Ett annat syfte är att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av arbetsmarknadsutbild­ ning, dvs att undersöka om utbildningen skapar mera reala resurser än den tar i an språk Resul­

- 9 4 -

Effcktcrna av arbetsmarknadsutbildning kommer att studeras för en grupp indivi- der som fullföljde yrkesinriktade AMS/SO-kurser fjärde kvartalet 1981 (avgräns- ning och urval av undersökningsgrupp respektive jämförelsegrupper framgår av bilaga 1). Antalet personer som utvaldes från denna grupp att ingå i undersök­ ningen uppgår till 2 032 personer.

För att få underlag för en bedömning av de olika effekter som kan hänföras till en genomgången arbetsmarknadsutbildning måste alternativa händelseförlopp stu­ deras. Vi är alltså intresserade av att jämföra det förlopp som inträffar om utbild­ ningen kommer till stånd med det hypotetiska förlopp som skulle ha inträffat om utbildningen uteblivit.

Dessa effektmätningar är dock, som nämnts i kapitel fyra, ej oproblematiska. I flertalet studier används jämförelsegrupper för att uppskatta effekterna av en ge­ nomgången utbildning. Idealt skulle jämförelsegruppen utväljas genom någon form av kontrollerad experimentansats. Då detta i praktiken är omöjligt att ge­ nomföra återstår att utvälja jämförelsegrupper på annat sätt. En naturlig jäm­ förelsegrupp är därvid arbetssökande som befann sig i likartade situationer som de arbetsmarknadsutbildade då de senare påbörjade sin utbildning. Även andra jäm­ förelsegrupper är tänkbara. Hur dessa jämförelsegrupper konstruerats i före­ liggande studie framgår av bilaga 1. Vi skall därför här nöja oss med att kortfattat presentera de olika jämförelsegrupperna:

Jämförelsegrupp 1 Nyanmälda arbetssökande under april månad år 1981 Som urvalsram användes AMS register över arbetssökande. Efter vissa av- gränsningar, som framgår av bilaga 1, uppgick antalet nyanmälda arbets­ sökande under april månad år 1981 till 28 146 personer. Var tolfte av dessa utvaldes slumpmässigt att ingå i urvalet som därmed uppgår till 2 345 per­ soner.

Jämförelsegrupp 2 Personer som var antagna men som ej påbörjade yrkesinriktad AMU första halvåret år 1981

Denna jämförelsegrupp utgörs av individer som uppfyllt de formella kraven för tillträde till arbetsmarknadsutbildning, antagits till utbildningen men som Som urvalsram användes AMS register över personer i ar betsmarknadsutbildning.

- 9 5 -

Kapitel 5

ej påbörjat den. Detta har i tiden inträffat ungefär samtidigt som de som fullföljt sin utbildning påbörjat densamma, dvs under första halvåret år 1981. Som urvalsram har använts AMS register över antalet personer i arbets­ marknadsutbildning. Antalet personer som var antagna till utbildning men som ej påbörjade densamma uppgick under första halvåret 1981 till 669. Samtliga ingår i undersökningen.

Jämförelsegrupp 3 Personer som avbröt yrkesinriktad AMU fjärde kvartalet år 1981 pga att de erhöll arbete

Av de löpande utvärderingar av arbetsmarknadsutbildningen som utförs av AMS framgår att ungefär 15 procent årligen avbryter påbörjad yrkesinriktad utbildning. En tredjedel av dessa avbryter p g a att de erhåller arbete och två tredjedelar avbryter av andra orsaker. Orsaken till avbrott i den senare gruppen torde i huvudsak bero på sjukdom, graviditet, missbruksproblem och kriminalitet. De senare har ej medtagits i jämförelsegruppen bl a därför att det föreligger en uppenbar risk för skevhet hos denna kategori i f örhållande till de som genomgick utbildningen beträffande bakgrundsvariabler som är mycket svåra att konstanthålla för i analysen.

Jämförelsegrupp 3 består alltså av individer som uppgivit som avbrottsorsak att de erhöll förvärvsarbete. Avbrottet skall vidare, för att få jämförbarhet med undersökningsgruppen, ha skett under fjärde kvartalet år 1981.

I likhet med undersökningsgrupp och jämförelsegrupp 2 är urvalsramen AMS register över personer i a rbetsmarknadsutbildning. Gruppen är till an­ tal mycket obetydlig - 197 individer - varför samtliga utvaldes att ingå i under­ sökningen.

Om t ex undersökningsgrupp och jämförelsegrupper systematiskt skiljer sig åt be­ träffande sådana variabler som inte kan konstanthållas i den statistiska analysen (motivation, duglighet etc) kommer de jämförelser som görs inte att ge en "kor­ rekt" bild av utbildningens effekter. Å ena sidan kan tänkas att utbildningens effekter överskattas om det förhåller sig så att det är de individer som har lägsta motivationen, sämst förkunskaper el dyl som ej påbörjar alternativt avbryter ut­ bildningen i förtid. Å andra sidan finns risk för underskattning av utbildningens effekter om anledningen till att vissa individer ej påbörjar alternativt avbryter sin utbildning beror på att de p g a hög motivation och allmän duglighet anser sig klara sig utan de kunskaper utbildningen ger alternativt inhämtar de kunskaper kursen är avsedd att ge före utbildningens slut. Risken för att det i denna studie skulle föreligga systematiska skillnader i detta avseende mellan undersöknings-

- 9 6 -

grupp och jämförelsegrupper i sådan omfattning att de på ett avgörande sätt skulle påverka analysresultaten går ej att bedöma (jfr även diskussionen i kapitel åtta).

5.3

Studiens genomförande

Den datainsamlingsmetod som tillämpats i föreliggande studie är dels utnyttjande av uppgifter i befintliga register och dels insamlande av uppgifter via postenkät. De register som använts är de av AMS förda över arbetssökande och personer i arbetsmarknadsutbildning. Vidare har registeruppgifter över inkomster m m er­ hållits från SCB.

Anledningen till att postenkät valdes som datainsamlingsmetod är att den är i sär- O

klass billigast. Dessutom kunde omfånget av enkäten, p g a att en mängd infor­ mation kunde insamlas från register, begränsas till att i stort sett enbart avse frå­ gor om individernas sysselsättningssituation (enkäterna återfinns som bilaga 2a till 2d). Enkäterna till undersökningsgrupp och till de tre jämförelsegrupperna utsän­ des i månadsskiftet april/maj 1983. Med drygt en veckas mellanrum utsändes sex påminnelseförsändelser till de som inte hade besvarat enkäten.

Svarsfrekvensen är i allmänhet lägre vid postenkätundersökning än vid besöks­ intervjuundersökning. För att reducera bortfallets storlek finns i princip två till­ vägagångssätt. Den ena strategin är att ta ett subsample ur enkätbortfallet och väga upp intervjusvaren till att svara mot hela enkätbortfallet. Fördelen med denna metod är att den är relativt billig. En nackdel är att den medför en variansökning i jämförelse med ett obundet slumpmässigt urval med lika urvalssannolikheter för alla. En annan nackdel är att eftersom man normalt väger upp varje intervjusvar så blir kvalitén på de svar man erhåller ännu viktigare än normalt. Den andra stra­ tegin är att telefonintervjua hela bortfallet. Därigenom undviks de nämnda nack­ delarna men till priset av en högre kostnad. I föreliggande studie har det senare tillvägagångssättet använts. Uppföljning av enkätbortfallet genom telefonintervjuer utfördes under juni 1983. I tabell 5.1 återges svarsfrekvenserna för de olika grupp­ erna (i bilaga 3 tabellerna B3.1 - B3.4 redovisas bortfallets sammansättning).

3 För kostnadsjämförelser mellan olika datainsamlingsmetoder, se Bergman & Wärneryd (1982),