Uppsatsen behandlar djurbensmaterial från den gropkeramiska lokalen Ajvide, Eksta socken, på västra Gotland. Utgrävningar på lokalen har ägt rum sedan 1983 och platsen är nu en av de mest undersökta gropkeramiska lokalerna i Sverige. Enligt 14C dateringar har Ajvide haft sin huvudsakliga brukningsfas mellan ca 3200–2300 f.Kr. men det finns även dateringar som visar att området varit plats för mänsklig aktivitet både i perioder tidigare och senare. Totalt har arkeologerna grävt fram bland annat 85 gravar, 7500 inmätta lösfynd, 2,6 ton keramik, 210 kg flinta och 2,5 ton djurben. Till denna uppsats har ca 20 kg benmaterial från olika delar av Ajvides aktivitetsområde analyserats osteologiskt med syfte att undersöka ifall det finns skillnader mellan olika delar av området eller olika tidsperioder av Ajvides brukningsfas som kan tolkas som att olika typer av aktiviteter ägt rum. Analysen har genomförts med hjälp av referensmaterial från Osteologiska Laboratoriet på Campus Gotland och fragmenten har bedömts till art och benslag. Samtliga fragment, även de som inte kunnat artbedömas, har räknats, vägts och mätts och informationen har förts in i en benlista i excel tillsammans med information om ifall fragmenten varit brända eller obrända, vilken sida benet kommer från, grad av fusionering m.m.
De analyserade fragmenten har presenterats och tolkats baserat på vart de hittats.
Schakten varifrån benmaterialet är hämtat kommer från utgrävningar på Ajvide från 1983, 1993 och 2017, dessa har delats upp i ett antal större eller mindre områden som jämförts och tolkats med varandra. Frågeställningarna har bland annat rört vilka arter som finns representerade, hur den anatomiska fördelningen av kroppsdelar ser ut, ifall benen visar tecken på att ha varit brända och hur stora fragmenten är. Tretton olika arter har identifierats under analysen men de vanligast förekommande arterna är i fallande ordning efter procentuell del av den identifierade vikten svin, säl och fisk. Dessa arter finns spridda över hela området, men fiskbenen dominerar främst de nedersta fyndlagren och ersätts sedan av svin som blir vanligare i de övre lagren. Ben från får/get har påträffats i den del som under tidigare utgrävningar gått under namnet D-nedre, och kan tyda på att aktiviteten här är något mer sentida än i övriga delar av aktivitetsytan. Nästan samtliga fragment är obrända ben med hög fragmenteringsgrad vilket betyder att inga större skillnader påträffats mellan områdena gällande detta. Inte heller utmärker sig fördelningen av anatomiska delar av djuren utan samtliga arter där mer än enstaka fragment identifierats tycks finnas representerade med alla delar av kroppen vilket tyder på att ingen speciell bortförsel, styckningsmetod eller liknande ägt rum på Ajvide.
Tolkningen av Ajvide är att det är en plats där aktiviteter ägt rum under hela året.
Aktiviteten har ändrats vid något tillfälle från att vara en plats för nästan uteslutande marin jakt till att även innefatta landlevande djur, då framförallt svin som varit viktig för platsen. De områden som ligger nära den yta där de flesta utgrävningar från Ajvide gjorts har en större benmängd och fler arter i materialet vilket tyder på att där skett en annan typ av aktivitet än i utkanterna av Ajvide där det påträffats mindre benmaterial och mindre mängd svinben.
Eftersom svin förknippats med rituella aktiviteter och genom att många gravar påträffats på Ajvides huvudområde kan denna yta av platsen vara del av en mer rituell verksamhet medan utkanterna varit av mer vardaglig karaktär.
61
Litteraturlista
Ahlgren, H., Norén, K., Angerbjörn, A., Lidén K. 2016. Multiple prehistoric introductions of the mountain hare (Lepus timidus) on a remote island, as revealed by ancient DNA. J.
Biogeogr. 43, 1786-1796.
Andersson, H. 2016. Gotländska stenåldersstudier – människor och djur, platser och landskap. Stockholms universitet. Stockholm.
Bergstedt, M. 2012. Den svarta jordens mysterier, en jämförande studie av två aktivitetsytor på stenåldersboplatsen Ajvide. Kandidatuppsats Högskolan på Gotland. Visby.
Brandt, C. 2010. Skallet från forntiden – en osteologisk analys av hundben från
stenålderslokalerna Hemmor och Gullrum på Gotland samt en teoretisk studie av hundens rituella och funktionella roll under neolitikum. Kandidatuppsats i osteologi. Högskolan på Gotland.
Burenhult, G 1986. Speglingar av de förflutna. Förlags AB Wiken, Höganäs.
Burenhult, G. (red.) 1997. Ajvide och den moderna arkeologin. Natur och kultur.
Burenhult, G. 2000. The grave-field at Ajvide. I: Burenhult G. (red.) 2002 – Remote sensing, Vol. II. Applied techniques for the study of cultural resources and the localizations,
identifications and documentation of sub-surface prehistoric remains in Swedish archaeology.
Volume II: Archaeological investigations, remote sensing case studies and osteo-antropological studies. Stockholm University.
Eriksson, G., Linderholm, A., Fornander, E., Kanstrup, M., Schoultz, P., Olofsson, H. &
Lidén, K. 2008. Same Island, Different Diet: Cultural Evolution of Food Practice on Öland, Sweden, from the Mesolithic to the Roman Period. Journal of Anthropological Archaeology 27: 520–543.
Fornander, E., Eriksson, G. & Lidén, K. 2008. Wild at Heart. Approaching Pitted Ware Identity, Economy and Cosmology through Stable Isotopes in Skeletal Material from the Neolithic Site Korsnäs in Eastern Central Sweden. Journal of Anthropological Archaeology 27: 281–297
Fraser, M. 2018. People of the Dolmens and Stone Cists. An archaeogenetic Investigation of Megalithic Graves from the Neolithic Period on Gotland. Aun47. Uppsala: Institutionen för arkeologi och antik historia. ISBN 978-91-506-2692-6.
Gustavsson, A. 2015. Djurbensmaterialet på Ajvide – en osteologisk analys och GIS-studie för att undersöka platsensanvändning och förändring över tid. Masteruppsats i arkeologi.
Uppsala Universitet. Visby.
Götherström, A., Stenbäck, N., Storå, J. 2002. The Jettböle Middle Neolithic site on the Åland Islands- Human remains, ancient DNA and Pottery. European Journal of Archaeology Vol.
5(1): 42–69
62
Hägerman, B-M. 1993. Osteologisk analys av materialet från två stenåldersboplatser.
Stenkyrka socken, Gotland. Uppsats i arkeologi II. Osteologiska forskningslaboratoriet.
Stockholms universitet
Hägglund, E. 2017. Hogging Wealth. Dental analyses and an interdisciplinary study on the importance of pigs in prehistoric economies. Masteruppsats i arkeologi. Uppsala universitet.
Visby.
Kristiansson, M. 2000. En gropkeramisk aktivitetsyta, en studie av en rituell yta på den gotländska stenåldersboplatsen Ajvide, Eksta sn, Gotland. CD-uppsats i arkeologi Högskolan på Gotland. Visby.
Landin, M. 1981. Osteologiska bestämningar av materialet från stenåldersboplatsen Ire på Gotland. Uppsats i osteologi II. Stockholms Universitet.
Lidström, S. 2012. Stenåldersboplatsen Hemmor – en stratigrafisk analys av djurbenen på en gropkeramisk boplats. Kandidatuppsats i arkeologi och osteologi. Högskolan på Gotland.
Lindqvist C. 1997. About the importance of fine-mesh sieving, stratigraphigal and spatial studies for the interpretation of the faunal remains at Ajvide, Eksta Parish, and other neolithic dwelling sites on Gotland. I: Burenhult G. (red.) 1997 – Remote sensing, Vol. I. Applied techniques for the study of cultural resources and the localizations, identifications and documentation of sub-surface prehistoric remains in Swedish archaeology. Volume I:
Archaeological investigations, remote sensing case studies and osteo-antropological studies.
Stockholm University.
Lindqvist C. & Possnert G. 1997. The substinence economy and diet at Jakobs/Ajvide, Eksta parish and other prehistoric dwelling and burial sites on Gotland in long-term perspective. I:
Burenhult G. (ed.) 1997 – Remote sensing, Vol. I. Applied techniques for the study of cultural resources and the locolizations, identifications and dokumentation of sub-surface prehistoric remains in Swedish archaeology. Volume I: Archaeological investigations, remote sensing case studies and osteoantropological studies. Stockholm University.
Lumbye, M. 2012. Svin och deras betar: En studie av svinbetar från mellanneolitikum.
Magisteruppsats i arkeologi. Högskolan på Gotland. Visby.
Lundén A. 2012. Mysteriet med de spridda människobenen på Ajvide, Gotland – En studie om olika gravskick samt begravningsritualer under neolitikum. Kandidatuppsats i arkeologi med inriktning osteologi. Högskolan på Gotland.
Malmborg, G. 2004. Konsten att koda ett fragment. I: Benbiten 1
Malmer, M. P. 2002. The Neolithic of South Sweden- TRB, GRK and STR. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm.
Mannermaa K. 2008. Birds and burials at Ajvide (Gotland, Sweden) and Zvejnieki (Latvia) about 8000-3900 BP. I: Journal of Anthropological Archaeology 27. S 201-225.
Mannermaa K. & Storå J. 2006 Stone Age Exploitation of Birds on the Island of Gotland, Baltic Sea: A Taphonomic Study of the Avifauna on the Neolithic Site of Ajvide. I:
International Journal of osteoarchaeology 16: 429-452. Wiley InterScience.
Martinsson-Wallin H. 2008. Land and sea animal remains from Middle Neolithic Pitted Ware sites on Gotland Island in the Baltic Sea, Sweden. Terra australis 29.
Molnar, P. 1997. Stone age life reconstructed from skeletal remains- osteobiographical perspectives applied to the stone age burial ground of Ajvide, Eksta parish, Gotland. I:
63
Burenhult G. (red.) 1997 – Remote sensing, Vol. I. Applied techniques for the study of cultural resources and the localizations, identifications and documentation of sub-surface prehistoric remains in Swedish archaeology. Volume I: Archaeological investigations, remote sensing case studies and osteo-antropological studies. Stockholm University.
Molnar P. 2000 Antropological analysis of the skeletal material from Ajvide, Eksta sn., Gotland. Page 371, I: Burenhult G. (ed.) 2002 – Remote sensing, Vol. II. Applied techniques for the study of cultural resources and the locolizations, identifications and dokumentation of sub-surface prehistoric remains in Swedish archaeology. Volume II: Archaeological
investigations, remote sensing case studies and osteo-antropological studies. Stockholm University.
Nihlén, J. 1927. Gotlands stenåldersboplatser. Akademisk avhandling. Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademiens handlingar, del 36:3. Stockholm.
Norderäng J. 2001-2010 Ajvideboplatsen – Rapport från arkeologisk undersökning 2000-2009 av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. Högskolan på Gotland
O’Connor, T. 2000. The archaeology of animal bones. Texas A&M University Press.
Olson C. 2008. Neolithic Fisheries – Osteoarchaeology of fish remains in the Baltic Sea region.Theses and Papers in Osteoarchaeology No. 5. Osteoarchaeological Research Laboratory. Stockholm University.
Olson C. et al. 2008 Stone Age fishhooks – how were they dimensioned? Morphology, strength test, ande breakage pattern of Neolithic bone fishhooks from Ajvide, Gotland, Sweden. In: Journal of Archaeological Science, ISSN 0305-4403, E-ISSN 1095-9238, Vol.
35, nr 10, 2813-2823. In: Neolithic Fisheries – Osteoarchaeology of fish remains in the Baltic Sea region (Paper II). Theses and Papers in Osteoarchaeology No. 5. Osteoarchaeological Research Laboratory. Stockholm University.
Olson, C. & Walther, Y. 2007. Neolithic cod (Gadus morhua)and herring (Clupea harengus) fisheries in the Baltic Sea, in the light of fine-mesh sieving:a comparative study of subfossil fishbone from the late Stone Age sites at Ajvide, Gotland,Sweden and Jettböle, Åland, Finland, Environmental Archaeology, 12:2, 175-185, DOI:10.1179/174963107x226435 Outram A.K. 2001 A New Approach to Identifying Bone Marrow and Grease Exploitation:
Why the “Indeterminate” Fragments should not be Ignored. In: Journal of Archaeological Science 28, 401– 410.
Outram A.K. 2005 Distinguishing bone fat exploitation from other taphonomic processes:
what caused the high level of bone fragmentation at the Middle Neolithic site of Ajvide, Gotland?, in Mulville J, Outram AK (eds) The zooarchaeology of fats, oils, milk and dairying.
Oxford: Oxbow, 32-43.
Persson, E & Persson, O. 1997. The osteo-anthropological analysis of skeleton material from Hablingbo and Ajvide, Gotland. I: Burenhult G. (red.) 1997 – Remote sensing, Vol. I. Applied techniques for the study of cultural resources and the localizations, identifications and
documentation of sub-surface prehistoric remains in Swedish archaeology. Volume I:
Archaeological investigations, remote sensing case studies and osteo-antropological studies.
Stockholm University.
Possnert, G. 2001. Stable and radiometric carbon results from Ajvide. I: Burenhult G. (red.) 2002 – Remote sensing, Vol. II. Applied techniques for the study of cultural resources and the localizations, identifications and documentation of sub-surface prehistoric remains in
64
Swedish archaeology. Volume II: Archaeological investigations, remote sensing case studies and osteo-antropological studies. Stockholm University.
Reitz, E.J. & Wing, E. S. 2008. Zooarchaeology. Andra upplagan. Manuals in archaeology.
Cambridge. Cambridge University Press.
Sjöstrand, A. & Wallin, P. 2017. Rapport från arkeologisk undersökning vid Ajvide 2:1 2017 Eksta 171:1. Uppsala universitet.
Storå, J. 2000. Seal hunting on Ajvide. A taphonomic study of seal remains from a pitted ware culture site on Gotland. I: Burenhult G. (red.) 2002 – Remote sensing, Vol. II. Applied
techniques for the study of cultural resources and the localizations, identifications and documentation of sub-surface prehistoric remains in Swedish archaeology. Volume II:
Archaeological investigations, remote sensing case studies and osteo-antropological studies.
Stockholm University.
Storå J. 2001 Reading Bones – Stone Age Hunters and Seals in the Baltic. Stockholm Studies in Archaeology 21 2001. Stockholm University.
Vretemark, M. 1997. Från ben till boskap – kosthåll och djurhållning med utgångspunkt i medeltida benmaterial från Skara. Skrifter från Länsmuseet Skara nr 25.
Wallin P. 1984. Den gropkeramiska boplatsen Hemmor i När socken på Gotland. En studie av topografi, resursområde och fyndmaterial. Uppsats i påbyggnadskurs i arkeologi, särskilt nordeuropeisk, vid Stockholms universitet.
Wallin, P.& Eriksson, T. 1985. Osteologisk analys av djur – och människoben från stenåldersboplatsen i Visby på Gotland. Uppsats för osteologi II utförd vid osteologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.
Wallin, P. & Martinsson-Wallin, H. 1992. Studier kring gropkeramisk identitet på Gotland.
Gotländskt Arkiv 7–26. Visby
Wallin, P. & Martinsson-Wallin, H. 2016. Collective Spaces and Material Expressions: Ritual Practice and Island Identities in Neolithic Gotland in the Baltic Sea. Submitted and accepted for publication. To appear in: “De-codeing Neolithic Island Rituals”. Eds. George Nash and Andrew Townsend. Oxbow Books. In press.
Österholm, I. 1986. The Jakobs/Ajvide site at Eksta. I: Burenhult G. (red.) 2002 – Remote sensing, Vol. II. Applied techniques for the study of cultural resources and the localizations, identifications and documentation of sub-surface prehistoric remains in Swedish archaeology.
Volume II: Archaeological investigations, remote sensing case studies and osteo-antropological studies. Stockholm University.
Österholm, I. 1997. Käutaltaret vid Ajvide. I: Burenhult G. (red.) 1997. Ajvide och den moderna arkeologin. Natur och kultur.
Österholm, I. 2008. Jakobs/Ajvide: Undersökningar på en gotländsk boplatsudde från stenåldern. Visby: Gotland University press.
Internetkällor
Nationalencyklopedin, holism.
http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/holism (hämtad 2018-04-29)
Bilagor
Benlistan som använts är inspirerad av Alexander Sjöstrands mall och utgår från engelska termer och förkortningar. För benslag och arter har den latinska benämningen använts. De termer som använts i benlistan förklaras i ordlistan nedan.
ID: Fynd-ID för det aktuella materialet
X / Y / Square: Presenterar vilket fyndområde materialet påträffats i.
Layer: Vilken lagernivå materialet dokumenterats till.
Burnt/Unburnt: Beskriver ifall fragmenten visar tecken på eldpåverkan, beskrivs som obränt (unburnt)= U, delvis bränt (partially burnt) = PB, svartbränt (burnt black) = BB och vitbränt (burnt white) = BW.
Species: Den latinska benämningen på arttillhörighet, obestämd art beskrivs Indet (indetermined).
Bone element: Benslagets latinska namn, obestämt benslag beskrivs Indet (indetermined).
Bonepart: Vilken del av benet som identifierats (efter Malmborg 2004).
Side: Om fragmentet är från det vänstra (sin) eller högra (dx) benet.
No: Antal fragment i kategorin.
Weight: Fragmentvikt i gram.
Age: Graden av fusionering på fragmentet, helt fusionerat (fused) = F, ofusionerat (unfused) = U eller pågående fusionering (closing) = C.
FFI Size: Storlek på fragmentet utifrån en åttagradig skala där 1= 0–20 mm 2= 21–30 mm 3= 31–40 mm 4= 41–50 mm 5= 51–60 mm 6= 61–80 mm 7= 81–100 mm och 8= >100 mm.
66