Stödja genom att möta eleverna där de är

Genom att vara lyhörd och ta reda på vilka förkunskaper eleverna har samt hur de lär sig bäst beskriver lärarna i vår studie hur de kan stödja eleverna i deras kunskapsutveckling.

Att ge förförståelse

Att ge förförståelse beskrivs på olika sätt av samtliga lärare i vår studie som ett sätt att ge eleverna tillgång till undervisningen. Lärare A beskriver det som att hon som ny lärare bara körde igång lektionen medan hon nu ser att alla elever vinner på att vara förberedda på vad

36

lektionen ska handla om. Att koppla ihop det som ska göras med tidigare lektioner beskrivs av flera lärare i studien som ett sätt att skapa förutsättningar för delaktighet.

Då kanske jag har skrivit att först ska vi ha en återblick, vi ska fundera på vad vi lärde oss förra gången på svensklektionen. (lärare E)

Svårigheterna med att instruera en hel grupp samtidigt då eleverna har olika förförståelse, uttalas av flera av lärarna. Lärare C uttrycker att det blir särskilt tydligt vid praktiska arbetsmoment och något som kan ses som ett hinder för att alla ska känna sig delaktiga och kunna genomföra uppgiften. Att känna till alla elevers olika förkunskaper beskrivs som svårt. Tiden upplevs inte räcka till för att alltid hinna möta alla elever olika behov av förförståelse, och det blir tydligare hos de lärare som undervisar många elever. Lärarna beskriver då hur de måste säkerställa att alla elever i gruppen har en gemensam förförståelse för bärande ord och begrepp.

...en lektion om smak och då har jag skrivit ut sådana här små bildstödsbilder om surt och beskt och salt. De ska få smaka på lite grejer //...// så kommer vi att prata om det här med hur smakar det när det smakar surt. Och då sätter jag upp bilderna på tavlan eller har dem på datorn och visar så de lär sig orden. (lärare D)

Att ge eleverna förförståelse beskrivs av lärare som att inte ta elevernas kunskaper för givna och att det handlar om att ge gruppen en gemensam kunskapsbas. Det beskrivs som att detta sätt att arbeta kan bekräfta några elever i deras kunskaper samtidigt som andra elever får till sig nya kunskaper som är viktiga för att kunna vara delaktiga. Kartläggning av elevernas behov och utvärdering av insatser framstår som viktiga verktyg för lärare i arbetet med att kunna ge eleverna rätt förförståelse i olika undervisningssituationer.

Att planera för att hamna på rätt nivå

I informanternas svar blir det tydligt att arbetet med att skapa en tillgänglig pedagogisk lärmiljö startar i planeringsarbetet. Här betonas att kunskaperna om eleverna är en av utgångspunkterna. Elevernas förkunskaper inom ämnet, olika sätt att lära liksom förutsättningar för att kunna genomföra olika former av aktiviteter tas i beaktande. “det är ju utifrån alla individer i gruppen som planeringen behöver anpassas” (lärare E). En annan utgångspunkt för planeringen är kunskapskraven som eleverna förväntas uppnå.

...lärandemiljöer och bedömning och sedan elever med olika förutsättningar det hör ihop, så när jag planerar mina lektioner tittar jag på målen. Där börjar jag. Och jag tänker när jag ska planera en lektion, kan jag ha alla mina elever med mig just på den här lektionen eller den här uppgiften? //… // det är ju hur mina uppgifter ska vara utformade så att de är tillgängliga, så det blir en lärandemiljö för alla. (lärare B)

37

Kartläggningar av elevers skolsituation med fokus både på kunskaper och förmågor, beskrivs av lärare i vår studie, som ett hjälpmedel för att planera undervisning på rätt nivå. Beroende på skolans organisation och syftet med kartläggningen genomförs arbetet av olika professioner. Elevhälsoteamet och främst specialpedagog ses som ett stöd av samtliga lärare. På en skola får läraren (lärare F) hjälp med att göra språkliga kartläggningar av elever med annat modersmål än svenska. Resultatet beskrivs sedan ge läraren information om hur undervisningen ska läggas upp. En annan lärare (lärare H) beskriver kartläggning av elever mer som sitt eget arbetsverktyg. Kartläggningen kan bli ett sätt för läraren att skapa en bild av situationen som går att dela med andra men också som ett sätt att tydliggöra elevens kunskaper och behov som inte syns tydligt direkt i undervisningssituationen.

Kartläggningen gör man ju som lärare. Det är ju jag som jobbar nära eleven. Som ser vilka behov eleven har. Eller jag kanske behöver hjälp att upptäcka vilka behov, så jag måste ju börja att funder vad är det som funkar och vad är det som inte funkar. Vilka insatser gör jag och vilka insatser kanske jag behöver göra. Och sen kanske jag behöver få stöd i det… av eht teamet… specialpedagog, kurator, rektor. (lärare H)

Att regelbundet utvärdera arbetet och stödinsatser tillsammans med eleverna är ett annat verktyg som lärarna beskriver att de använder som utgångspunkt för planeringen, för att undervisningen ska hamna på rätt nivå. Flera lärare (lärare A, lärare B, lärare H) uttrycker att det är en värdefull kunskap för dem att veta om eleven upplever att stödet som ges är till hjälp. På samma sätt vill de veta om eleven har andra förslag på lösningar som kan stödja det egna lärandet. Lärarna beskriver hur det både är arbetsformer, arbetsuppgifter och riktat stöd som behöver utvärderas kontinuerligt då behoven kan se olika ut över tid och i olika situationer.

...är behovet det samma i den här situationen, har behovet ändrats… och så måste jag hela tiden försöka möta alla elever där dom är! Just NU! Sen kan man ju inte utvärdera varenda timme men att jag någonstans har det i tanken hela tiden, så att det inte bara blir slentrian för då tror jag att då utvecklas man inte. (lärare H)

I lärarnas svar framgår att det är viktigt för den enskilda läraren att ha kunskap om hur gruppen fungerar i samma utsträckning som vad lektionen ämnesmässigt ska handla om, för att hamna på rätt nivå med sin planering och skapa en tillgänglig lärmiljö. Kunskapen om både gruppen och den enskilde eleven ger läraren förutsättningar att planera för olika typer av arbetssätt, vilket beskrivs som både svårt och viktigt.

Det är väldigt tydligt i den här gruppen att de är på olika nivåer och för att få de här eleverna som inte har uppnått kunskapskraven än så behöver dom ju få lite mer baskunskaper, grundkunskaper, och då tar vi ut dom i en liten grupp så att en av oss kanske sitter då med fyra stycken till exempel, så att det är ju väldigt beroende på vad det finns för behov. (lärare E)

38

Att planera för arbetsområden gemensamt i arbetslaget eller med kollegor som undervisar i samma ämnen och då tänka på anpassningar och särskilt stöd beskrivs som en viktig aspekt för att lyckas i arbetet (lärare D). Lärarna beskriver hur de på detta sätt kan nyttja den samlade kompetensen i arbetslaget. För att kunna genomföra undervisningen på rätt nivå beskrivs olika former av samarbete. Lärare C och lärare F beskriver hur elever följer klasslärares planering men i en liten grupp med stöd av speciallärare. Flera andra lärare uttrycker att man planerar för liknande samarbeten. Det kan vara lärarkollegor som genomför arbete enskilt med elev eller i mindre grupper enligt klasslärarens planering för att på så sätt kunna hamna på rätt nivå.

Att differentiera undervisning

Att differentiera undervisningen skapar förutsättningar för att möta elevers olikheter och bidra till en mer tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd. Med differentierad undervisning avses här att planera för uppgifter som ger utrymme för att arbeta i olika tempo, arbeta på olika nivå, arbeta med uppgifter som är olika omfångsrika, använda olika metoder samt ge utrymme för elevens egna intressen. Lektionsplaneringen ska vara gemensam för alla med utgångspunkt att eleverna i arbetet ska känna att de arbetar med samma sak. Ett sätt att öka tillgängligheten som blir synligt i lärarnas svar är att planera anpassade uppgifter (lärare A, lärare B, lärare C, lärare D, lärare E, lärare F). Hur lärarna planerar för anpassade uppgifter och därmed hamnar på rätt nivå är till exempel när de erbjuder bildstöd till de som behöver eller väljer material utifrån att det finns inläst om behovet finns i gruppen. Det kan handla om att omformulera uppgifter eller att reducera mängden uppgifter. Vi ser exempel på hur en lärare planerar lektionen genom att scanna in uppgifter från läroböcker. På så sätt kan läraren markera i texten visad på tavlan eller skriva gemensamt på samma uppgift som eleven har framför sig på bänken och på så sätt ge stöd och göra anpassningen på gruppnivå. Ett annat sätt att planera för att möta elever som kommit olika långt i sin kunskapsutveckling är att ge olika typer av skrivuppgifter till olika elever där innehållet erbjuder olika mycket stöd i processen. Ytterligare ett sätt att anpassa uppgifter som framkommer är att de elever som behöver kan få genomföra både arbetsuppgifter och examinationer muntligt. Detta arbete ses som betydelsefullt av lärarna men beskrivs även som en utmaning.

Svårt är när…behoven spretar så mycket åt olika håll! När man har en tanke att så här…det här arbetsområdet tänker jag mig och då tänker jag såhär och då måste jag försöka lyfta in allas behov… Där kan svårigheten vara tycker jag. Och då måste man ju försöka

39

tänka efter så att grunden är så bred som möjligt så att jag slipper göra så många olika anpassningar, utan att grunden kan passa så många som möjligt. (lärare H)

Genom att planera för en bred gemensam grund med fler generella anpassningar på gruppnivå skapas differentierad undervisning som på ett bra sätt möter elevers behov. Det framkommer att läraren i arbetet strävar efter att upptäcka varje elevs proximala utvecklingszon för lärande. Lärarnas medvetenhet om elevers olika proximala utvecklingszoner inom klassen leder till att de beskriver att uppgifterna behöver vara olika för att ge fler elever möjlighet till lärande.

För det är ju utifrån alla individer i gruppen som planeringen behöver anpassas. //...//Det innebär, egentligen enkelt, att låta alla elever lyckas oavsett vad de har för förutsättningar från början. Att hjälpa dom och ge dom de förutsättningar dom behöver, för att lyckas och uppnå kunskapsmålen… (lärare E)

Förutsättningar för att eleverna ska kunna få olika uppgifter, olika mycket hjälp och stöd av läraren, skapas genom att lärarna synliggör att “lika inte alltid är rättvist” (lärare B, lärare E) och ger eleverna förståelse för varandras olikheter. Detta ger förutsättningar för differentierad undervisning där läraren planerar för undervisning på olika nivåer för eleverna inom gruppen, där alla blir delaktiga. På så sätt tar lärarna vara på elevernas olikheter på ett positivt sätt. En lärare (lärare E) beskriver hur elevers olika styrkor på så sätt kan tas tillvara genom att en elev kan vara den som lär andra.

Där är ju eleverna längre fram än vad jag är, så där får dom lära mig. Vilket också stärker eleverna med svårigheter, dom märker ju att de har andra styrkor. Där dom till och med kan lära vuxna. Att verkligen uppmärksamma det, det är också något som jag ser som viktigt för att stärka dom här eleverna, att förstå att vi är bra på olika saker. Det är så och det är inga konstigheter och vi får hjälpa varandra. (lärare E)

Att variera undervisning

Flera av lärarna (lärare A, lärare B, lärare C, lärare D, lärare E, lärare G) uttrycker att de varierar arbetssätt för att det ska vara motiverande och väcka nyfikenhet och lust till lärande hos eleverna. Variationen kan handla om att variera lektionsinnehållet utan att förändra lektionsstrukturen, som skapar trygghet hos eleverna.

Jag försöker att få med dem hela tiden, att byta …. stil eller undervisningssätt ofta. Locka dom, göra dom delaktiga och känna att dom är med. Att det är deras lektion, det är inte min lektion. Sen exakt hur jag gör det vet jag inte //...//Ja, det kan ju vara att man kan inleda med en sång, en teater eller bara en fråga som dom ska grotta ner sig i redan innan dom ens vet vad de ska bli undervisade i. //...// men väcker lust på något sätt. (lärare G)

Lärarna (lärare A och lärare F) uttrycker att det kan vara en utmaning att fånga och inspirera alla elever så att de känner att skolarbetet är både utvecklande och roligt när behoven är olika hos olika elever, och detta kan bli ett hinder i arbetet. En annan form av variation är att blanda

40

praktiska och teoretiska moment under lektionen för att skapa tillgänglighet (lärare D). Syftet är då både att förstärka kunskaperna och att skapa gemensamma upplevelser att utgå ifrån. Lärarna uttrycker att de genom att planera för fler kortare genomgångar under ett arbetspass, varvat med att eleverna arbetar enskilt eller i par, skapar bättre förutsättningar för fler elever att “orka med” att lyssna på läraren. Det uttrycks en medveten tanke om att varje lektion ska innehålla olika moment så att eleverna både ska få arbeta själva och få något från läraren under varje lektionspass (lärare C).