Artefakter fysiska resurser som stöd till elever

Samtliga lärare i våra intervjuer tar upp hur användandet av olika artefakter kan vara ett stöd för elevernas utveckling och lärande och ett sätt att skapa en tillgänglig pedagogisk lärmiljö. Skilda förutsättningar på skolorna visar att olika fysiska resurser används men att syftet är det samma. Tillgång till olika hjälpmedel tillsammans med ett tryggt klassrumsklimat beskrivs som en förutsättning för att skapa en lärmiljö där olika artefakter stödjer lärandet för elever i behov av särskilt stöd. Lärarna beskriver hur hjälpmedel kan bli ett stöd men att det kräver planering och tid för att det ska fungera och kännas enkelt för eleverna att använda. Det är lärarnas erfarenhet av att använda olika stödjande fysiska resurser som stärker dem i att våga fortsätta även om något initialt inte upplevs vara ett stöd för lärandet.

Jag ska ju inte påstå att den första veckan med time-timer var den enklaste veckan, för alla barn tyckte att det var jättekul när det pep om den där. Men ger man det lite tid så får man in en rutin. (lärare D)

För att kunna stödja eleverna i lärandet med digitala verktyg framkommer att det är viktigt för lärarna att de får kompetensutveckling då kunskap skapar trygghet hos dem (lärare D, lärare E). Det gäller både när verktyget är kompensatoriskt och ska fungera som strukturstöd och ge eleverna bättre förståelse för situationen (lärare E). Den tekniska utvecklingen går snabbt och det kommer ständigt ut nya digitala verktyg som lärare behöver få kunskap om.

Det är ju alltid bra att ligga med i utvecklingen och läsa och veta. Och nya hjälpmedel, det kommer också ut en massa nytt och spännande hela tiden. (lärare D)

41

I arbetet med att hitta och använda olika verktyg och hjälpmedel och på bästa sätt stödja eleverna beskrivs samarbete och att ta tillvara på den samlade kompetensen i arbetslaget också som något som skapar bättre förutsättningar. Lärarna beskriver att det handlar både om att ha kunskap om hjälpmedlen samt att få tillgång till någon att fråga när något känns svårt. Samarbetet i kollegiet kan innebära både att man som lärare delar med sig av sitt material eller att man inom kollegiet skapar tillsammans. Det kan handla om att till exempel utforma arbetsuppgifter eller skapa ett bildstöd som används i flera klasser. I detta sammanhang nämns både lärarkollegor och personal i elevhälsoteamet som viktiga samarbetspartners.

Stöd för planering och organisering av lektionen

Genom att tydligt visa eleverna i både bild och text vad de ska jobba med och hur (lärare A, lärare B, lärare E, lärare H) skapas en tillgänglig pedagogisk lärmiljö med verktyg som till exempel smartboard, power points och scanner. Lärarna beskriver hur de använder scheman som ett stöd för eleverna. Det kan vara individuella scheman att ha på bänken men även ett tydligt dagsschema som finns synligt för alla i klassrummet.

När eleverna kommer på morgonen så går jag igenom schemat med dem och så får de fråga om det är något som är oklart just för dem. Sen är det en generell anpassning för hela klassen att vi har ett stort schema som jag visar på smartboard. (lärare B)

Några lärare beskriver hur schemat dessutom kan innehålla instruktioner eller checklistor för eleverna som ger möjlighet att bocka av vad man har gjort eller vilka lektioner som är avklarade. Andra artefakter som används som hjälpmedel för eleverna att planera och organisera sitt eget arbete är checklistor med och utan bildstöd. Det kan även vara mallar för olika texttyper som eleverna lär sig använda och som ger dem förutsättningar att förstå och agera mer självständigt.

Stöd för genomförandet av arbetsuppgifter

Som stöd för att genomföra arbetsuppgifter beskrivs flera artefakter som används i kompensatoriskt syfte. Lärarna beskriver hur eleverna ges möjlighet att läsa in sina texter via dikteringsfunktionen på Ipad eller chromebook (lärare C,lärare E). De digitala verktygen kan även användas som skrivhjälp och vara ett stöd språkligt samt vid motoriska svårigheter. De kan också användas för att få texter upplästa digitalt, både egna texter och läromedel (lärare A, lärare C, lärare E, lärare F, lärare H). För att stödja eleverna i genomförandet berättar lärare E att hon scannar in olika arbetsuppgifter för att göra dem digitala och möjliga att visa på tavlan via projektor.

42

Då har jag, scannat uppgiften och visar på tavlan, på skärmen, och då kan vi göra den tillsammans, stryka under och skriva där dom själva ska skriva på sin uppgift, för då är det mycket lättare att få fler att kunna hänga med på det dom ska göra. (lärare E)

Bildstöd beskrivs av flera lärare (lärare A, lärare B, lärare C, lärare D, lärare E) som ett sätt att öka den språkliga förståelsen och kompensera för bristande läsförmåga. Flera av lärarna (lärare B, lärare D, lärare E) beskriver hur de använder bildstöd till dagens schema i klassrummet med motiveringen att alla ska kunna läsa schemat på morgonen. Bildstöd beskrivs även användas vid anpassade bedömningssituationer, till exempel som stöd när ett prov görs (lärare B, lärare C). Lärare H beskriver hur viktigt det är att utgå från elevens behov i användandet av artefakter och att behovet av stöd är beroende av situationen och något läraren behöver utvärdera “så att det inte blir slentrian i att den här eleven har behov av att använda chromebook när den skriver”. I arbetet med matematik ges exempel på att man kan använda plockmaterial (lärare A och lärare H) för att öka elevernas förståelse och att miniräknaren kan användas vid beräkningar (lärare B).

Stöd för att hålla fokus

I arbetet med att stödja eleverna att hålla fokus på arbetsuppgifter tangerar arbetet med att göra den pedagogiska lärmiljön tillgänglig arbetet med den fysiska lärmiljön. Även om lärarna konstaterar att klassrummet ser ut som det gör och att de inte kan påverka byggnader och möbler i så stor utsträckning ser de möjligheter att använda sig av det som finns.

Jag har ju det klassrum jag har. Jag kan hjälpa till med bildstöd och möblering, skärmar men sen så är ju liksom mina muskler som lärare lite slut där. Då måste någon annan in och göra någonting mer, så därför så lägger jag större fokus på den rent pedagogiska tillgängligheten, alltså hur jag strukturerar undervisningen för att den ska vara tillgänglig. (lärare C)

Lärarna beskriver hur de använder sig av skärmar (lärare D, lärare F) för att till exempel avskärma eleven från ljud, ljus och rörelse som stör koncentrationen. Hörselkåpor liksom hörlurar när eleven lyssnar på texter på sin Ipad eller chromebook används också i detta syfte (lärare D, lärare E). Som ett sätt att stödja elever med svag tidsuppfattning beskrivs användandet av time-timer (lärare D). En av lärarna (lärare F) beskriver vidare hur användandet av skärmar, hörselkåpor och elevens placering i klassrummet i kombination med anpassade uppgifter gör elever mer fokuserade på arbetet och att de därmed blir mer delaktiga. Checklistor och individuella scheman beskrivs också som hjälpmedel för att stödja eleverna att håll fokus. De används som påminnelser för vad som är gjort och vad som ska göras. Samtliga lärare visar i sina beskrivningar att det finns utmaningar i att använda olika

43

artefakter som stöd för elevernas utveckling och lärande. Det kan handla om brist på digitala hjälpmedel, brist på kunskap om hur man använder olika verktyg, svårigheten att bedöma vilket verktyg som ger bäst stöd i vilken situation eller att ha tålamod med nya verktyg så att de blir hjälpmedel och ett stöd för eleven.