenden som respondenterna skulle ta ställning till (se bilaga). På varje enkät fanns ett försättsblad med information om enkätens syfte, information om hur den fylls i, tydlig förklaring om vad psykosocial arbetsmiljö innebär och vår mejladress om de behövde kontakta oss. Vi valde att dela ut enkäten på fem grundskolor i Trelleborgs kommun.
I god tid tog vi kontakt med samtliga rektorer på skolorna och berättade om undersökningen i vårt examensarbete. Vi besökte alla skolor för att dela ut vår enkät och fick på fyra av
skolorna träffa några lärare och på en skola en rektor som skulle vidarebefordra enkäterna till berörda lärare. Vårt syfte med att besöka skolorna var att träffa lärarna så att dessa skulle känna det mer angeläget att besvara enkäten. Vi delade ut tolv enkäter till samtliga skolor,
lämnade ett kuvert där de kunde lämna de besvarade enkäterna (i samråd med de lärare vi kommit i kontakt med) och talade om för dem att vi återkommer om en vecka för att inhämta enkäterna. Vi skrev även datumet och våra namn på kuverten som de besvarade enkäterna skulle ligga i.
Fem dagar efter vårt första besök, dvs. två dagar innan den sista dagen att lämna in enkäten, åkte vi återigen ut till skolorna i vårt urval. Vi påminde dem om sista dagen för inlämningen av enkäterna och poängterade vårt intresse och vår uppskattning för deras medverkan. En vecka efter att vi hade lämnat ut enkäterna återkom vi till de fem skolorna för att hämta in vårt utlämnade material. Av de 60 enkäter vi delat ut, fick vi tillbaka 27 stycken, dvs. 45 %.
Respondenterna är i åldrarna 32 – 64, och har varit verksamma i läraryrket allt mellan två år upp till 37 år.
Då svarsfrekvensen uppgick till 27 besvarade enkäter av 60 möjliga, dvs. 45 %, är vi glada att vi valde att göra fyra kvalitativa intervjuer, även om enkäten till viss del bestod av kvalitativa frågor. Holme och Solvang (2006:86,87) menar att den kvalitativa undersökningen blir en uppföljning av den kvantitativa undersökningen. Vår enkät har fungerat som en
förundersökning och de mönster vi kunde se utifrån enkätsvaren ledde oss fram till de frågor vi formulerade för våra intervjuer med fyra lärare i Trelleborgs kommun. Vi intervjuade lärarna på skolorna de arbetar på och vid samtliga tillfällen satt vi i enskilda rum utan att bli avbrutna. Vid intervjuerna använde vi oss av diktafon och en av oss förde samtidigt
anteckningar.
I nästa kapitel redogör vi för vår insamlade empiri och vilka mönster vi ser utifrån svaren.
4 Empiriskt material
Syftet med vår undersökning är att undersöka hur ett antal lärare i Trelleborgs kommun uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön påverkas i ett förändringsarbete samt om lärarna upplever att den psykosociala arbetsmiljön i sin tur påverkar deras pedagogiska arbete.
Förändringsarbetet vi syftar till är projektet ”Spjutspetsskolan”, som påbörjades hösten 2005.
Alltsedan dess har vi dels genom egna upplevelser i olika skolverksamheter och i media, tagit del av denna öppna debatt och kommit i kontakt med såväl föräldrars, elevers, lärares och rektorers uppfattningar. Det har sedan införandet hösten 2005, lyfts fram åsikter och tankar i bl.a. Lokaltidningen i Trelleborg, av invånare i kommunen:
Lärare kände sig förbisedda och misstrodda, lärare blev
långtidssjukskrivna eller arbetslösa, ingen hänsyn togs till dåvarande arbetssituation och informationen och kommunikationen var bristfällig.
(Lokaltidningen, 2007-11-01)
Anledningen till att vi väljer en artikel av negativ klang, är att det i de lokala medierna, sällan lyfts fram positiva aspekter kring förändringsarbetet projektet ”Spjutspetsskolan”.
Precis som vi beskrev under rubriken Vårt metodval, valde vi att genom enkät och intervjuer undersöka vårt problemområde. Vi formulerade 10 påståenden som respondenterna fick ta ställning till i enkäten. Påståendena behandlar ämnen som: Trivs respondenten med sitt val av yrke och hur uppfattar denne arbetsbelastningen? Vi bad också respondenterna ta ställning till om de upplever att de är delaktiga och kan påverka beslut som rör deras arbetssituation?
Andra påståenden handlade om att respondenterna skulle ta ställning till den psykosociala arbetsmiljöns påverkan samt kollegors inverkar på det egna välmåendet, samt engagemang för arbetet och de egna prestationerna. Respondenterna fick också ta ställning till huruvida de upplever att rektorns sätt att leda verksamheten påverkar hur de mår psykiskt på arbetsplatsen.
Slutligen i enkäten fick respondenterna fritt berätta om de önskar förändra något på arbetsplatsen som skulle påverka den psykosociala miljön.
4.1 Empiri genom enkäter
När väl dagen kom och vi skulle hämta in våra enkäter, åkte vi runt till skolorna på nytt och fulla av förväntan hoppades vi på att få tillbaka de flesta. Då vi delade ut vars 12 enkäter på 5 slumpvis valda skolor, väljer vi här att presentera likheter i enkätsvaren och därmed
intressanta mönster. Svarsfrekvensen uppgick till 27 besvarade enkäter av 60 möjliga, dvs. 45
%. För att se hela enkäten, se bilaga. Vi väljer att inte profilera skolorna och gå närmare in på antal anställda eller var skolorna är belägna, då vi i så fall inte kan garantera anonymitet. Här nedan lyfter vi fram svaren och kommentarerna kring det vi fick genom enkätsvaren. Vi väljer att inte personligen kommentera enkätsvaren och koppla till tidigare forskning här nedan, utan gör detta i vår analysdel längre fram i arbetet.
Utifrån svaren på enkäterna ser vi att knappt 2/3 av dem som svarat menar att de trivs med sitt val av yrke. Några har valt att kommentera sitt ställningstagande och beskriver att de trivs med yrket och aldrig ångrat detta val och att det inte finns något mer givande än att arbeta med barn och unga: ”Ångrar absolut inte mitt val av yrke. Finns inget mer givande arbete än det arbete man gör med barnen. Man lär av varandra” (lärare, skolår tre). Samtidigt som många uttrycker sin glädje över yrkesvalet, påtalar också en del att tillvaron upplevs som hektisk: ”Jag trivs med mitt yrkesval och med kollegor och barn. Jag känner dock att tillvaron är mycket stressig. Många snabba beslut, som inte är genomtänkta” (lärare, skolår fem).
Vidare kan vi se utifrån enkätsvaren att 1/3 upplever att arbetsbelastningen inte är optimal vare sig fysiskt eller psykiskt. Respondenterna kommenterar att arbetsbelastningen i perioder är för hög. En respondent skriver: ”Arbetsbelastningen psykiskt är inte optimal. Vi arbetar i en omöjlig situation och upplever varje dag att vi inte räcker till. Skulle behöva mer resurser och en förändring i klassen där jag arbetar. Det fungerar ej” (lärare, skolår fyra). Samtidigt menar andra respondenter att arbetsbelastningen är anpassad efter egen förmåga och att det handlar om att prioritera arbetsuppgifter och åtaganden: ”Utvecklingen beror mycket på en själv. Är du öppen och deltagande och vill lära inom ditt arbetsområde utvecklas du”
(förskollärare).
1/4 av dem som har svarat upplever att de är delaktiga i och kan påverka beslut som rör deras arbete. Knappt hälften menar, att de delvis kan påverka beslut som rör deras arbete. Samtliga som valt att kommentera sitt ställningstagande, beskriver att de kan påverka och styra vad de gör i klassrummet, men samtidigt menar de att de inte kan påverka stora förändringar som styrs ”från ovan”: ”Kan styra det egna arbetet, men sådant som åläggs uppifrån styr vi inte det minsta över, känns det som” (lärare, skolår 1). Drygt 1/ 3 av lärarna upplever att de själva kan styra arbetstakten och sättet att utföra det egna arbetet. Några lärare skriver att det dagliga arbetet innefattar samtal och dokumentation som inte kan minskas ner och likaså mötet ang.
elever. Samtidigt skriver en respondent att: ”Tillvaron är uppstressad” (lärare, skolår sex).
Samt att ”Lärare åläggs nya arbetsuppgifter, utan att annat tas bort”. Trots att lärarna har små möjligheter att påverka beslut från skolledning och rektor, har de ändå stor frihet att utforma och utföra det egna arbetet på ett sätt som passar den enskilde läraren.
2/3 av lärarna anser att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras arbete. Respondenterna menar att stämningen på skolan, bland både barn och kollegor påverkar deras arbete, både positivt och negativt. Många framhäver också hur mycket kollegor betyder för trivseln och lusten att gå till arbetsplatsen: ”Tack vare mina kollegor, kan jag orka med mitt arbete med min klass. Har en tuff klass, men stöttas upp helt av kollegor” (lärare, skolår fem). Lika många upplever att kollegorna har stor inverkan på deras psykiska välmående. Flera uttrycker hur beroende de är av kollegorna och att det är tack vare dessa som de går till arbetet varje dag: ”Goda kollegor är jätteviktiga! Att kunna stödja varandra är viktigt. Hade man inte haft dem så hade man inte orkat alls” (lärare, skolår fyra). Även då svarande upplever att arbetet med elever är tufft, framhäver respondenterna vilken betydelse det har att kunna skratta och vara öppen med arbetskamraterna.
1/3 lärare upplever att de har ett bra arbetsklimat på arbetsplatsen samtidigt som flera beskriver att allt kan bli bättre och att det är av stor betydelse att kollegorna är rädda om varandra och bryr sig om varandra. Samtidigt framhäver några att det finns negativa
uppattningar i kollegiet, då man alltför ofta fokuserar på hur de inte hinner med eller hur de ska få tiden att räcka till. Lärarna upplever att kollegorna är mycket viktiga i yrket och att arbetet inte genomförs lika bra vid osämja.
2/3 av lärarna upplever att rektorns sätt att leda verksamheten påverkar hur de mår psykiskt på arbetsplatsen. Respondenterna menar att rektorns skyldighet är att se till att arbetssituationen
är hanterbar och att kollegorna mår bra. Flera menar att rektorn utför vad denne blir ålagd av sina chefer och eftersaknaden av ”stoppknapp” är stor: ”Rektorn utför vad hon blir ålagd av sina chefer. De har ingen stoppknapp. Därav inte rektorn heller” (lärare, skolår två). Lärarna anser att det är av stor vikt att ha en rektor som lyssnar på och förstår sina medarbetare samt att de vill ha en rektor som backar upp och står bakom sina anställda. En av respondenterna uttrycker: ”Äntligen har vi fått en rektor som är perfekt både som organisatör och
medmänniska!” (lärare, skolår tre).
Slutligen i vår enkät fick respondenterna skriva fritt om det finns något de vill förändra på arbetsplatsen som påverkar den psykosociala arbetsmiljön? Många tar här tillfället i akt att uttrycka sina önskemål och åsikter. Lärarna som svarat, efterlyser mer stöttning från skolledning och politiker, samtidigt som några önskar att rektorn ska ta dem på allvar:
Det är absolut så att rektorns ansvar är att arbetsbelastningen är hanterbar.
Att denne tar ansvar för att sätta in de resurser eller förändringar som behövs. Största ansvaret ligger ju på rektorn. (lärare, skolår tre)
De eftersöker också mer stöd och fler resurser när det handlar om ”struliga” elever i form av t.ex. elevvårdsteam och resursskola. De flesta uttrycker också ett stort behov av mer personal till skolan och en undrar var männen är någonstans inom läraryrket och varför de inte finns där i större utsträckning?
Några påtalar bristerna i den fysiska miljön och menar att lokalernas utformning inte är i harmoni med ändamålen i skolan och att detta i sin tur påverkar den psykosociala
arbetsmiljön mycket, när frustrationen över bristerna gör sig synliga varje dag:
Jag önskar att lokalerna vore mer utformade efter ändamålet. Skolornas utformning har inte följt utvecklingen och elevernas behov, den ser likadan ut som när skolan byggdes för 30 år sedan. (lärare, skolår 4-6)
Många av respondenterna önskar att arbetsbelastningen minskas. Det går inte att bara öka på belastningen och arbetsbördan, utan att ta bort något annat: ”Vi blir oftast ålagda att göra vissa saker trots att vi är alldeles överhopade av jobb” (lärare, skolår sex). Några upplever också att för många snabba beslut som inte är genomtänkta inte är bra och syftar på de förändringar och den ökade arbetsbelastning som införandet av projektet ”Spjutspetsskolan”
innebär: ”Arbetsbelastningen måste minskas. Det går inte att bara öka på belastningen och arbetsbördan, utan att ta bort något. Snabba beslut som inte är riktigt genomtänkta är inte bra” (lärare, skolår fem). Lärarna eftersöker också större självbestämmande i kontakten med föräldrar och inte som nu, att ha bokade tider – antingen det behövs eller ej.
Respondenterna uttrycker också att de trots att de överlag upplever att de har en bra psykosocial arbetsmiljö, framhäver att det som kan bli bättre är en större delaktighet i projektet ”Spjutspetsskolans” utveckling. Lärarna anser att de inte har fått utvärdera vad de anser om projektet och därmed samtalen med elever, föräldrar och processledare. Flertalet lärare förklarar också att organisationen och ansvarsfördelningen måste göras tydligare. En respondent uttrycker: ”Skrota toppstyrning och en massa mellanchefer. Ta vara på
Spjutspetsskolans godbitar. Låt inte prestigen besegra förnuftet”! (lärare, skolår tre). Lärarna upplever också för mycket ”Vi och Dom” och syftar på skollednings beslut och
processledarnas roll som resultat av förändringsarbetet. Flera efterlyser större generositet kollegor emellan i det dagliga arbetet och att kollegiet ska ställa upp bättre för varandra i det viktiga uppdrag de axlat – som lärare.
4.2 Intervjuer
Utifrån de mönster vi såg i enkätsvaren, har vi formulerat frågor för våra intervjupersoner.
Frågorna som legat till grund för våra intervjuer är till antalet fyra och utifrån dessa, har respondenterna fritt haft möjlighet att lyfta sina tankar och åsikter. Medvetet valde vi öppna frågor, då det finns skilda uppfattningar och mycket att påtala kring ämnet psykosocial arbetsmiljö. Frågorna vi ville att respondenterna skulle resonera kring är:
1. Hur beskriver du din arbetssituation?
2. Hur upplever du att den psykosociala arbetsmiljön påverkas under ett förändringsarbete?
3. Upplever du att ditt pedagogiska arbete påverkas av den psykosociala arbetsmiljön?
4. Vad värdesätter du för att trivas på din arbetsplats?
Vi har intervjuat totalt fyra lärare på tre olika skolor i Trelleborgs kommun. Även
intervjupersonerna presenteras sparsamt efter deras eget önskemål, så att de i sin medverkan kunnat vara ärliga och öppna i sina svar och formuleringar.
Nedan presenterar vi vad som framkom under intervjuerna och återger vad som berättats för oss. Vi kopplar inte här nedan respondenternas svar till vad som kan utläsas av den forskning som tidigare gjorts inom området, utan sammanfattar vår empiri och analyserar denna först i slutet av uppsatsen.
4.2.1 Presentation av intervjupersoner
Inger avslutade sin lärarutbildning för två år sedan och är behörig för skolår 4-9. Hon har sedan examen varit verksam i skolår 1-7. Håkan arbetar som klasslärare i skolår 4. Håkan har arbetet i skolan i drygt 10 år och har lärarexamen och är behörig i skolår 1-7. Lotta arbetar som lärare i skolår 4-6. Hon har lärarexamen med svenska och samhällsorienterade ämnen som huvudämnen och är behörig för skolår 1-7. Hon har arbetat som lärare i knappt 15 år.
Annelie arbetar med de yngre barnen och har varit verksam lärare i ca 30 år. Hon har också sedan införandet av projektet ”Spjutspetsskolan” tilldelats uppgiften som processledare.
4.2.2 Empiri genom intervjuer
Vi började med att ställa frågan hur respondenterna upplever sin arbetssituation? Alla fyra respondenter trivs med sitt yrkesval och anser att det är ett yrke som är intressant. Dock upplever Inger, Lotta och Håkan att tid är en bristvara. Enligt respondenterna har införandet av projektet Spjutspetsskolan inneburit att det administrativa arbetet tar mycket av deras tid.
Arbetsuppgifter som mentorssamtal, individuella utvecklingsplaner och dokumentation har lagts till medan de tidigare arbetsuppgifterna kvarstår. Innan projektets införande la lärarna all tid i klassrummet och arbetet med eleverna, vilket i dag enligt respondenterna, är en
omöjlighet. Inger uttrycker sin frustration:
All tid som läggs ned på dokumentation som ska göras, alltså alla
allting ska dokumenteras och det tar fruktansvärt lång tid och att hålla på med det. (2007-11-27)
Annelie är av en annan åsikt och menar att arbetsbelastningen i dag inte är större än förr utan att det är en process. Förändringsarbete passar henne då det hela tiden händer något, vilket stimulerar henne i hennes arbete: ”Mig passar det att det händer hela tiden något, jag tycker om förändringsarbete. Jag tycker om att utvecklas och känna att jag lever ”. Hon vill inte ta bort eller byta ut någonting utan hade velat göra arbetet tydligare i stället, då hon anser att det är viktigt att veta vad som ska prioriteras och vad som ska tas bort. Annelie anser att det som är skillnad med projektet ”Spjutspetsskolan” och det som fanns innan är själva organisationen.
Nu är det toppstyrt till skillnad från tidigare, då alla skulle bestämma och ta del i beslut.
Som fråga två, frågade vi respondenterna hur de upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkas under ett förändringsarbete? Håkan upplever den psykosociala arbetsmiljön som trivsam, men att den stundtals inte har varit tillfredsställande och hälsosam. Han anser att då någon av kollegorna inte är i psykisk balans påverkas hela gruppen. Håkan fortsätter med att berätta att då projektet Spjutspetsskolan blev ett faktum blev en del kollegor sönderstressade och utbrända till följd av den ökade arbetsbelastningen. Inger menar att när stämningen är negativ på skolan blir personalen påverkade av detta, hur mycket de än försöker låta bli att påverkas. Resultatet blir att lärarna blir trötta och mår dåligt, viket går ut över undervisningen och naturligtvis eleverna. Lotta uttrycker att sedan projektet ”Spjutspetsskolan” infördes hösten 2005 upplever hon det inte längre som jämställt kollegor emellan.
På arbetsplatsen ställdes allt på en kant då arbetslagen var tvungna att ha processledare för det fortsatta arbetet. Lotta menar att lojaliteten är kluven och känner sig inte bekväm över att ha
”minichefer” runt sig: ”Jag kan inte vara fullt ärlig, för risken finns att det når rektorns öron, även då jag talat i förtroende”. Inger, Lotta och Håkan berättar om brist på information och utbildning i vad innebörden av denna förändring och målen med detta nya sätt att arbeta innebär. Efter drygt ett år av införandet av projektet fick lärare mentorsutbildning kring
”Spjutspetsskolans” mål och visioner, vilket är otillräckligt enligt respondenterna. Lärarna levde länge i ovisshet kring vad förändringen innebar för det dagliga arbetet och vad mentorssamtalen skulle behandla, vilket fick lärarna att känna sig osäkra.
Slutligen anser Annelie att införandet av projektet Spjutspetsskolan inte har påverkat den psykosociala arbetsmiljön utan hon menar att vid ett förändringsarbete brukar skolor ha sina toppar och dalar och personalen dela sig i två läger. Hon förklarar: ”Tidigare skulle alla bestämma, alla skulle ta del i alla beslut. Är du arbetstagare måste du veta att du blir styrd eller så får man starta en egen skola någonstans om man vill bestämma själv”. Annelie anser att alla på arbetsplatsen får ta sitt eget ansvar för sitt arbete och sin egen arbetsmiljö, där rektorn har det yttersta ansvaret och ska se till så att det organisatoriskt flyter på.
Som fråga tre undrade vi om respondenterna upplever att deras pedagogiska arbete påverkas av den psykosociala arbetsmiljön? Inger, Lotta och Håkan förklarar att införandet av projektet
”Spjutspetsskolan” medfört förändringar i det pedagogiska arbetet. De menar att lärare fått ökade arbetsuppgifter i och med alla de administrativa moment som nu blivit del av varje enskild elevs skolgång och med denna ökade arbetsbelastning har också den mentala stressen ökat. Inger förklarar:
Fler och fler uppgifter läggs på läraren, utan att något tas bort. Men det går inte i längden. Man blir jättetrött och mår dåligt och naturligtvis går det ut över barnen. Det har jag t.o.m fått ta diskussioner med dem om och förklarat att jag är ledsen att jag blir så här arg på dem eller att jag inte har lika mycket tålamod längre för att man mår så dåligt som man gör.
Respondenterna uppger att de inte hinner planera undervisningen för mer än en dag i taget. De efterlyser ”öronmärkt” tid till mentorssamtal, lärarstuderande, reflektionstid, uppföljning av lektioner, förarbete etc. De menar att kreativiteten, elevinflytandet samt möjlighet till verklig individualisering tar stryk till följd av den ökade arbetsbelastningen. Lotta berättar:
Jag har tvingats köpa in böcker med färdiga övningar för eleverna att arbeta med och detta strider mot min ideologi om vad skolan och verklig kunskapsinhämtning handlar om. I stället för att lägga tiden på eleverna och undervisningen läggs den i stället på administrativt arbete.
Annelie berättar att den psykosociala arbetsmiljön påverkar hennes arbete, men aldrig hennes arbete med eleverna. Det påverkar t.ex. när lärarna har arbetslagsträffar, då hon gärna hade velat arbeta hårdare och få mera gjort, men måste i stället lägga ner tid på att tänka ut ett sätt att förmedla informationen och att tillmötesgå sina kollegor.
