I det här avsnittet kommer jag överskådligt presentera det tematiska innehållet i argumenten. Eftersom jag har tagit med 85 argument i analysen kommer jag inte redogöra för varje enskilt påstående här utan i övergripande kategorier lyfta de teman som tas upp i argumenten som helhet. De 24 teman som presenteras baseras på argumentens innehåll och har därmed ingen koppling till Hirschmans teser. Den tematiska presentationen syftar enbart till att skapa en överskådlig sammanfattning av vad argumenten lyfter som anledning att inte använda klimatkompensation. Eftersom flera argument lyfter aspekter som kan placeras i fler än ett tema kommer jag här inte redogöra för vilket argument som säger vad. Det framkommer istället i analysen exakt vilket argument som åsyftas och den tematiska indelningen i detta kapitel har enbart gjorts för att underlätta presentationen av empirin. Varje argument kommer diskuteras och analyseras i nästkommande kapitel och presenteras i sin helhet i bilaga.
Det går inte att kompensera för utsläpp
Några av argumenten motsätter sig att det ens går att kompensera med motiveringen att klimatkompensation handlar om att fortsätta släppa ut växthusgaser när lösningen på klimatkrisen är att sluta använda fossila bränslen.
Spisen fungerar dåligt eller används inte
Några argument kritiserar klimatkompensationsprojekt där så kallade effektiva spisar delats ut till familjer i utvecklingsländer som ett sätt att minska bränsleåtgången och kompensera för utsläpp i västvärlden. Argumenten i det här och nästkommande teman ifrågasätter inte kompensationslogiken i sig utan hävdar av andra anledningar att klimatkompensationen inte utmynnar i den klimatnytta som utlovats. Här menar argumenten att spisarna inte ger utlovad klimatnytta eftersom de inte fungerar som de ska och ofta inte ens används.
Additionalitetsproblem
En del av argumenten tar upp att klimatnyttan av klimatkompensation är osäker till följd av additionalitetsproblem. Argumenten menar bland annat att additionaliteten, om åtgärden lett till reella utsläppsminskningar, går att ifrågasätta i uppseendeväckande många fall och att det finns en risk att klimatkompensation bara resulterar i en bokföringsmässig åtgärd.
Långsiktighetsproblem
Några argument ifrågasätter klimatnyttan med klimatkompensation med hänvisning till att långsiktigheten i projekten är osäker och att styrmedlet har trovärdighetsproblem eftersom det inte går att garantera att träden som planterats inte avverkas eller dör i förtid.
Vetenskaplig legitimitet saknas
Ett argument menar att klimatkompensationsprojekt med ved- och koldrivna spisar inte ger klimatnytta. Att detta tolkas som brist på vetenskaplig legitimitet beror på att argumentet också menar att forskning visar att bioetanol och biogas är mer hälsosamt och klimatvänligt.
Ansträngningen är för liten för att göra skillnad
En del av argumenten menar av olika anledningar att klimatkompensation inte gör någon systematisk skillnad. Argumenten hävdar att skalan på ansträngningarna är så små att det inte är relevant att räkna på vilka effekter de får och att utsläppsrätterna till följd av att för många delats ut har ett för lågt pris för att de ska göra någon skillnad.
Försämrar miljön/klimatet
Några argument menar att klimatkompensation har negativ inverkan på miljön runt projektet eller på klimatet generellt genom att exempelvis förgifta mark, minska den biologiska mångfalden eller på andra sätt skada klimatet.
Dåligt för resebolag
Ett argument menar att systemet för klimatkompensation kan upplevas både komplicerat och korrupt och att det i slutändan kan drabba resebolagen som erbjuder klimatkompenserade resor.
Skapar snedvridna miljöpolitiska incitament
Några argument menar att användningen av klimatkompensation på olika sätt skapar
snedvridna miljöpolitiska incitament exempelvis genom att additionalitetskravet kan göra att en regering för att klimatkompensationsprojekten ska anses additionella kan undvika att ta på sig offensiva klimatåtgärder.
Negativa externa effekter för lokalbefolkningen
En hel del argument menar att klimatkompensation genom bland annat misshandel av bybor och dränerade vattenkällor negativt påverkar livsförhållandena för lokalbefolkningen i de områden klimatkompensationsprojekten förläggs.
Motsatt effekt: totalt lagras mindre kol
Ett argument menar att den så kallade albedoeffekten gör att skogsplantering riskerar leda till att totalt mindre kol lagras än innan träden planterades.
Motsatt effekt: vilseledande/invaggar i falsk trygghet
Några argument menar på olika sätt menar att klimatkompensation får motsatt effekt genom att vagga in människor i en falsk känsla av trygghet och tro i att vi inte behöver förändra vår livsstil.
Transparensproblematik
Några argument tar upp bristen på transparens som en anledning att inte klimatkompensera. Argumenten menar bland annat, med hänvisning till att flera bolag inte redovisar hur de
beräknar klimatpåverkan, att det inte är ansvarsfullt eftersom den som vill minska sitt klimatavtryck också måste få veta att det blir så.
Beräkningsproblematik
Några argument kritiserar de olika sätt som klimatpåverkan och klimatnytta beräknas inom klimatkompensationsbranschen. Argumenten menar bland annat att klimatnyttan beräknas förenklat och bygger på orealistiska antaganden.
Långa avstånd
En del argument berör att systemet för klimatkompensation innebär en geografisk distans mellan köpare och producenter som gör att det är svårt att veta hur klimatarbetet går till.
Felaktiga incitament
Flera argument menar att det riskerar finnas andra, i situationen felaktiga, incitament än klimatnytta bakom klimatkompensationen. Sådana incitament kan vara exempelvis en önskan att från konsumenten känna sig fri från klimatskuld eller en önskan från människor på plats att ta del av de pengar som kommer från klimatkompensationen. Några argument menar att klimatkompensation riskerar användas som marknadsföring. Argumenten menar också att det felaktigt används som ett slags avlatsbrev, ett sätt att köpa sig fri eller som en ursäkt till att inte lyckas skära ner på fossila utsläpp.
Korruption och kriminalitet
Några argument menar att systemet för klimatkompensation är korrupt och att bolag i branschen gett sig in i kriminalitet genom bland annat skattebrott och giftutsläpp.
Bristande dokumentation/uppföljning/kontroll
Flera argument menar att systemet för klimatkompensation omgärdas av bristfällig dokumentation, uppföljning och kontroll och att det saknas tillsyn över
klimatkompensationsbolagen.
Bristfälliga riskanalyser
Några argument menar att det inte gjorts tillräckliga riskanalyser inför att
klimatkompensationsprojekt startats och att risk för bland annat bedrägeri och korruption inte utretts tillräckligt.
Bristfällig information
Några argument menar att informationen från ansvariga bolag till lokalbefolkning och
genomförare av projekten på plats ofta är otillräcklig, och att familjer som ingick i spisprojekt inte kände till att deras minskade eldande var tänkt att kompensera för utsläpp av
växthusgaser i västvärlden.
Registrering i skatteparadis
Ett par argument menar att det faktum att många klimatkompensationsbolag är registrerade i skatteparadis gör att de både kan undvika att betala skatt – och därmed undanhålla de
fattigaste länderna en välbehövlig inkomst - och undgå civilrättsliga regler som finns för konsumentskydd.
Dålig kunskap om användarnas behov
Några argument menar att det vid genomförande av klimatkompensationsprojekt finns för lite kunskap om lokala förutsättningar och att resurserna är förslösade eftersom exempelvis spisarna inte rimmar med användarnas behov eller önskemål.
Pengarna hamnar fel
Några argument menar att pengar från klimatkompensationsprojekt ofta hamnar i redan rika bolagsägares fickor istället för att göra klimatnytta.
Moraliska problem
Flera argument tar upp moraliska aspekter av klimatkompensationen. Bland annat menar argumenten att det är omoraliskt att svenskar motar bort fattiga för att kunna köpa utsläppskrediter och att klimatkompensation är som att skicka sina sopor till Afrika.