något om dess omfattning
19 Arbetsmarknadskungörelsen, paragraferna 15-26 Redovisningen avser förhållandena andra halvåret 81.
- 1 9 -
Kapitel 2
men ej sjukpenninggrundande. Den kan utgå för högst fem dagar per kalender- vecka och med belopp som framgår av tabell 2.2.
Tabell 2.2 Dagpenningens storlek för olika kategorier av kursdeltagare budgetåret 1981/82.
Kategori Dagpenningens
storlek
Medlem i erkänd a-kassa och uppfyller villkoren för ersättning eller är ut- försäkrad
Lägst 155 kr/dag Högst 210 kr/dag
b Medlem i erkänd a-kassa men uppfyller ej villkoren för ersättning
c Ej medlem i erkänd a-kassa men fyllt 20 år d Under 20 år och har vårdnad eller fullgör
underhållsskyldighet mot eget barn och ej tillhör kategori a
e Under 20 år och ej tillhör kategori a och/eller d
155 kr/dag
155 kr/dag 155 kr/dag
75 kr/dag
Dagpenningens storlek reduceras inte med anledning av make/makas inkomst eller på grund av sidoinkomst av förvärvsarbete eller av lön som kan utgå under uppsägningstid. Dagpenningen minskas däremot vid inkomst förenad med utbild ningen (t ex praktiklön), vid pension, vid sjukpenning m m.
Särskilt bidrag utgår till kursavgifter, täckande av kostnader för studieresor som ingår i utbildningen, kostnader för läromedel som inte täcks av kursanordnaren m m.
- 2 0 -
Lån efter avslutad arbetsmarknadsutbildning kan beviljas vid tillträde av anställ ning såtillvida inte starthjälp kan beviljas. Lånet kan högst utgå med det belopp som motsvarar den dagpenning som skulle ha utgått under en månad efter avdrag för preliminär skatt. Normalt skall lånet återbetalas senast ett år efter utbild ningen.
2.4
Kursanordnare och kursformer inom arbets
marknadsutbildningen
I den kungörelse från år 1945 som reglerade yrkesutbildningskurser för arbetslösa stadgades att arbetslöshetskurser (AMU-kurser) fick anordnas av staten, huvud man för central verkstadsskola eller kommun. Sedan år 1945 har de statliga kurserna varit dominerande. I början av 1980- talet fanns ingen anordnare av stat-
20
liga kurser utöver skolöverstyrelsen.
2.4.1 Skolöverstyrelsens AM U-kurser
Det var före år 1986 ytterst arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) som prövade behovet av särskilda kurser av olika slag för arbetsmarknadsutbildning (AMU-kurser). Skolöverstyrelsen (SÖ) anordnade på begäran av arbetsmarknadsstyrelsen AMU- kurser. I de fall SÖ fann det lämpligt kunde i stället annan kursanordnare anlitas. Om det fanns särskilda skäl fick AMS anordna AMU-kurs genom annan kurs anordnare än SÖ (s k övriga kurser).
De av SÖ anordnade kurserna bedrevs enligt fastställda läroplaner (cirka 400) och var oftast förlagda till de s k AMU-centren. Ansvarsfördelningen mellan AMS och SÖ innebar att AMS anställde personal för hälso- och sjukvård och elevsocial service vid A MU-centren samt förmedlade arbete åt kursdeltagarna efter genom gången utbildning. Skolöverstyrelsen ansvarade för den administrativa, peda gogiska, tekniska och ekonomiska ledningen av kursverksamheten. Kursverksam 20 Den tidigare nämnda Överstyrelsen för yrkesutbildning införlivades år 1964 med Skolöverstyrel
sen. Som nämnts i no t 1 om organiserades arbetsmarknadsutbildningen fr o m 1 januari 1986. 21 Det fanns i bö rjan av 1980-talet cirka 50 AMU-centra. Dessutom anordnades kurser på ett sjut
- 2 1 -
Kapitcl 2
heten vid dessa AMU-center bestod av tre typer av kurser; förberedande kurser, yrkesutbildande kurser samt fortbildnings-, reaktiverings- och påbyggnadskurscr. Förberedande kurser hade kurslängder varierande mellan två och tjugofyra veckor. De var i huvudsak avsedda för kursdeltagare som behövde aktualisera sina förkunskaper eller inhämta nya teoretiska förkunskaper som krävdes i efter följande yrkesutbildning.
Yrkesutbildande kurser gav en grundläggande yrkesutbildning och uppdelades ibland i grund- och påbyggnadskurser. Dessutom anordnades yrkesutbildning för ungdomar mellan 16 och 20 år vid fyra s k ri ksyrkesskolor.
Syftet med grundkurserna var dels att ge en grundläggande yrkesutbildning läm pad för direktanställning, dels att utgöra en förberedelse för de mer specialiserade påbyggnadskurserna. De senare skulle ge möjligheter till mera kvalificerade arbetsuppgifter.
Fortbildningskurser anordnades huvudsakligen för säsongarbctslösa lantbruks-, skogs-, trädgårds- och byggnadsarbetare. Syftet med dessa kurser var i allmänhet att ge information om ny teknik inom branschen.
Reaktiveringskurser anordnades för personer med tidigare yrkesutbildning, som behövde fräscha upp och komplettera sina kunskaper innan de återupptog sitt yr kesarbete. Sådana kurser anordnades för sjuksköterskor, sjukgymnaster, vårdare, förskollärare m fl.
Påbyggnadskurser - praktiska och/eller teoretiska - anordnades för personer med längre utbildning för att de lättare skulle kunna erhålla anställning. Kurserna an ordnades på AMU-center, gymnasiala skolor, högskolor eller andra utbild ningsinrättningar.
Övriga kurser var sådana kurser där SÖ vanligen fastställde läroplaner för utbild ningen men ansett det mer rationellt att, i stället för att genomföra kurserna på 22 Riksyrkesskolorna i G amleby och Torpshammar omvandlades från 1 januari 1983 till AMU-cen
ter. Riksyrkesskolorna i H udiksvall och Hedenäset omvandlades från samma tidpunkt till AMU- filialer.
- 2 2 -
AMU-ccntcr, köpa utbildningsresurser utifrån. Från gymnasieskolan och övriga utbildningsanstalter som stod under SÖ:s överinseende köptes framför allt två slags utbildningar. Det var för det första vårdyrkesutbildning samt utbildningar inom barnomsorg och social hemservice (inkl reaktiveringskurser) och för det andra utbildningar (främst fortbildningskurser) inom jordbruk, trädgårdsarbete och skogsbruk. Kurser som anordnades av universitet och högskolor var också huvudsakligen av två slag. Det gällde påbyggnadsutbildningar inom framför allt administrativa/ekonomiska yrkesfunktioner för olika grupper av långtidsutbildade samt reaktiveringskurser för t ex socionomer och olika lärarkategorier. Övriga kursanordnare var bl a Svenska Arbetsgivareföreningens utbildningsorganisation (ALI/RATI) som anordnade påbyggnadskurser i t ex produktionsteknik och Statens Institut för företagsutveckling som anordnade fortbildnings- och vidareut bildningskurser inom bl a elektronik och byggteknik.
2.4.2 Arbetsmarknadsutbildning i företa g
Av de som under 1980-talets början påbörjade arbetsmarknadsutbildning i någon form genomgick ungefär var femte person utbildning som var förlagd till ett före tag. De tre viktigaste motiven för arbetsmarknadsutbildning i företag var:
(i) att underlätta för svårplacerade personer att få utbildning och arbete (ii) att motverka konjunktursvängningarnas negativa effekter
(iii) att i samband med regionalpolitiska stödåtgärder medverka till att nyan ställd personal fick utbildning
Det som är kännetecknande för arbetsmarknadsutbildning i fö retag är att anställ ningsförhållande skall råda redan då utbildningen påbörjas. I huvudsak avser ut bildningen personer som redan innehar anställning i det utbildande företaget. I vissa fall utgörs de dock av personer som anvisas till anställning/utbildning av ar betsförmedlingen. De olika formerna för arbetsmarknadsutbildning i f öretag som gällde under budgetåret 1981/82 framgår av tabell 2.3.
- 2 3 -
Kapitel 2
Tabell 2.3 Utbildningsformer i företag budgetåret 1981/82.23
Utbildningsform Villkor för att ge- Längsta pe- Timersätt- nomgå utbildning/ riod under ning till
inträning vilken er- företag
sättning kan utga
Utbildning som anordnas av konjunkturskäl Utbildning vid risk
för permittering eller uppsägning Bidrag till utbild ning av den som re dan är anställd sam tidigt som en er sättare anställs
Risk för permitte ring eller uppsäg ning vid företaget Minst 25 år eller minst 5 års arbets erfarenhet. Företrä de för personer med kort utbildning Övrig utbildning i företag
920 timmar
960 timmar
20 kr
20 kr
Jämställdhets
bidrag Anvisning genom arbetsförmedlingen till yrke som domi neras av motsatt kön
960 timmar 20 kr
Åtgärder för svårplacerade Utbildning av äldre
eller handikappade Handikappade eller minst 50 ar. I re gel anvisning genom ar betsförmedlingen 960 timmar (1920 timmar för gravt han dikappade) 75 % av lönen (i vissa fall högre för gravt handi kappade) Praktikanställning -"- Utbildning av regionalpolitiska skäl Utbildningsstöd Anvisning ee
betsförmedlii Jlingen. genom ar- Främst arbetslösa i verksamhetsorten 3 månader Enligt läro plan, högst ett år 75 % av lönen Fastställs av AMS eller regeringen
Källa: AMS, Handboken del 1, avsnitt 07.80.
23 Bidrag till arbetsmarknadsutbildning i fö retag ges för närvarande i for m av "flaskhalsutbildning", "utbildning p g a strukturförändringar", "utbildning vid risk för permittering eller uppsägning", "utbildning till yrken med ojämn könsfördelning", "utbildning av nyanställda inom teko" samt "utbildning av korttidsutbildade inom data".
- 2 4 -
Förutom den i t abell 2.3 nämnda utbildningen i företag förekom arbetsmarknads utbildning som helt eller till viss del förlades till företag utan att något anställ ningsförfarande rådde. Exempel på sådan utbildning var praktik som ingick i vissa AMU-kurser och när länsarbetsnämnd eller SÖ köpte ledig utbildningskapacitet i ett företag för att utnyttja den i arbetsmarknadsutbildningen.
2.4.3 Arbetsmarknadsutbildningens omfattning efter
kursanord nare
Av figur 2.3 framgår omfattningen av arbetsmarknadsutbildningen efter kurs- anordnare för perioden 1960-1986.
Den kvantitativt dominerande typen av arbetsmarknadsutbildning var skolöver styrelsens AMU-kiirser. I början av 1960-talet svarade dessa för drygt 70 procent av det genomsnittliga antalet personer i AMU. Denna andel minskade under 1960- talet för att år 1970 uppgå till cirka 35 procent (12 000 personer). Under 1970- talets första hälft varierade andelen kring 40-procentsnivån för att under 1970- talets andra hälft markant öka. År 1986 befann sig i genomsnitt drygt 20 000 per soner i s kolöverstyrelsens AMU-kurser. Detta motsvarade 55 procent av samtliga personer i någon form av arbetsmarknadsutbildning.
Arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet ökade kraftigt sitt elevantal under 1960-talet; från drygt 1 000 år 1960 till cirka 12 000 år 1969. Denna ökning bestod till stor del av kvinnor. Antalet var sedan i stort sett konstant fram till år 1977. Under åren 1978 och 1979 uppmättes det hittills största antalet då i genomsnitt cirka 21 000 personer (40 procent av samtliga) befann sig i utbild ning inom det reguljära utbildningsväsendet. Antalet minskade därefter för att år 1986 uppgå till drygt 12 000 personer eller 33 procent av samtliga i n ågon form av utbildning.
Utbildning anordnad av övriga kiirsanordnare var av ringa omfattning under början av 1960-talet. År 1960 uppgick det genomsnittliga antalet personer i d enna typ av ubildning till endast 140. Under 1960-talets senare hälft ökade antalet och omfat tade åren 1969 och 1970 cirka 5 000 personer (15 procent). Såväl absolut som
Kapitel 2 - 2 5 -
andclsmässigt minskade utbildning anordnad av övriga kursanordnare därefter; år 1986 uppgick antalet personer i genomsnitt till 461.
Figur 2.3 Genomsnittligt antal personer i arbetsmarknadsutbildning exkl utbildning vid risk för permittering eller uppsägning 1960-1986. Fördelning efter kursanordnare.
Tusental personer 60 r Utbildning inom företag Övriga kursanordnare Utbildning inom reguljära utbild ningsväsendet SÖ:s AMU-kurser Uppgift saknas 1960 1965 1970 1975 1900 1905
Anm: Uppgifterna för år 1969 avser månaderna januari-juni och sep tember-december. Årsmedeltalet för detta år överensstämmer därför ej med det som återfinns i figur 2.1. Fördelning efter kursanordnare finns ej för år 1976. Uppgifterna för år 1978 avser endast månaderna september-december. Se även anm till figur
2.1.
Källor: AMS, 'Arbetsmarknadsstatistik", valda utgåvor.
Det genomsnittliga antalet personer i utbildning inom företag (exkl utbildning vid risk för permittering eller uppsägning) ökade kraftigt fram till och med början av
- 2 6 -
1970-talet; från 400 personer år 1960 till cirka 10 000 personer åren 1973 och 1974. Ökningen berodde i huvudsak på dò former av företagsutbildning som fr o m 1966 ingick som en del av den regionalpolitiska stödverksamheten. Därefter minskade omfattningen av utbildning i företag för att under år 1984 uppgå till drygt 1 000 personer. Under åren 1985 och 1986 ökade åter utbildning inom företag och upp gick det sistnämnda året till drygt 3 300 personer. Uppgången berodde uteslutande på den s k flaskhalsutbildningen som tillkom i oktober 1984. Av all företagsutbild ning (exkl utbildning vid risk för permittering eller uppsägning) svarade flaskhals utbildningen år 1986 för 76 procent.
- 2 7 -