Skillnaden är förmodligen överskattad eftersom det troligen ingår andra inkomstslag än rena löneinkomster i eg enföretagarnas inkomster.

- 7 0 -

sin utbildning för att senare ta ett "filtrerat" arbete. Från modellen härleds följande slutsatser:41

(i) Oavsett individernas initiella humankapital (medfödda förmåga) har individerna i de icke-filtrerade arbetena kortare utbildningstid och såle­ des lägre inkomster (diskonterade till tidpunkten för anställning). (ii) För individer med samma utbildningsnivå är de till anställnings­

tidpunkten diskonterade inkomsterna högre i de icke-filtrerade arbe­ tena. Om dessutom utbildningstiden är starkt positivt korrelerad mot utbildningsresultatet påstår Riley att följande måste gälla:

(iii) För given utbildningstid är produktivitetsnivån och således även de dis­ konterade inkomsterna genomsnittligt högre för icke-filtrerade jämfört med filtrerade arbeten.

I Rileys modell kan alltså de individer som väljer filtrerade arbeten alternativt välja icke-filtrerade arbeten med en lägre utbildningsnivå samtidigt som livsin- komstfunktionen ligger på en högre nivå för de med icke-filtrerade arbeten. Riley delar därför i sin empiriska analys upp yrken i fyra grupper efter hög respektive låg genomsnittlig utbildningsnivå och efter hög respektive låg estimerad livsin­ komst. För att testa filterhypotesen väljer Riley ut två grupper av yrken som kän­ netecknas av hög livsinkomst och låg genomsnittlig utbildning respektive låg in­ komst och hög genomsnittlig utbildning.

I den statistiska analysen kommer Riley fram till en bättre "overall fit" för den se­ nare gruppen vilket skulle stödja filterhypotesen. Rileys konklusion är att filter­ hypotesens tolkning av skolutbildning som ett sätt att förmedla såväl ytterligare färdigheter som information erbjuder en mer fullständig förklaring av observerat beteende än vad de traditionella humankapitalmodellerna gör.42

Den enda studie som har testat filterhypotesen på svenska data är Albrecht (1981). I denna studie uppdelas utbildningens betydelse för anställningsbeslutet i en pro­ duktivitets- och i en informationskomponent. I den empiriska analysen studeras beteendet vid rekrytering av bilarbetare vid Volvo-Torslandaverken i Göteborg. Albrecht finner därvidlag inget empiriskt stöd för filterhypotesen.

41 Riley (1979), s 239. 42 Riley (1979), ss 250-251.

- 7 1 -

Kapitel 3

Av de refererade studierna framgår att det inte entydigt går att empiriskt verifiera filterhypotesen. Det är givetvis svårt att finna situationer och jämförelsegrupper som gör det möjligt att skilja mellan avkastningen på den medfödda förmågan och utbildningens avkastning.

I filterteorin bortser man alltså helt från utbildningens produktivitetshöjande verk­ ningar. Utgångspunkten är i stället att individen i utgångsläget har vissa egen­ skaper och att det främsta syftet med utbildningen är att skapa information om in­ dividens förmåga.

Till skillnad från humankapitalteorin baseras filterteorin på att arbetsgivarna an­ ställer under ofullständig information. Problemet för en arbetsgivare är därmed att erhålla så stor kunskap som möjligt om den arbetssökande individens verkliga duglighet, så att individen kan bli inplacerad på ur arbetsgivarens synpunkt rätt po­ sition i företagets befattningshierarki. Enligt filterteorin indikerar en individs ut­ bildning hans förmåga. Utbildningens uppgift är alltså att sortera individerna efter deras förmåga.

Filteransatsen skulle kunna användas för att belysa den fördelningspolitiska mål­ sättningen med arbetsmarknadsutbildningen. Genom arbetsmarknadsutbildning är förhoppningen den att de svaga gruppernas relativa läge på arbetsmarknaden skall förbättras. Detta kan medföra att den allmänna utbildningsnivån ökar ytterligare genom att andra grupper nu i stället hamnar "i bo tten". Om dessa sedan kompen­ seras med ytterligare utbildning inträffar ingen förändring av den relativa rang­ ordningen.

3.5.3 Utbildning som sortering

Närbesläktad med humankapitalansatsen och filterhypotesen är försöken att ana­ lysera utbildning som huvudsakligen en sorteringsprocess. Enligt humankapitalan­ satsen ökar utbildning en individs produktivitet, enligt filterhypotesen ökar utbild­ ning informationen om individens förmåga och enligt sorteringsansatsen har ut­ bildning såväl en produktivitetshöjande som en informerande uppgift. Sorterings­ hypotesen liknar alltså humankapitalansatsen i d en meningen att de bägge inrym­ mer produktivitetsaspekten. Den liknar filterhypotesen i det avseendet att indivi-

- 7 2 -

derna ordnas eller sorteras utifrån vissa kriterier; i filteransatsen ordnas indivi­ derna efter absoluta begåvningsfördelar och i sorteringsansatsen efter relativa för­ delar för ett visst arbete.43

I sorteringsansatsen antas att individen vid v arje tillfälle kan beskrivas av en kvali­ fikationsprofil, dvs ett antal egenskaper eller kvalifikationer som är relevanta ur arbetsmarknadssynpunkt. Genom utbildning kan en individ förändra vissa av sina egenskaper. Viss information om detta och om individens övriga egenskaper för­ medlas till arbetsmarknaden via individens utbildningsbakgrund. På motsvarande sätt kan ett arbete eller en arbetsuppgift beskrivas i termer av kvalifikationskrav. På kort sikt är problemet att matcha arbetssökande uppvisande givna kvalifika- tionsprofiler med arbetsuppgifter bestående av vissa givna kvalifikationskrav. På längre sikt är det möjligt att i stället genom utbildning förändra de arbetssökandes kvalifikationsprofiler och/eller förändra arbetsuppgifternas kvalifikationskrav. Humankapitalteorin antar att marginalproduktiviteten i första hand är knuten till individen. I sorteringsansatsen är däremot marginalproduktiviteten inte främst knuten till individen utan till befattningen. Individens bidrag till produktionsresul­ tatet, som också bestämmer individens lön, beror enligt sorteringshypotesen alltså inte enbart på hans marginalproduktivitet utan främst på var någonstans i befattningshierarkin individen befinner sig. Individer med samma marginal­ produktivitet kan således enligt sorteringsansatsen ha olika löner beroende på att de har befattningar med olika produktivitet.

Från individens synpunkt blir utbildning, genom att produktiviteten inte främst är knuten till individen i s ig själv, inte en fråga om investering i absoluta positioner i befattningshierarkin utan i relativa. Därmed kan också andra individers investe­ ringsbeslut i utbildning påverka en enskild individs relativa position och medverka till att han omprövar sitt tidigare investeringsbeslut. Enligt sorteringshypotesen föreligger det alltså incitament för en individ att vidareutbilda sig. Motivet är inte bara, att genom vidareutbildning förbättra sin absoluta position i befattnings­ hierarkin, utan kanske främst att upprätthålla den relativa positionen.

43 Eftersom filter- och sorteringshypotesen uppvisar stora likheter jämställs de ofta i litteraturen.