Slutsats och vidare studier

Vi drar slutsatsen att genom att skapa tillgänglig lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd skapas även möjligheter till delaktighet i undervisningen. Tillgänglig pedagogisk lärmiljö skapas genom scaffolding och användandet av artefakter i kombination med specialpedagogisk kompetens och hur det specialpedagogiska arbetet organiseras. Lärares specialpedagogiska förhållningssätt påverkar arbetet i hög grad. Det går inte i förväg att säga hur läraren ska utforma undervisningen. Elevens behov i situationen är det som behöver avgöra vad, hur och för vem lektionsinnehållet planeras. Det är denna följsamhet hos läraren

58

gentemot eleven som blir framgångsfaktorn i arbete och organisatoriskt behöver skolorna kompensera för att lärare är olika. På organisationsnivå kan tankar om hur man organiserar det specialpedagogiska arbetet påverka elevernas förutsättningar i stor utsträckning. Utifrån den gemensamhetsskapande definitionen av inkludering kan arbetet med att öka delaktighet i undervisningen även ses som ett sätt att nå en ökad inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Tillgänglig pedagogisk lärmiljö är en förutsättning för att nå inkludering, varvid lärarens ledarskap och relation till gruppen har betydelse för hur tillgänglig den pedagogiska lärmiljön blir. Resultatet pekar på att lärarna uppfattar att inkludering handlar om att ge eleverna möjlighet att ingå i kunskapsgemenskapen och ser det som en demokratisk rättighet för alla elever.

I den didaktiska triangeln blir relationen mellan lärare, elev och lektionsinnehåll synligt som grunden för undervisningen. Vi ser hur det specialpedagogiska synsättet bidrar till att elever i behov av särskilt stöd är en del i gruppen, något som gör gruppen till en aspekt att ta hänsyn till. Lärares relation till gruppen, gruppens sammansättning, samarbetsförmåga och storlek påverkar lektionsinnehållet och på så sätt även undervisningens utformning. Studiens resultat är rikt på beskrivningar av hur skolan kan arbeta med den pedagogiska lärmiljön och hur den kan göras tillgänglig. Resultatet kan bli användbart både i lärares och specialpedagogers arbete eftersom det visar att strukturerat stöd till eleven, som gör lärmiljön tillgänglig, kan utformas på så många olika sätt. Gemensamt för alla är att det utgår från eleven och situationen hen befinner sig i. Med utgångspunkt i att undervisningen ska utgå från eleven blir elevens egen bild av tillgänglighet och känsla av delaktighet intressant och något att studera vidare. Då resultatet i vår studie belyser så få hinder i arbetet med att skapa en tillgänglig pedagogisk lärmiljö, ser vi även detta som ett område värt att undersöka vidare.

59

Referenser

Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.

Andersson, Helena (2017). Möten där vi blir sedda. En studie om elevers engagemang i

skolan. (82) [Doktorsavhandling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Malmö

högskola]. http://muep.mau.se/handle/2043/23423

Bjørndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i

undervisning och handledning. Stockholm: Liber.

Bruce, Barbro, Rubin, Maria, Thimgren, Pia, & Åkerman, Roger (2016). Specialpedagogik i

professionellt lärarskap. Synsätt och förhållningssätt. Malmö: Gleerups.

Buli-Holmberg, Jorun & Jeyaprathaban, Sujathamalini (2016). Effective practice in inclusive and special needs education. International journal of special education, 31 (1), 119-134. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1099986.pdf

Capp, Matthew James (2017). The effectiveness of universal design for learning: a meta- analysis of literature between 2013 and 2016, International Journal of Inclusive

Education, 21(8), 791-807. doi: 10.1080/13603116.2017.1325074

Datainspektionen Dataskyddsförordningen-GDPR. https://www.datainspektionen.se/lagar-- regler/dataskyddsforordningen/grundlaggande-principer/

Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Deunk, Marjolein I., Smale-Jacobsen, Annemieke E., de Boer, Hester, Doolaard, Simone, Bosker, Roel J. (2018). Effective differentiation practices: A systematic review and meta-analysis of studies on the cognitive effects of differentiation practices in primary education. Educational Research Review. 24, 31–54.

Ds 2008:23. FN.s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. https://www.regeringen.se/49bbbf/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/f ns-konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823

Elvstrand, Helene (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. (144) [Doktorsavhandling, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:229768/FULLTEXT01.pdf

60

Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. I Göran Ahrne och Peter Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–53). Stockholm: Liber

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes, och Robert Thornberg, Handbok i kvalitativ analys. 2 uppl. (s. 16–43). Stockholm: Liber.

Florian, Lani & Black-Hawkins, Kristine (2011). Exploring inclusive pedagogy. British

Educational Research Journal, 37(5), 813-828. doi: 10.1080/01411926.2010.501096

Forsling, Karin (2017). Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandeskap. Design och

iscensättning av skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium.

[Doktorsavhandling, Åbo Akademi].

https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/135225/forsling_karin.pdf?sequence=2 Forsling, Karin (2019). Designs for Learning: Focus on Special Needs. Designs for

Digitalised Literacy Education in a Swedish Lower Primary School. Designs for

Learning, 11(1), 108–117. doi: https://doi.org/10.16993/dfl.106

Gadler, Ulla (2011). En skola för alla - gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i

skolans verksamhet. (51) [Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogik, psykologi

och idrottsvetenskap, Linneuniversitetet] http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:41272

Gerrbo, Ingemar (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i

praktiken. [Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Göteborgs universitet]. http://hdl.handle.net/2077/30583

Hylander, Ingrid & Guvå, Gunilla (2017). Elevhälsa som främjar lärande. Stockholm: Studentlitteratur.

Göransson, Kerstin, Lindqvist, Gunilla, Klang, Nina, Magnússon, Gunnlaugur och Nilholm, Claes (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och

utbildning - En enkätstudie. (Forskningsrapport, Karlstad University Studies, 2015:13).

Karlstad: Karlstad universitet.

Hattie, John (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to

achievement. London: Routledge

Haug, Peder (2014). The practices of dealing with children with special needs in school: a Norwegian perspective, Emotional and Behavioural Difficulties, 19(3), 296–310. doi:10.1080/13632752.2014.883788

Hirsh, Åsa & Segolsson, Mikael (2020): “Had there been a Monica in each subject, I would have liked going to school every day”: a study of students’ perceptions of what

61

characterizes excellent teachers and their teaching actions, Education Inquiry, doi: 10.1080/20004508.2020.1740423

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i

svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.

Jakobsson, Anders (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 17 (3–4), 152–170.

Kotte, Elaine (2017) Inkluderande undervisning – Lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv.

[Doktorsavhandling, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola] http://dspace.mah.se/handle/2043/23228

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lahdenperä, Pirjo (2013). Rektors pedagogiska ledarskap och lärares undervisningssvårigheter. I Olof Johansson och Lars Svedberg (Red.) Att leda mot

skolans mål. Malmö: Gleerups.

Larsson, Staffan (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International Journal of Research & Method in Education, 32 (1), 25–38. doi: 10.1080/17437270902759931

Lindqvist, Gunilla (2013). SENCOs: vanguards or in vain? Journal of Research in Special

Educational Needs 13(3), 198–207. doi: 10.1111/j.1471-3802.2012.01249.x

Magnússon, Gunnlaugur (2020). Inclusive education and school choice lessons from Sweden.

European Journal of Special Needs Education, 35 (1), 25–39. doi: 10.1080/08856257.2019.1603601

Manrique, Ana Lucia, Dirani, Ely A.T., Frere, Annie F., Moreira, Geraldo E. & Arezes, Pedro M. (2018). Teachers’ perceptions on inclusion in basic school. International Journal of

Educational Management, 33 (2). 409–419. DOI 10.1108/IJEM-02-2018-0058

Myndigheten för delaktighet (2017). Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande

utbildning. Stockholm: Myndigheten för delaktighet. http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/rapporter/2017/2017-28-

allman-kommentar-4-utbildning.pdf

Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2014). Inkluderande undervisning – vad kan man lära

sig av forskningen? (FoU skriftserie, 2014:03). Härnösand: Specialpedagogiska

62

Nilholm, Claes (2015). Inkludering - vad kan man lära sig av forskningen? Malmö: Kommunförbundet Skåne.

Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur

Olsson, Maria (2016). Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med

’alla’ barn. En deltagarorienterad studie. [Doktorsavhandling, Specialpedagogiska

institutionen, Stockholms universitet]. http://du.diva-

portal.org/smash/get/diva2:972596/FULLTEXT01.pdf

Paju, Birgit, Räty, Lauri, Pirttimaa, Raija & Kontu, Elina (2016). The school staff's perception of their ability to teach special educational needs pupils in inclusive settings in Finland.

International Journal of Inclusive Education, 20 (8), 801–815. https://doi.org/10.1080/13603116.2015.1074731

Partanen, Petri (2012). Att utveckla elevhälsa. Skolutvecklarna Sverige.

Partanen, Petri (2019). Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan. Skolutvecklarna Sverige.

Persson, Bengt (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2014:958. Lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567). Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

Skolinspektionen. (2010). Framgång i undervisningen. Dnr 2010:1284. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2018). Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete

för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Reviderad 2018.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pd f3975.pdf

Skott, Pia (2018). Samordning – en väsentlig aspekt av skolors elevhälsokompetens. I Cecilia Löfberg (Red) Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi (s 99–125). FoU- skriftserie nr 8/2018. Specialpedagogiska skolmyndigheten. https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/elevhalsoarbete-under- utveckling--en-antologi-tillganglig-version.pdf/

63

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Värderingsverktyg för ökad tillgänglighet i

förskola och skola – möjligheter och fallgropar i praktiken. Härnösand:

Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tredje upplagan.

Spencer, Sally A. (2011). Universal Design for Learning: Assistance for Teachers in Today's Inclusive Classrooms. Interdisciplinary Journal of Teaching and Learning, 1(1) 10–22. Svensson, Peter (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Göran Ahrne och Peter Svensson

(Red.), Handbok i kvalitativa metoder (208-219). Stockholm: Liber.

Svensson, Peter & Ahrne, Göran (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Göran Ahrne och Peter Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17–33). Stockholm: Liber

Säljö, Roger (2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts

Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande En praxisorienterad

studie med utgångspunkt i skolpraktiken. [Doktorsavhandling, Specialpedagogiska

institutionen, Stockholms universitet]

Thomassen, Magdalene (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i

vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning.

van de Putte, Inge & de Schauwer, Elisabeth (2013). Becoming a different teacher…: Teachers' perspective on inclusive education. Erdélyi Pszichológiai Szemle (dec) 245– 2651454. http://hdl.handle.net/1854/LU-4249081

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf

von Ahlefeld Nisser, Désirée (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies

in Education, 34(4): 246–264.

von Ahlefeld Nisser, Désirée, Olsson, Mari, Lindqvist, Gunilla & Lundgren, Mats (2018).

Värderingsverktyg för ökad tillgänglighet i förskola och skola – möjligheter och fallgropar i praktiken. http://du.diva- portal.org/smash/get/diva2:1280089/FULLTEXT01.pdf

Westlund, Ingrid (2019). Hermeneutik. I Andreas Fejes och Robert Thornberg (Red.),

64

Ödman, Per-Johan (2017). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag

Öhman, Johan (2014). Om didaktikens möjligheter -ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning &

Bilaga A Hej!

Efter vår första kontakt kommer här utlovad information.

Vi, Anna Gruvholm och Annelie Jansson, läser sista terminen på Specialpedagogprogrammet vid Örebro universitet och vi har nu påbörjat vårt examensarbete som handlar om pedagogiskt tillgängliga lärmiljöer. Det är en intervjustudie där vi är intresserade av att ta reda på hur lärare uppfattar möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö för alla elever i gruppen, med fokus på elever i behov av särskilt stöd.

Med utgångspunkt i lärares kunskap och erfarenhet från skolans verksamhet är vår förhoppning att undersökningen kan bidra med kunskap om hur lärare uppfattar arbetet med att skapa en tillgänglig lärmiljö för sina elever och hur specialpedagogen kan stödja lärare i detta arbete.

För vår intervjustudie önskar vi komma i kontakt med legitimerade lärare, som har erfarenhet av någon form av samarbete med specialpedagog eller speciallärare kring elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen har inte på något sätt intentionen att vara kritiskt granskande av en specifik verksamhet eller någons arbete.

Intervjuerna genomförs enskilt och vi räknar med att varje intervju tar ca 30–40 minuter i anspråk. Frågorna utgår från några teman som belyser uppsatsens syfte. För att underlätta analysarbetet spelas intervjuerna in på ljudfil och lagras på ett usb som raderas efter examination, i enlighet med Örebro Universitets policy. Deltagandet är helt frivilligt och kan avbrytas när som helst.

Vid intresse av att delta i studien är vi tacksamma om du kontaktar oss så fort som möjligt, senast den genom att svara på detta mejl.

Med vänlig hälsning Anna och Annelie

Bilaga B Intervjuguide

1. Hur ser arbetet ut kring elever i behov av stöd på er skola?

2. Hur arbetar du med elever i behov av särskilt stöd i klassen? Vilken typ av stöd är eleverna i behov av? Hur planerar du undervisningen för att ge eleverna möjlighet att använda de hjälpmedel de behöver? Digitala hjälpmedel? Strukturstöd?

3. Vad innebär tillgänglig lärmiljö för dig? Hur skapar du en tillgänglig lärmiljö i klassrummet? Kan du nämna några framgångsfaktorer i arbetet?

4. Hur utformar du undervisningen för att den ska bli tillgänglig och leda till lärande för alla elever? Vilka didaktiska val behöver du som lärare göra? Hur tänker du kring elever i behov av särskilt stöd? Kan du ge exempel? Minskar du aktivt antalet tillfällen då elever arbetar utanför klassrummet? Vad är din målsättning med det? 5. Vilka svårigheter upplever du i detta arbete? Hur har du löst det? Vilket stöd har

du i det arbetet? Hur ser du på specialpedagogens roll?

6. Hur ser det kollegiala samarbetet ut kring att skapa tillgängliga lärmiljöer? Hur ser samarbetet med specialpedagog ut? Vad fungerar bra, vad är det som gör att det fungerar bra? Hur önskar du att det skulle se ut/ hur kan det förbättras? Vem ska ha det främsta ansvaret för att elever i behov av särskilt stöd tillgodogör sig kunskaper för måluppfyllelse?

De fetmarkerade frågorna är våra huvudfrågor och resten är följdfrågor som kan användas vid behov för att skapa ökad förståelse för det som lärarna berättar.