Metoddiskussion

Syftet med vår studie är att undersöka lärares uppfattningar om möjligheter i arbetet med att skapa en tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd, med utgångspunkt att alla elever ska vara inkluderade i undervisningen. Vårt tillvägagångssätt, att göra en kvalitativ intervjustudie, har gett en nyanserad bild av lärares uppfattningar och vi kan på så sätt uttrycka att studien varit framgångsrik då metoden gav ett rikt resultat med många möjliggörande aspekter för att skapa tillgängliga lärmiljöer. Genom att intervjua lärare om deras arbete med elever i behov av särskilt stöd anser vi att studien har bidragit med uppfattningar utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv.

Samstämmigheten i svaren är lite förvånande för oss. Vår erfarenhet från att ha arbetat i skolverksamhet kan ha påverkat vår förväntan men vi är förvånade över hur få hinder som beskrivs och det lösningsfokus som genomsyrar lärarnas berättelser. Vårt ursprungliga syfte var att även undersöka vilka hinder lärare beskriver i arbetet. Då så få hinder framkom i vårt resultat har vi justerat syftet till att endast beröra möjligheter i arbetet. Frågekonstruktionen i intervjun kan ha påverkat resultatet då fokus ligger på att skapa en tillgänglig lärmiljö vilket kan göra att lärarna beskriver de situationer när de lyckats göra just detta samt hur de skulle vilja skapa liknande situationer. Våra följdfrågor under intervjuerna hade kanske kunnat synliggöra fler upplevda hinder i arbete om de varit mer inriktade på svårigheterna. Med valet

51

av intervjuform ville vi skapa en dialogisk intervju som ger möjlighet att ställa följdfrågor för att fördjupa förståelsen för hur lärarna uppfattar arbetet med att skapa en tillgänglig pedagogisk lärmiljö. Det finns en risk för att lärarna har påverkats av att vi är specialpedagogstudenter. I intervjusvaren syns en föreställning hos lärarna om att specialpedagoger har speciell kunskap bland annat genom uttryck som “specialpedagogers enorma kunskaper”. Det kan vara ett exempel på en obalans i maktrelationen (Svensson & Ahrne, 2015). Två av intervjuerna genomfördes digitalt. Att intervjuerna genomförts på distans kan ha påverkat resultatet då lärarna under intervjuerna upplevdes mer fokuserade på frågorna och angelägna att förtydliga sina svar. Det kan även ha påverkat vår förförståelse för lärarnas situation på skolan att vi inte varit i deras arbetsmiljö.

En alternativ metod för att kunna nå fler lärare skulle kunna vara att göra en enkätstudie. Den metoden ger dock inte samma möjlighet att kunna gå på djupet och det finns även en risk för missuppfattningar eftersom inga följdfrågor kan ställas som i en intervjustudie. Eftersom det är just uppfattningar vi är ute efter så ger inte heller observationer de data vi avser samla in. Dock skulle observation med uppföljande intervju kunna ge en annan bild och kanske en mer nyanserad bild av hur lärare arbetar med att skapa pedagogiskt tillgängliga lärmiljöer då observation även ger möjlighet att studera elevernas reaktioner samt hur lärarens planering genomförs i undervisning. Ett annat sätt att undersöka hur arbetet med tillgänglig pedagogisk lärmiljö påverkar elevers inkludering är att göra intervjuer med elever. Det skulle ge en bild av den upplevda delaktigheten, och ge ytterligare ett perspektiv på om undervisningen blir inkluderande. Att eleverna är medvetna och har kunskap om sin egen delaktighet blir synligt i resultatet av den tidigare forskningen som genomfört elevintervjuer (Hirsh och Segolsson, 2020; Andersson, 2018). Det går inte att avgöra elevernas delaktighet helt utan att deras röst blir hörd.

Att vara medveten om sin egen förförståelse för det som ska undersökas är viktigt inom kvalitativa studier (Fejes & Thornberg, 2019, Westlund, 2019). Våra samtal och diskussioner under processens gång, har gjort oss medvetna om hur förförståelsen påverkat genomförandet av intervjuerna, arbetet med analysen och vårt resultat. Därför anser vi att det har varit en fördel att genomföra studien tillsammans. Att vi har liknande yrkesbakgrund och erfarenheter från yrkeslivet kan ha påverkat att vi ser resultatet ur liknande perspektiv och därför kanske har missat delar vi med mer olika bakgrund skulle ha fått syn på. Att vår förförståelse för det vi undersöker skiljer sig åt kan ha gjort oss mer medvetna om vikten av inte ta resultaten vi sett för givna. Det har under arbetets gång funnits en strävan i vårt samarbete att på ett bra sätt ifrågasätta varandras ståndpunkter och på detta sätt öka dynamiken i samarbetet. Vi har vänt

52

oss till lärare som har erfarenhet av samarbete med specialpedagog och i de flesta fall har vi fått förslag på namn från specialpedagoger eller speciallärare. De lärare som “vill prata” om att skapa pedagogiskt tillgängliga lärmiljöer är kanske också de som ser störst möjligheter och är positivt inställda till att arbeta med tillgänglighet och de är kanske också inlästa på SPSM´s material. Det kan innebära att vi i vår studie saknar röster som ser fler hinder i arbetet. Att vi har intervjuat lärare på skolor där det finns specialpedagog anställd kan även det ha påverkat lärarnas inställning till arbetet och att det finns ett lösningsfokus som leder till att det främst framkommer möjligheter till att skapa tillgängliga pedagogiska lärmiljöer för elever i behov av särskilt stöd. Styrkan med urvalet anser vi vara att det gett oss ett brett resultat på möjligheter och framgångsfaktorer i arbetet med att skapa en tillgänglig pedagogisk lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd.

Under analysen av det empiriska materialet har teorin varit ett stöd för att hålla ordning på tolkningarna, Westlund (2015) beskriver detta som att tidigare forskning liksom vetenskapliga teorier kan användas och ”hålla vår tolkning i schack” (s.86). Peter Svensson (2015) skriver om teorins betydelse i den kvalitativa forskningen som en hjälp att fokusera och ge perspektiv på det som undersöks. I vår studie hjälpte den sociokulturella teorin oss genom att begreppen scaffolding och artefakter gav en grund för kategoriseringen av hur lärare arbetar stödjande i arbetet med att skapa tillgänglig pedagogisk lärmiljö för alla elever. Det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling blev även synligt i resultatet och en anledning till att teorin användes som stöd i analysen. Den sociokulturella teorin är även ett sätt att förstå resultatet som något som inte bara gäller de enskilda fall som beskrivs i vår studie utan kan gälla för fler liknande situationer och andra skolor (Svensson, 2015).