Projektledare är docent Anders Björklund, Institutet för social forskning, Stockholms universi­ tet.

- 8 0 -

Tabcll 4.1 Utformning av tre studier av CETA-programmet. Westat (1981) Westat (1984) Bassi (1983) Deltagarna började Uppfölj- nadsår Urval av deltagare Jämförelse­ grupp Regressions­ analys Budgetår 1975/76 1977 14-60 år Inskrivna i något CETA-program. Deltagit minst sju dagar. Föregående års in­ komst av tjänst < 20 000 $. Föregående års fa­ miljeinkomst < 30 000$. Avslutade program­ met senast i dec 1976. Uppfyller 3 av 5 matchningskri­ terier mot social­ bidragsregistret Samma ålder, in­

komst av tjänst, inkomst och match­ ningskriterier mot socialbidragsre­ gistret. I arbets­ kraften under mars 1976 eller arbeta­ de under 1975. Vägd minsta­ kvadrat-metod

Budgetår 1975/76(A) Budgetår 1975/76 Budgetår 1976/77(B)

1977(A) 1978(B)

Samma som Westat (1981) utom att familjeinkomsten exkluderar deltaga­ rens inkomst av tjänst 1977 1978

Samma som Westat (1981)

Samma som Westat

(1981) Samma som Westat (1981)

Vägd minsta­ kvadrat-metod

Differensskatt­ ningar med minsta­ kvadrat-metoden Källa: Barnow (1987), ss 164-166.

- 8 1 -

Kapitel 4

Några resultat från utvärderingar av JTPA-programmet föreligger ännu inte varför vi skall redovisa några resultat från utvärderingar av CETA-programmet. I Barnow (1987), som vår redovisning bygger på, återfinns en metodologisk gransk­ ning av dessa utvärderingar samt en sammanfattning av resultaten. I tabell 4.1 sammanfattas utformningen av tre studier av CETA-programmet.

Vi ser av tabell 4.1 att, förutom att de tre studierna utgår från samma databas, ytterligare likheter mellan studierna föreligger. För det första har deltagargruppen i d e tre studierna påbörjat programdeltagandet under samma tidsperiod. För det andra är det år efter programdeltagande som analyserna avser detsamma. För det tredje är urvalskriterierna för att ingå i deltagargruppen i stort sett desamma i de tre studierna. För det fjärde har jämförelsegruppen utvalts efter samma kriterier. För det femte har programmets effekter analyserats med regressionssanalys. Westat (1981) och Westat (1984) har använt sig av en vägd minsta-kvadrat-metod medan Bassi (1983) har utfört differensskattningar med hjälp av minsta-kvadrat­ metoden.

Det föreligger alltså stora likheter mellan de tre studierna. Är de resultat som framkommer entydiga? Vi har valt att i tabell 4.2 sammanställa vissa resultat från de tre amerikanska studierna.

Vi ser av tabell 4.2 att resultaten är långt ifrån entydiga. För kvinnor är samtliga estimât positiva och signifikant skilda ifrån noll. För män är programmets effekter på årsinkomsten lägre och i vissa fall t o m negativ. Dock är de flesta skattade koefficienter inte signifikanta.

Vilka resultat kan anses mest tillförlitliga? Barnow (1987) menar att det inte finns tillräckligt underlag att argumentera för att den metod som använts i en studie är klart överlägsen den som använts i en annan studie. Den största svagheten med samtliga studier är hur hänsyn tagits till hur deltagarna rekryterats till program­ met.

- 8 2 -

Tabell 4.2 Några resultat från tre studier av CETA-programmet. Effekt uttryckt i dollar på årsinkomsterna3

Vita Vita Kvinnor Män till­ Inkomster

kvin­ män tillhörande hörande år

nor minoritets­ minoritets­

grupper grupper Westat (1981) 500* 200 600* 200 1977 Westat (1984) 408* -4 336* -104 1977 Westat (1984) 534* 500* 762* 658* 1978 Bassi (1983) 740* - 426* 117 1977 Bassi (1983) 778* - 671* 211 1978

Ett *-tecken utmärker att den skattade koefficienten är signifikant skild ifrån noll på fem- procentsnivån. Alla estimât är uttryckta i lö pande penningvärde.

Källa: Barnow (1987), s 182.

Barnow anser att det bästa sättet att undvika de problem som är förknippade med icke-experimentella utvärderingar är att genomföra experiment. Trots att en expe­ rimentellt upplagd studie inte kan lösa alla utvärderingsproblem anser Barnow att det för närvarande är den enda tillgängliga metoden för att övervinna de begräns­ ningar som vidhäftar icke-experimentella utvärderingar. Några frågeställningar kring denna problematik behandlas i nästa avsnitt.

4.3

Val av jämförelsegrupper

För att bedöma effekten av genomgången arbetsmarknadsutbildning är det nöd­ vändigt att försöka uppskatta hur stor del av de iakttagna förändringarna som kan hänföras till själva utbildningen. Idealt skulle information behövas hur de utbil­ dade, t ex beträffande sysselsättning och inkomster, skulle ha haft det i frånvaro av utbildning. Eftersom det senare slaget av information är hypotetisk och därmed definitionsmässigt omöjlig att samla in finns det i princip två olika metoder att uppskatta effekterna i frånvaro av utbildning: (i) före-efter-jämförelse eller (ii) jämförelse av de utbildade med en eller flera jämförelsegrupper. Detta avsnitt in-

- 8 3 -

Kapitel 4

leds med en kortfattad diskussion av problem med före-efter-jämförelser för att därefter behandla olika sätt att utvälja jämförelsegrupper6 i anknytning till ett urval

empiriska undersökningar.

4.3.1 Före-efter-jämförelser

Vid före-efter-jämförelser mäts utbildningens effekter, t ex beträffande inkomst, som skillnaden mellan de genomsnittliga inkomsterna efter respektive före utbild- ning korrigerad för förändringar i det allmänna löneläget. Den bakomliggande idén är att de utbildade är sin egen jämförelsegrupp och att de erfarenheter gruppen har före utbildning är ett mått på vad som skulle ha inträffat om de inte hade genomgått utbildning. I många fall är emellertid ej detta antagande uppfyllt. De som rekryteras till arbetsmarknadsutbildning består till stor del av individer som kommer från beståndet av arbetslösa. Situationen före utbildning känne­ tecknas alltså av att de arbetslösa saknar arbetsinkomster. Detta kan knappast tänkas vara representativt för de arbetsinkomster de arbetslösa skulle ha erhållit påföljande år vid utebliven utbildning. Många deltagare i arbetsmarknadsutbild­ ning skulle i alternativfallet ha varit sysselsatta; endast en del av den uppmätta ök­ ningen av arbetsinkomsterna är alltså att hänföra till utbildningen. Vid en enkel före-efter-jämförelse kommer därför troligen intäkterna av utbildningen att över­ skattas.

Ett annat, och kanske allvarligare, problem är hur man skall konstanthålla effekt­ erna av andra oberoende variabler än arbetsmarknadsutbildning på de utbildades inkomster efter avslutad utbildning. En del av de uppmätta förändringarna av de utbildades arbetsinkomster kan vara ett resultat av t ex ett förändrat arbetsmark­ nadsläge snarare än genomgången utbildning. Är det utbildningen eller det änd­ rade arbetsmarknadsläget som har påverkat arbetsinkomsterna?

En mer sofistikerad variant av den enkla före-efter-jämförelsen är tillämpningar av stokastiska Markov-modeller på arbetsmarknadsutbildningsområdet. Denna an-