SOM FULLFÖLJDE ARBETSMARK NADSUTBILDNINGEN OCH FÖR DE
I 1 Uppgift saknas
- 1 1 6 -
I de traditionellt mansdominerade yrkesområdena 4-6 och 7-8 finns även när det gäller de arbetsmarknadsutbildade - förutom yrkesområdena 4-6 i åldersklassen under 20 år - en klar mansdominans. Så kan t e x nämnas att för männen uppgår i samtliga åldersklasser andelen tillhörande yrkesområde 7-8 (tillverkningsarbete, maskinskötsel m m) till drygt 60 procent. Kvinnorna noterar sin högsta andel i den yngsta åldersklassen där var femte kvinna tillhör yrkesområde 7-8.
Kvinnorna dominerar däremot kraftigt i yrkesområde 9 (servicearbete). Ungefär var fjärde kvinna i åldersklasserna över 20 år tillhörde innan utbildningen detta yrkesområde (i den yngsta åldersklassen ungefär var sjätte). Männens andel är högst i den äldsta åldersklassen och uppgår där till sju procent och lägst i den yngsta åldersklassen där ingen tillhörde yrkesområde 9.
Inte oväntat uppvisar yrkesområde X (arbetskraft och arbete, ej hänförbart till annat yrkesområde) för såväl män som kvinnor sin största andel (cirka 30 procent) i den yngsta åldersklassen. I de därpå följande åldersklasserna överstiger kvinnor nas andel i yrkesområde X männens. Noterbart är att för de två äldsta ålders klasserna finns ingen man som vid arbetsmarknadsutbildningens början tillhörde detta yrkesområde.
Det ovan beskrivna mönstret när det gäller de arbetsmarknadsutbildade går givet vis igen även för de arbetssökande (jfr figur 6.6). I likhet med vad som gäller för de arbetsmarknadsutbildade^ överstiger i samtliga åldersklasser kvinnornas andel i yrkesområdena 0 och 1-3 avsevärt motsvarande andel för männen; kvinnornas an del varierar från 37 procent i den äldsta åldersklassen till 51 procent i ålders klassen 40-50 år. Männens andel tillhörande yrkesområdena 0 och 1-3 ligger för de olika åldersklasserna mellan sex procent (- 20 år) och tjugoen procent (40-50 år). I yrkesområdena 4-6 och 7-8 är, på samma sätt som var fallet med de arbetsmark nadsutbildade, mansdominansen påtaglig. Som högst kan för männen noteras att i den äldsta åldersklassen tillhörde nästan 90 procent dessa yrkesområden. Den lägsta andelen för männen återfinns i den yngsta åldersklassen där 57 procent av de arbetssökande männen hade yrken inom yrkesområdena 4-6 och 7-8. Mot svarande andelar för kvinnorna uppvisar mindre variation; från 13 procent i åldersklassen 20-30 år till 23 procent i den äldsta åldersklassen.
- 11 7 -
Kapitel 6
Inom servicearbete (yrkesområde 9) är, som också var fallet för de arbetsmark- nadsutbildade, kvinnodominansen kraftig. Den största skillnaden mellan könen föreligger i den äldsta åldersklassen där 31 procent av de arbetssökande kvinnorna och ingen av de arbetssökande männen tillhörde yrkesområde 9.
Var tredje arbetssökande man och kvinna i den yngsta åldersklassen tillhörde yrkesområde X, vilket är ungefär samma andelar som kan noteras för de arbets- marknadsutbildade i samma åldersklass. Andelen minskar därefter för att i den äldsta åldersklassen uppgå till en procent för männen och nio procent för kvinnorna.
6.7
Regiontillhörighet
Var femte person av de som fullföljde arbetsmarknadsutbildningen var bosatt i Östra mellansverige. I vardera Västsverige och Stockholms län var var sjätte per son bosatt. Drygt hälften av samtliga som under fjärde kvartalet år 1981 fullföljde yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning var alltså bosatta i dessa tre riksområden (jfr tabell 6.4).
Relateras i stället de som fullföljde utbildningen till arbetskraften i april månad år 1981 ter sig bilden något annorlunda. Den största andelen uppmäts nu i Övre Norrland följt av Mellersta Norrland. Av tabell 6.4 framgår också att Stockholms län knappt före Västsverige noterar de lägsta procentuella andelarna. Jämförs vidare andelarna av de som fullföljde utbildningen i f örhållande till arbetskraften med de relativa arbetslöshetstalen i april månad år 1981 ser vi e n nästan perfekt rangkorrelation dem emellan. De län som uppvisar en hög relativ arbetslöshet uppvisar också en hög andel av de som fullföljt arbetsmarknadsutbildning och vice versa.
- 1 1 8 -
Tabcll 6.4 Regiontillhöriget före utbildning för de som under fjärde kvar talet år 1981 fullföljde yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning respektive regiontillhörighet vid registreringstillfället för de som under april månad år 1981 nyanmäldes som arbetssökande. Procentuell fördelning (hela populationen).
Riksområde Fullföljde AMU Arbetssökande
Relativa Proc av Proc i Proc av Proc i arbets utbil förh till arbets förh till löshets dade arbets sökande arbets tal april
kraften kraften 1981
(april (april
1981) 1981)
1 Stockholms län 16.4 0.123 12.4 0.434 0.7
2 Östra mellansverige 19.2 0.173 14.9 0.626 2.1
3 Småland med öarna 8.4 0.140 7.8 0.604 1.3
4 Sydsverige 11.9 0.129 15.7 0.792 2.1 5 Västsverige 16.6 0.127 14.2 0.508 1.5 6 Norra mellansverige 11.5 0.175 14.1 1.000 2.5 7 Mellersta Norrland 5.8 0.192 7.8 1.204 2.9 8 Övre Norrland 10.1 0.253 13.0 1.512 3.0 Uppgift saknas 0.1 0.1
En riksområdesvis fördelning av de arbetssökande uppvisar en jämnare fördelning än vad som är fallet för de arbetsmarknadsutbildade. Förutom riksområdena 3 och 7 varierar andelen arbetssökande mellan tolv och sexton procent. Beräknas i stället relationen mellan arbetssökande och arbetskraften i respektive riksområde ser vi att andelen är högst i de tre nordligaste riksområdena och lägst i Stockholms län. Vi kan alltså konstatera att i stort gäller att de riksområden som i förhållande till arbetskraften har den högsta andelen arbetssökande också har den högsta andelen arbetsmarknadsutbildade och vice versa (jfr även avsnitt 3.2).
-119 -
Kapitel 6
6.8
Yrkesinriktning
Könsfördelningen i olika kurser fördelade efter yrkesinriktning för de som under fjärde kvartalet år 1981 fullföljde arbetsmarknadsutbildning avspeglar tydligt den uppdelning av arbetsmarknaden i kvinnliga och manliga yrkesområden som finns (jfr tabell 6.5).
Tabell 6.5 Personer som under fjärde kvartalet år 1981 fullföljde yrkesin riktad arbetsmarknadsutbildning. Fördelning efter kön och kur sens yrkesinriktning. Ovägda tal.
Män Kvinnor Andel kvinnor
Kursens yrkesinriktning Antal Proc Antal Proc inom resp yrkesområde 0 Tekn, naturvetenskapl, samh.
vetenskapligt arbete m m 42 6.2 116 21.2 73.4 2 Kameralt o kontorstekn arbete 9 1.3 222 40.7 96.1
3 Kommersiellt arbete 1 0.1 6 1.1 85.7
4 Lantbruks-, skogs- och
fiskeriarbete 38 5.6 17 3.1 30.9 5 Gruv- o stenbrytningsarb m m 2 0.3 0.0 6 Transport- o kommunika tionsarbete 118 17.5 18 3.3 13.2 7-8 Tillverkningsarb, maskin skötsel m m 442 65.7 94 17.2 23.1 9 Servicearbete 21 3.1 73 13.4 77.7 Summa 673 99.8 546 100.0
Som framgår av tabell 6.5 är andelen kvinnor i en stor del av de yrkesinriktade kurserna antingen under 31 procent eller över 73 procent. Av kvinnorna hade 41
- 1 2 0 -
procent påbörjat utbildning inom kameralt och kontorstekniskt arbete jämfört med en procent av männen. Av männen hade 66 procent påbörjat utbildning inom yrkesområdet tillverkningsarbete, maskinskötsel m m mot 17 procent av kvin norna.
En fördelning efter kursens yrkesinriktning och ålder visar för såväl kvinnor som män att andelen som påbörjade utbildning inom tillverkningsarbete, maskinskötsel m m minskar med stigande ålder. För männens del kan noteras att andelen i yrkesområdena 4-6 ökar med stigande ålder samt att för kvinnorna kan med stigande ålder iakttagas ökade andelar i yrkesområdena 1-3.
Avslutningsvis i detta avsnitt skall vi belysa i vilken utsträckning yrkestillhörighet före utbildning har haft betydelse för val av yrkesinriktad arbetsmarkndsutbild- ningskurs (jfr tabellerna 6.6 och 6.7).
Tabell 6.6 Män som under fjärde kvartalet år 1981 fullföljde yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Fördelning efter yrke före utbildning och kursens yrkesinriktning. Procentuell fördelning.
Yrke3 före arbets- Fullföljt arbetmarknadsutbildning inom Procent
marknadsutbildning 0 1-3 3-6 7-8 9 radvis 0 64.6 10.4 22.9 2.1 7.1 1-3 14.3 39.3 32.1 14.3 4.2 4-6 50.6 48.1 1.3 11.4 7-8 1.4 0.9 20.3 75.2 2.1 63.6 9 3.3 23.3 53.3 20.0 4.5 X 7.4 3.7 16.7 68.5 3.7 8.0 Uppgift saknas 1.2 Procent kolumnvis 6.2 1.5 23.5 65.4 3.4 a Jfr tabell 6.3.
- 1 21 -
Kapitel 6
Tre fjärdedelar av de män som före utbildning har yrken inom tillverkningsarbete, maskinskötsel m m påbörjade utbildningar inom samma yrkesområde. Även inom yrkesområdena 0 och 4-6 påbörjade över hälften av männen utbildningar inom de yrkesområden de tidigare var verksamma. För de män som hade yrken inom yrkesområdena 4-6 är dock andelen påbörjad utbildning i yrkesområdena 7-8 i stort sett densamma som för yrkesområdena 4-6. Vidare framgår av tabell 6.6 att av de män som före utbildning hade yrken inom servicearbete (yrkesområde 9) eller hade yrken som ej kan hänföras till yrkesområdena 0-9 (yrkesområde X) på började drygt hälften utbildningar inom tillverkningsarbete, maskinskötsel m m.
Tabell 6.7 Kvinnor som under fjärde kvartalet år 1981 fullföljde yrkesinrik tad arbetsmarknadsutbildning. Fördelning efter yrke före utbild ning och kursens yrkesinriktning. Procentuell fördelning.
Yrkea före arbets- Fullföljt arbetsmarknadsutbildning inom Procent
marknadsutbildning 0 1-3 4-6 7-8 9 radvis 0 68.4 17.1 3.4 6.0 5.1 21.4 1-3 4.3 72.0 7.5 11.8 4.3 17.1 4-6 8.7 21.7 47.8 13.0 8.7 4.2 7-8 11.3 25.8 1.6 46.8 14.5 11.4 9 11.0 47.9 4.8 13.0 23.3 26.7 X 7.0 47.0 5.0 24.0 17.0 18.3 Uppgift saknas 0.9 Procent kolumnvis 21.2 41.8 6.4 17.2 13.4 a Jfr tabell 6.3.
Av de kvinnor som före utbildning hade yrken inom yrkesområdena 0 och 1-3 på började ungefär 70 procent utbildningar inom de yrkesområden de tillhörde före utbildning (jfr tabell 6.7). Inom de mansdominerade yrkesområdena 4-6 och 7-8 påbörjade knappt hälften av kvinnorna utbildningar inom de yrkesområden de före utbildning hade sin yrkestillhörighet. Medan drygt hälften av de män som före ut-
- 1 2 2 -
bildning hade yrken inom servicearbete eller hade yrken som ej kan hänföras till yrkesområdena 0-9 påbörjade utbildningar inom tillverkningsarbete, maskinskötsel m m framgår av tabell 6.7 ett annorlunda mönster vad beträffar kvinnorna. En av sevärt lägre andel av kvinnorna inom motsvarande yrkesområden påbörjade ut bildningar inom yrkesområde 7-8; de dominerande utbildningarna för dessa kvin nor tillhör yrkesområdena 1-3.
- 1 23 -