*T = tvärtomtes, M = meningslöshetstes, Ä = äventyrlighetstes Källa: Egen konstruktion utifrån min tolkning av Hirschman
Tolkningsregler: För att ett argument ska placeras i rutan Ja krävs att det framkommer eller insinueras att det är klimatkompensationen som är orsaken till den negativa externa effekt som tas upp i argumentet. Det krävs också att det framkommer att de negativa
konsekvenserna drabbat andra områden än det klimatkompensationen ämnat förbättra; exempelvis placeras ett argument som hävdar att det sänder fel signaler till politiken som till följd av klimatkompensation antar färre offensiva åtgärder på området inte i rutan Ja eftersom det enligt min tolkning handlar om offensiva åtgärder inom samma område som
klimatkompensationen verkar. Däremot placeras ett argument som exempelvis menar att klimatkompensation förgiftat vatten runt projektet i rutan Ja, eftersom det inte är rening av förgiftat vatten som är klimatkompensationens syfte. Frågetecknet kommer av att jag inte anser det finnas grund att placera varken tvärtom- eller meningslöshetstesen i den rutan då det inte finns något som säger att de teserna inte hävdar att klimatkompensation fått negativa externa effekter, även om teserna främst berör interna effekter av åtgärden.
Har klimatkompensationen fått negativa externa effekter? Nej Ja ? Ä
De två första analysscheman anser jag ge svagare indikationer på den ena eller den andra tesen, medan det tredje och fjärde analysschemat tillhandahåller mer tydliga tecken på att ett argument går att sälla till en viss tes. Ett argument kan tilldelas ett värde i det första
analysschemat som indikerar att det är en tvärtomtes, men slutsatsen kan ändå bli att argumentet sällar sig till någon av de andra teserna (eller inte till någon av dem). Detta eftersom jag upplever grunden i Hirschmans kategorisering av argument vara att åtgärden som föreslås eller implementerats på något sätt resulterar i oönskade konsekvenser. En del argument kan till exempel sakna antydningar om användarens avsikter men innehålla andra aspekter som gör att det kan sällas till någon av de tre teserna. Därför kommer jag vid analys av argumenten i debatten om klimatkompensation lägga större vikt vid den variabel
argumentet tilldelas i det tredje och fjärde analysschemat än i de två första. Resultatet av de två första analysscheman fungerar snarare som en indikation på vilken tes argumentet kan vara exempel på. Det kan också fungera som grund till diskussion av hållbarheten i
Hirschmans teori om det framkommer att ett argument som exempelvis hävdar att åtgärden fått motsatt effekt och därmed får anses vara en tvärtomtes i övriga analysscheman erhåller värden som tyder på någon av de andra teserna.
6 Argumenten mot klimatkompensation
Efter en genomgång av samtliga artiklar i Dagens Nyheters artikelserie om
klimatkompensation har jag enligt mitt sätt att strukturera argumenten hittat 100 argument av första ordningen mot klimatkompensation. För merparten av argumenten finns ett eller flera argument av andra och tredje ordningen. Varje argument av första ordningen har numrerats från 1 till 100 men efter ytterligare en genomgång av argumenten tog jag av olika anledningar bort 15 argument vilket innebär att det är 85 olika argument av första ordningen som tas med i analysen. Numreringen kvarstår dock vilket innebär att vissa nummer saknas i Bilaga 1 där argumenten presenteras i sin helhet, detta för att göra det tydligare vilka argument som försvunnit. De borttagna argumenten presenteras i Bilaga 2 med tillhörande motivering till varför de inte tagits med i analysen. I de flesta fall beror elimineringen av argumenten på att jag anser innebörden av ett argument vara densamma som av ett annat och därför kan anses vara dubbletter, även om de ordagrant inte är identiska,. Att 15 argument tagits bort ur analysen, i kombination med att enbart motargument analyseras, innebär även att fyra av de 31 artiklar som jag initialt gick igenom inte är representerade i analysen, och i
källförteckningen finns således 27 av 31 artiklar ur Dagens Nyheters granskning om klimatkompensation representerade.
6.1 Argumenten mot klimatkompensation tematiskt formulerade
I det här avsnittet kommer jag överskådligt presentera det tematiska innehållet i argumenten. Eftersom jag har tagit med 85 argument i analysen kommer jag inte redogöra för varje enskilt påstående här utan i övergripande kategorier lyfta de teman som tas upp i argumenten som helhet. De 24 teman som presenteras baseras på argumentens innehåll och har därmed ingen koppling till Hirschmans teser. Den tematiska presentationen syftar enbart till att skapa en överskådlig sammanfattning av vad argumenten lyfter som anledning att inte använda klimatkompensation. Eftersom flera argument lyfter aspekter som kan placeras i fler än ett tema kommer jag här inte redogöra för vilket argument som säger vad. Det framkommer istället i analysen exakt vilket argument som åsyftas och den tematiska indelningen i detta kapitel har enbart gjorts för att underlätta presentationen av empirin. Varje argument kommer diskuteras och analyseras i nästkommande kapitel och presenteras i sin helhet i bilaga.
Det går inte att kompensera för utsläpp
Några av argumenten motsätter sig att det ens går att kompensera med motiveringen att klimatkompensation handlar om att fortsätta släppa ut växthusgaser när lösningen på klimatkrisen är att sluta använda fossila bränslen.
Spisen fungerar dåligt eller används inte
Några argument kritiserar klimatkompensationsprojekt där så kallade effektiva spisar delats ut till familjer i utvecklingsländer som ett sätt att minska bränsleåtgången och kompensera för utsläpp i västvärlden. Argumenten i det här och nästkommande teman ifrågasätter inte kompensationslogiken i sig utan hävdar av andra anledningar att klimatkompensationen inte utmynnar i den klimatnytta som utlovats. Här menar argumenten att spisarna inte ger utlovad klimatnytta eftersom de inte fungerar som de ska och ofta inte ens används.
Additionalitetsproblem
En del av argumenten tar upp att klimatnyttan av klimatkompensation är osäker till följd av additionalitetsproblem. Argumenten menar bland annat att additionaliteten, om åtgärden lett till reella utsläppsminskningar, går att ifrågasätta i uppseendeväckande många fall och att det finns en risk att klimatkompensation bara resulterar i en bokföringsmässig åtgärd.
Långsiktighetsproblem
Några argument ifrågasätter klimatnyttan med klimatkompensation med hänvisning till att långsiktigheten i projekten är osäker och att styrmedlet har trovärdighetsproblem eftersom det inte går att garantera att träden som planterats inte avverkas eller dör i förtid.
Vetenskaplig legitimitet saknas
Ett argument menar att klimatkompensationsprojekt med ved- och koldrivna spisar inte ger klimatnytta. Att detta tolkas som brist på vetenskaplig legitimitet beror på att argumentet också menar att forskning visar att bioetanol och biogas är mer hälsosamt och klimatvänligt.
Ansträngningen är för liten för att göra skillnad
En del av argumenten menar av olika anledningar att klimatkompensation inte gör någon systematisk skillnad. Argumenten hävdar att skalan på ansträngningarna är så små att det inte är relevant att räkna på vilka effekter de får och att utsläppsrätterna till följd av att för många delats ut har ett för lågt pris för att de ska göra någon skillnad.
Försämrar miljön/klimatet
Några argument menar att klimatkompensation har negativ inverkan på miljön runt projektet eller på klimatet generellt genom att exempelvis förgifta mark, minska den biologiska mångfalden eller på andra sätt skada klimatet.
Dåligt för resebolag
Ett argument menar att systemet för klimatkompensation kan upplevas både komplicerat och korrupt och att det i slutändan kan drabba resebolagen som erbjuder klimatkompenserade resor.
Skapar snedvridna miljöpolitiska incitament
Några argument menar att användningen av klimatkompensation på olika sätt skapar
snedvridna miljöpolitiska incitament exempelvis genom att additionalitetskravet kan göra att en regering för att klimatkompensationsprojekten ska anses additionella kan undvika att ta på sig offensiva klimatåtgärder.
Negativa externa effekter för lokalbefolkningen
En hel del argument menar att klimatkompensation genom bland annat misshandel av bybor och dränerade vattenkällor negativt påverkar livsförhållandena för lokalbefolkningen i de områden klimatkompensationsprojekten förläggs.
Motsatt effekt: totalt lagras mindre kol
Ett argument menar att den så kallade albedoeffekten gör att skogsplantering riskerar leda till att totalt mindre kol lagras än innan träden planterades.
Motsatt effekt: vilseledande/invaggar i falsk trygghet
Några argument menar på olika sätt menar att klimatkompensation får motsatt effekt genom att vagga in människor i en falsk känsla av trygghet och tro i att vi inte behöver förändra vår livsstil.
Transparensproblematik
Några argument tar upp bristen på transparens som en anledning att inte klimatkompensera. Argumenten menar bland annat, med hänvisning till att flera bolag inte redovisar hur de
beräknar klimatpåverkan, att det inte är ansvarsfullt eftersom den som vill minska sitt klimatavtryck också måste få veta att det blir så.
Beräkningsproblematik
Några argument kritiserar de olika sätt som klimatpåverkan och klimatnytta beräknas inom klimatkompensationsbranschen. Argumenten menar bland annat att klimatnyttan beräknas förenklat och bygger på orealistiska antaganden.
Långa avstånd
En del argument berör att systemet för klimatkompensation innebär en geografisk distans mellan köpare och producenter som gör att det är svårt att veta hur klimatarbetet går till.
Felaktiga incitament
Flera argument menar att det riskerar finnas andra, i situationen felaktiga, incitament än klimatnytta bakom klimatkompensationen. Sådana incitament kan vara exempelvis en önskan att från konsumenten känna sig fri från klimatskuld eller en önskan från människor på plats att ta del av de pengar som kommer från klimatkompensationen. Några argument menar att klimatkompensation riskerar användas som marknadsföring. Argumenten menar också att det felaktigt används som ett slags avlatsbrev, ett sätt att köpa sig fri eller som en ursäkt till att inte lyckas skära ner på fossila utsläpp.
Korruption och kriminalitet
Några argument menar att systemet för klimatkompensation är korrupt och att bolag i branschen gett sig in i kriminalitet genom bland annat skattebrott och giftutsläpp.
Bristande dokumentation/uppföljning/kontroll
Flera argument menar att systemet för klimatkompensation omgärdas av bristfällig dokumentation, uppföljning och kontroll och att det saknas tillsyn över
klimatkompensationsbolagen.
Bristfälliga riskanalyser
Några argument menar att det inte gjorts tillräckliga riskanalyser inför att
klimatkompensationsprojekt startats och att risk för bland annat bedrägeri och korruption inte utretts tillräckligt.
Bristfällig information
Några argument menar att informationen från ansvariga bolag till lokalbefolkning och
genomförare av projekten på plats ofta är otillräcklig, och att familjer som ingick i spisprojekt inte kände till att deras minskade eldande var tänkt att kompensera för utsläpp av
växthusgaser i västvärlden.
Registrering i skatteparadis
Ett par argument menar att det faktum att många klimatkompensationsbolag är registrerade i skatteparadis gör att de både kan undvika att betala skatt – och därmed undanhålla de
fattigaste länderna en välbehövlig inkomst - och undgå civilrättsliga regler som finns för konsumentskydd.
Dålig kunskap om användarnas behov
Några argument menar att det vid genomförande av klimatkompensationsprojekt finns för lite kunskap om lokala förutsättningar och att resurserna är förslösade eftersom exempelvis spisarna inte rimmar med användarnas behov eller önskemål.
Pengarna hamnar fel
Några argument menar att pengar från klimatkompensationsprojekt ofta hamnar i redan rika bolagsägares fickor istället för att göra klimatnytta.
Moraliska problem
Flera argument tar upp moraliska aspekter av klimatkompensationen. Bland annat menar argumenten att det är omoraliskt att svenskar motar bort fattiga för att kunna köpa utsläppskrediter och att klimatkompensation är som att skicka sina sopor till Afrika.
6.2 Kort om argumenten för klimatkompensation
Som tidigare nämnt återfinns även flera argument för klimatkompensation i de artiklar jag studerat. Även om jag inte kommer analysera dessa närmare kan det för att få en helhetsbild av debatten vara önskvärt med en kort presentation av vad några av dessa tar upp som anledning att använda klimatkompensation. Argumenten presenteras i Bilaga 3, numrerade från 101 och framåt för att undvika sammanblandning med motargumenten. Förutom det kanske självklara att argumenten utgår från att klimatkompensation faktiskt gör klimatnytta
lyfter flera argument additionalitetsaspekten och menar att klimatkompensation kan möjliggöra satsningar på sol-, vind- och bioenergi som inte blivit av utan finansieringen (105). Det framgår också att det höga priset på kompensationen tyder på hög kvalitet (101) och flera argument menar att träden i dagsläget är det bästa vi har och vår enda chans att nå 1,5-gradersmålet (103). Många hänvisar också till FN-certifieringen av projekt som ett tecken på god kvalitet (102) och flera menar att projekten innebär positiva konsekvenser för
lokalbefolkningen (104). Ett annat återkommande argument är kostnadseffektiviteten, att klimatkompensation är ett billigt sätt att minska utsläppen på och att det inte spelar någon roll var utsläppsminskningarna sker så länge de genomförs (106).
7 Hirschman och argumenten mot klimatkompensation
I tabellen nedan presenteras en översikt av placeringen av argumenten i Hirschmans teser. Samtliga argument och motivering till placering presenteras sedan kategori för kategori här nedan. I Bilaga 1 presenteras fullständig argumentationsstruktur i samma kategorier som argumenten analyseras i detta kapitel. I bilagan presenteras argumenten inte från 1-100 utan kronologiskt utifrån den kategorisering som sker i analyskapitlet. Under rubriken
Meningslöshetstesen finns de 35 argument som i analysen anses utgöra exempel på
meningslöshetstes och så vidare. För samtliga argument kommer jag löpande i texten hänvisa till dess nummer inom parentes. Källor, de artiklar argumenten hämtas från, presenteras som fotnoter i bilaga. På så sätt blir det tydligare vilket argument som åsyftas i analysen än om jag i analysen hänvisat med fotnoter till artiklar. Nummer inom parentes tillsammans med
artikelhänvisning i fotnot för varje argument skulle göra intrycket av texten alldeles för rörig och därför har jag valt detta tillvägagångssätt.
Tabell 2: Resultattabell med argumenten sorterade i Hirschmans teser
Meningslöshetstesen 35
Tvärtomtesen 9
Äventyrlighetstesen 7
Meningslöshetstesen och tvärtomtesen 1 Meningslöshetstesen och äventyrlighetstesen 2 Tvärtomtesen och äventyrlighetstesen 2 Delar av argumenten placeras i någon av teserna 7 Argumenten placeras inte i någon av teserna 22
Totalt 85
Källa: Egen konstruktion utifrån analys av argument och tolkning av Hirschman
7.1 Argument som kan placeras i Hirschmans teser
I detta avsnitt kommer jag inleda med att presentera de argument jag upplever relativt tydligt i sin helhet går att placera in i någon av de tre teserna. Efter det redogör jag för de argument som består av så många och/eller skilda påståenden att de olika delarna passar in i olika teser. Till sist diskuterar jag de argument för vilka jag inte lyckas hitta en naturlig tilldelning av tes. Inom parentes framkommer det nummer på argumentet som åsyftas, och alla argument
att resultatet av min undersökning och analysen av densamma presenteras löpande, detta eftersom det enbart skulle ta upp onödig plats och inte tillföra särskilt mycket att först
presentera argumentens innehåll för att sedan analysera dem mot Hirschmans teori. Dessutom är argumenten så pass många att ett sådant upplägg skulle riskera att läsaren när analysdelen uppenbarar sig inte längre minns vad de olika argumenten berörde.
7.1.1 Meningslöshetstesen
Efter genomgång av argumenten konstatera jag att 35 argument i sin helhet och relativt uppenbart utgör exempel på Hirschmans meningslöshetstes. Ett argument där det antyds att avsikten med åtgärden inte var att uppnå klimatnytta borde kunna placeras i
meningslöshetstesen eftersom Hirschman menar att anhängare av det kritiserade i en
meningslöshets ofta framställs ha avsikter med handlingen som inte syftar till förbättring av tillämpningsområdet, och att de ibland till och med framställs som hycklare. Flera exempel på detta går att hitta i argumenten mot klimatkompensation. I ett fall poängteras att
klimatkompensation handlar om att fortsätta släppa ut växthusgaser (4); en formulering som kan tolkas som att syftet med klimatkompensationen inte är att skapa klimatnytta utan fortsätta med samma mängd utsläpp som innan. Att argumentet inte anses vara exempel på tvärtomtes beror på den definition jag valt att göra i operationaliseringen, där det tydligt måste framkomma att åtgärden leder till mer utsläpp om det ska kategoriseras som tvärtomtes. Om det framkommer att åtgärden inte minskat utsläppen, inte påverkat mängden utsläpp och att de fortsätter som vanligt placeras argumentet i meningslöshetstes.
I ett annat argument framkommer att företagen verkar mer intresserade av att döva konsumenters dåliga samvete än att minska deras klimatpåverkan (9) vilket är ett tydligt exempel på att avsikterna anses vara själviska. Ytterligare exempel är argument där syftet med en rapport om klimatneutral olja anses vara att kunna fortsätta använda fossila bränslen (30), och argument där det framkommer att klimatkompensation felaktigt används som avlatsbrev (55,100), ett sätt att köpa sig fri (32, 85) eller i marknadsföringssyfte (32). Liknande resonemang återfinns i argument som menar att klimatkompensation används som ett sätt att rättfärdiga sin verksamhet och slippa ta tag i de svåra problemen (66). I ett annat argument anses de mellanhänder som är en nödvändighet i geografiskt avlägsna projekt inte ha klimatnyttan som främsta syfte med verksamheten (75). Ett annat exempel på hur
klimatkompensation anses ha använts på fel sätt är det argument som hävdar att en affärsman tjänat flera miljoner på att sälja gamla utsläppsminskningar (91), vilket är ett tydligt exempel
på hur pengarna från åtgärden inte nått fram till sitt mål utan istället hamnat hos inflytelserika personer med mycket makt och pengar. Det skulle kunna gå att argumentera för att
argumentet borde kategoriseras som tvärtomtes eftersom redan använda utsläppsminskningar som säljs på nytt rimligtvis borde leda till att mer växthusgaser släpps ut. Att jag inte dragit den slutsatsen beror helt enkelt på att jag inte upplever det vara den ståndpunkten argumentet framhäver, utan att tyngden ligger på problemet i hur pengarna hamnat fel. Ett annat exempel där liknande resonemang kan appliceras är argumentet där det framkommer att pengarna från klimatkompensationen enbart ledde till en miljardvinst för bolagsägarna eftersom företaget som höll i projektet inte räknat med pengar från klimatkompensationen (81). Ytterligare ett exempel är ett argument där det framkommer att det inte går att kompensera för något eller använda klimatkompensation som ett sätt att minska ambitionsnivån på hemmaplan (94) vilket kan tolkas som att det inte ger någon effekt och dessutom kan användas på fel sätt.
Om det antyds att det inte är någon mening med att göra något alls är det ett tecken på meningslöshetstes. Enligt meningslöshetstesen är strukturerna orubbliga och därför finns ingen mening med att försöka förändra dem. Om det framkommer att klimatkompensationen är en kostsam handling som saknar grepp om verkligheten och inte baseras på vetenskap är det ett tecken på meningslöshetstesen där förändringar som görs bara blir förändringar på ytan som inte gör någon verklig skillnad. I flera argument framkommer att klimatkompensation inte ger någon effekt eftersom lösningen på klimatproblemet är att sluta använda fossila bränslen och klimatkompensation inte reglerar den mängd som faktiskt släpps ut och därför inte kommer åt det riktiga problemet eftersom utsläppen inte omintetgörs (4,30, 64, 65, 85, 93,100). Liknande resonemang återfinns i ett argument som menar att det är en föråldrad inställning att påstå att handel med utsläppskrediter är effektiv klimatpolitik eftersom det som krävs är att hela världen gör en klimatomställning och att klimatkompensation snarare lurar en att tro att det handlar om var och hur pengar investeras (95). Att användaren luras tro något tyder visserligen på att avsikterna åtminstone inte anses onda, men jag väljer ändå att placera det här argumentet i kategorin meningslöshetstes eftersom det antyds att den som använder klimatkompensation har en föråldrad inställning och därför misslyckas med att rå på det den försöker förändra, vilket jag tolkar som att användaren tillämpar fel verktyg för problemet. Argumentet som menar att klimatkompensation innebär en osäker inbindning av koldioxid eftersom träd kan avverkas i förtid till följd av maktmissbruk, svaga institutioner, korruption och markbrist i fattiga länder (2) placeras också här eftersom det framhäver att klimatnyttan
kan bli omintetgjord.
Ett annat exempel är ett argument som menar att klimatkompensation inte gör någon systematisk skillnad eftersom åtgärderna sett ur ett globalt perspektiv är som en droppe i havet (67). Sådana argument går att tolka som att åtgärderna som görs enbart skrapar på ytan