5. Resultat och analys
5.1. Artfördelning
5.1.1. Artfördelning per område
I området kring bronsåldersdateringarna har totalt ca 10 kg ben analyserats, varav 3,2 kg identifierats till art och benslag. Tabell 2 visar fördelningen av arterna utifrån de identifierade fragmentens antal och vikt.
Tabell 2. Fördelning av arter i bronsåldersytan.
Arter antal fragment % antal vikt (g) % vikt
Svin 508 33,03 1589 49,65
Säl 459 29,84 1 352,5 42,26
Hund 30 1,95 66 2,06
Får/get 14 0,91 28 0,87
Människa 1 0,07 3 0,09
Hare 1 0,07 0,5 0,02
Nöt 1 0,07 2,5 0,08
Räv 3 0,20 1,5 0,05
Fisk 512 33,03 151,5 4,73
Fågel 9 0,59 6 0,19
I bronsåldersytan har totalt 10 olika arter identifierats vilket gör området, tillsammans med svarta ytan, till det artrikaste. Som tabellen visar är det tre arter som är dominanta i materialet;
säl, svin och fisk. Fördelningen i antal är mycket jämn mellan dessa tre arter men i en viktfördelning står svinbenen för nära hälften av de identifierade benen, och tillsammans med säl är dessa båda kategorier för nästan 92 % av den sammanlagda vikten. Bortsett dessa arter utmärker sig även får/get, nöt och hund till att ligga över genomsnittet i frekvens. Vad gäller nöt är resultatet inte oväntat eftersom det enda ben som identifierats till nöt påträffades i bronsåldersytan. Relevansen av benet är kanske inte heller speciellt betydelsefull med tanke på att det idag går kor på Ajvide och benet skulle kunna vara av recent ursprung. Fårbenen är något mer intressanta med tanke på de sentida dateringar som gjorts i området, dock har inga fårben identifierats i den kontext som kallats ”runt härden” vilket är vart bronsålders-dateringarna gjorts.
Bronsåldersytan grävdes i fem olika nivåkontexter: Lager 1–3 plus ploggången (lager 0) och ett separat område runt härden. I diagrammen nedan (Figur 15 & 16) presenteras artfördelningen för de vanligaste arterna, per nivå i antal och vikt. Mest ben påträffades i lager 2, där fisk dominerar antalet fragment men säl och svin står för den största delen av vikten.
Ben från får/get minskar efter lager 1 då de andra djurarterna ökar i frekvens.
29 0
50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
Ploggång Lager 1 Lager 2 Lager 3 Runt härden
Svin Säl Fisk Får/get Hund
0 200 400 600 800 1000 1200
Ploggång Lager 1 Lager 2 Lager 3 Runt härden
Svin Säl Fisk Får/get Hund Figur 15. Antal identifierade fragment av de fem vanligaste arterna i bronsåldersytan fördelat per lager.
Figur 16. Fördelning i vikt per lager av de fem vanligaste identifierade arterna i bronsåldersytan.
30 Nya bronsåldersytan
Schakt 1 och 2 från utgrävningen 2017 lades båda i anslutning till schaktet från 1983 och går därför under namnet nya bronsåldersytan. Totalt påträffades här ca 2,5 kg ben, av vilka knappt 800 gram identifierats till art och benslag. Sju olika arter identifierades i dessa schakt och dess fördelning presenteras i Tabell 3 nedan.
Tabell 3. Fördelning av arter i nya bronsåldersytan.
Arter antal fragment % antal vikt (g) % vikt
Svin 113 45,2 465 60
Säl 84 33,6 268,5 34,58
Hund 4 1,6 8 1,03
Får/get 3 1,2 16 2,06
Räv 1 0,4 0,5 0,06
Fisk 43 17,2 16 2,06
Fågel 2 0,8 1 0,13
I jämförelse med bronsåldersytan påträffades mycket mindre mängd benmaterial i dessa schakt, men det går ändå att se likheter i artsammansättningen. I båda schakten är säl, svin och fisk de vanligaste arterna men i jämförelse till den totala artsammansättningen är det precis som i bronsåldersytan betydligt mer fårben i detta område och ett litet överskott av hund.
Schakt 3
I schakt 3, strax väster om bronsåldersdateringarna i anslutning till en samling stenar, påträffades endast ca 700 gram ben varav knappt 300 gram identifierats till art och benslag.
Totalt identifierades fem olika arter, med säl som den vanligaste. Fördelningen av arter presenteras i Tabell 4. Trots den geografiska närheten till bronsåldersytan och schakt 1 och 2 är det både mindre benmängd och mindre antal identifierade arter på denna yta där det varken påträffats fågelben eller fårben. Mängden sälben i schaktet är betydligt högre procentuellt än det genomsnittliga värdet för alla schakt, detta kan antyda en förändrad aktivitet, men då benmaterial endast påträffats i ett fåtal kontexter kan det också vara ett resultat av att denna yta inte använts under lika lång tidsperiod som andra delar av Ajvide.
Tabell 4. Fördelning av arter i schakt 3.
Arter antal fragment % antal vikt (g) % vikt
Säl 68 49,28 185,5 64,63
Svin 43 31,16 89,5 31,18
Hund 2 1,45 5,5 1,92
Räv 1 0,72 0,5 0,17
Fisk 24 17,39 6 2,09
Svarta ytan
De fyra kvadratmetersrutorna som analyserats från den svarta ytan och som i denna undersökning bidrar till att få en bredare jämförelse mellan de olika typer av områden som dokumenterats i Ajvide innehöll tillsammans 4,6 kg benmaterial. Av dessa benfragment har 1,7 kg identifierats till 10 olika arter, vilket gör området till ett av de mest artrika (Tabell 5).
31
Schaktet undersöktes i fem olika lager och diagrammen (Figur 17 och 18) visar fördelningen av de vanligaste arterna i varje lagernivå. I undersökningen upptäcktes även en benpåse med material från ett av fyndområdena utan dokumenterad lagertillhörighet, i denna påse identifierades arterna säl, svin och räv. Benmaterialet från påsen är inkluderat i det allmänna resultatet för artfördelningen i schaktet men kommer inte vara representerat i nivåpresentationen.
Tabell 5. Fördelning av arter i Svarta ytan.
Arter antal fragment % antal vikt (g) % vikt
Svin 420 18,63 865,5 50,9
Säl 284 12,59 437 25,7
Hund 24 1,06 24,5 1,44
Räv 13 0,58 12,5 0,74
Människa 2 0,09 4,5 0,26
Får 1 0,04 6,5 0,38
Tumlare 1 0,04 2,5 0,15
Fisk 1496 66,34 338,5 19,91
Fågel 13 0,58 8,5 0,5
Groda 1 0,04 0,5 0,03
Precis som i de tidigare schakten är det säl, svin och fisk som är de vanligast förekommande arterna i materialet, men i detta schakt syns en ökning i mängden fiskben och en liten minskning av andelen sälben. I förhållande till undersökningens genomsnitt finns det även en ökning av rävben i svarta ytan medan hundbenen förhåller sig relativt jämnt med snittet. Två människoben har identifierats, men då det inte är någon större mängd och bara en mycket liten del av svarta ytans identifierade ben kommer ingen vidare analys göras av dess betydelse. Fårbenet som hittades i detta område kommer från lager 1 och skulle kunna vara av recent ursprung. Eftersom ingen datering gjorts är det svårt att veta hur detta ben relaterar till de andra fårbenen som till exempel påträffats vid bronsåldersytan.
Spridningen av benen i förhållande till lager presenteras i diagrammen nedan (Figur 17 och 18), för att göra diagrammet tydligare har enbart arterna säl, svin och fisk använts för att illustrera hur stor skillnad det är mellan de olika lagren.
Flest olika arter finns representerade i lager 1, vilket är lagret precis under torvlagret, och detta lager är det enda där ben från får och tumlare kunnat identifieras. Hundben och rävben har påträffats i samtliga lager mellan lager 1 till lager 4 medan fågelbenen identifierats mellan lager 2 till lager 4. Det enda ben av groda som identifierats i analysen kommer från lager 3.
Säl, svin och fiskben är de enda arter som identifierats genom samtliga lager. Mest benmaterial finns från lager 3, och i både lager 2 och lager 3 är det svinbenen som dominerar materialet, framförallt i viktförhållandet. Både svinben och sälben ökar i frekvens ner till lager 3 då de minskar något, i jämförelse till fiskbenen som ökar kraftigt från och med lager tre och är tveklöst den dominerande arten i lager 5 både gällande vikt och antal fragment.
32 Schakt 7
I det fyra kvadratmeter stora schakt 7 påträffades endast 112 g ben, av dessa har 54 g identifierats till art och benslag. Endast fyra olika arter har identifierats, människa, säl, fisk och svin, dessa presenteras nedan i Tabell 6.
Tabell 6. Fördelning av arter i schakt 7.
Arter antal fragment % antal vikt (g) % vikt
Svin 24 61,54 20,5 37,96
Säl 11 28,21 19 35,19
Människa 1 2,56 13 24,07
Fisk 3 7,69 1,5 2,78
Eftersom materialet är så pass litet ger enbart ett fåtal fragment stort utslag vad gäller den procentuella fördelningen vilket gör att det tycks vara väldigt mycket mer människoben på denna plats än normalt, trots att det rör sig om endast ett fragment. För samtliga människoben
0 100 200 300 400 500 600 700
Lager 1 Lager 2 Lager 3 Lager 4 Lager 5
Svin Säl Fisk
Figur 17. Fördelning per lager av de tre vanligaste arterna i Svarta ytan baserat på antal fragment.
0 50 100 150 200 250 300 350 400
Lager 1 Lager 2 Lager 3 Lager 4 Lager 5
Svin Säl Fisk
Figur 18. Fördelning per lager av de tre vanligaste arterna i Svarta ytan baserat på vikt (g).
33
som identifierats under den osteologiska analysen rör det sig om små obrända benfragment, vilka tycks finnas spridda över hela Ajvidelokalen, och även om det i schakt 7 uppgår till hela 2,6 % av det identifierade materialet kommer ingen vidare tolkning göras över detta fragment.
I övrigt liknar materialet det som finns i övriga schakt, även om det finns lite mindre fiskben och en uppenbar brist på övriga djurarter utöver de tre vanligaste arterna.
Pg 1 & Pg 2
Provgrop 1 och 2, placerade på var sin sida om en större sten, är inte ett av de mer fyndförande områdena i animalosteologisk synpunkt. Totalt påträffades här 75 g djurben, varav 41 g identifierats till totalt fyra olika arter (Tabell 7). Sett till antal fragment har bara 11 olika ben identifierats, vilket inte bygger upp för djupare tolkningar av enbart detta schakt separat. Bortsett fårbenet från det översta lagret finns som i de flesta andra områden även i detta schakt säl, svin och fiskben, den allra största mängden av de identifierade benen kommer från säl.
Tabell 7. Fördelning av arter i provgrop 1 och 2.
Arter antal fragment % antal vikt (g) % vikt
Säl 6 54,55 34,5 84,15
Svin 2 18,18 5 12,2
Får 1 9,09 0,5 1,21
Fisk 2 18,18 1 2,44
Pg 6
Provgrop 6 är den yta som under grävningen 2017 grävdes ut i flest fyndförande kontexter och nivåer, även inkluderande kulturlager både före och efter transgressionen. Av denna anledning finns det relativt mycket benmaterial från fyndområdet i jämförelse med andra provgropar på en kvadratmeter. Totalt har sju olika arter identifierats (Tabell 8), och det är fisk som utmärker sig som största artkategorin. Procentuellt upptar fisk nästan hela materialet antalsmässigt, och är även över hälften av materialet baserat på vikt. Säl är den näst största kategorin, men andelen säl är mindre än genomsnittet i Ajvide precis som andelen svinben som ligger långt under genomsnittet. En av förklaringarna till att fördelningen ser ut såhär är att schaktet grävdes ut under transgressionslagret. Benen som påträffats i bottennivåerna är mycket välbevarade och precis som i de nedre nivåerna av svarta ytan är det fiskben som dominerar materialet med inslag av fågelben, sälben samt enstaka svinben. Tabell 9 visar fördelningen av antalet fragment per art och lager som identifierats från provgrop 6. Tabellen visar att det är flest arter i lager 2 och 3, och att arterna här överensstämmer relativt bra med vad som påträffats i de andra analyserade områdena, dock finns fortfarande i dessa lager en överrepresentation av fiskben och en lägre frekvens svinben än i andra schakt. I provgrop 6 saknas de ”nyare” arterna som får/get vilket kan indikera att den senare tidens aktiviteter inte tog plats i denna del av Ajvide.
34 Tabell 8. Fördelning av arter i provgrop 6.
Arter antal fragment % antal vikt (g) % vikt
Säl 72 4,57 164 31,63
Svin 21 1,33 71 13,69
Hund 2 0,13 2,5 0,48
Hare 1 0,06 0,5 0,1
Gnagare 1 0,06 0,5 0,1
Fisk 1475 93,59 274 52,84
Fågel 4 0,25 6 1,16
Tabell 9. Fördelning av arter per lager i provgrop 6.
Arter i provgrop 6 Lager 0 Lager 1 Lager 2 Lager 3 Lager 4 Lager 5 Lager 6
Säl 2 14 34 8 11 3
Svin 2 3 12 4
Hund 1 1
Hare 1
Gnagare 1
Fisk 9 635 387 431 13
Fågel 4
Oidentifierat 32 79 170 946 323 32 16
Strandlinjen syd
Provgroparna 7 och 8 placerades en bit söder om huvudytan i Ajvide, längs den förmodade strandlinjen. Knappt ett halvt kilo ben har påträffats totalt i båda provgroparna och endast fyra olika arter har identifierats (Tabell 10). Säl är den vanligast förekommande arten och ligger över genomsnittet i frekvens, fisk och svin däremot är trots att de är en stor del av materialet här något mindre än genomsnittet.
Tabell 10. Fördelning av arter i strandlinjen syd.
Arter antal fragment % antal vikt (g) % vikt
Säl 32 35,96 52 57,14
Svin 17 19,1 30,5 33,52
Fisk 39 43,82 8 8,79
Fågel 1 1,12 0,5 0,55
Pg 9
Provgrop 9 som anlades i linje med strandlinjen syd i anslutning till en samling större stenar är ett av de områden där relativt mycket osteologiskt material påträffades på en liten yta.
Totalt tillvaratogs ca 1,1 kg ben från provgropen och av dessa har ca 460g kunnat identifieras till sex olika arter (Tabell 11). En av de mindre vanliga arterna som identifierats här är tumlare där en del av tinningsbenet – klippbenet (pars petrosa) påträffats i lager 2 (kontext 2 nivå 1). I övrigt är det liknande arter som identifierats i de tidigare områdena. En skillnad syns i förhållandet mellan arterna i provgrop 9 och provgroparna i strandlinjen syd (Tabell 10) då det i provgrop 9 finns en större andel svinben och mindre mängd sälben. Förhållandet av
35
fiskbenen är liknande de i strandlinjen syd, detta trots att provgrop 9 undersöktes på lägre nivåer, vilket i de tidigare områdena har inneburit en högre andel av fiskben.
Tabell 11. Fördelning av arter i provgrop 9.
Arter antal fragment % antal vikt (g) % vikt
Svin 108 35,64 280,5 60,19
Säl 56 18,48 150,5 32,3
Hund 1 0,33 0,5 0,11
Räv 1 0,33 0,5 0,11
Tumlare 1 0,33 4 0,86
Fisk 136 44,88 30 6,44