Artikel 12 - Barnets deltagande

7.2.1 Beaktandet av barnets delaktighet utifrån artikel 12

7.2.2 Barnets delaktighet ges hög prioritet

I 3 av 21 domar, varav 1 av 10 i 2017 och 2 av 11 i 2020 bedöms barnets delaktighet ges hög prioritet i bedömningen av domslutets utfall.

Bedömningen utgår ifrån att barnets delaktighet är avgörande för

domstolens utfall, barnets åsikter och önskemål ges därmed högre prioritet än andra faktorer. Nedan följer ett citat ut en dom från 2020, samt ett citat ur en dom från 2017 där det framgår att domstolen ger barnet tolkningsföreträde kring vad som anses vara barnets bästa, och därmed ger barnet möjlighet att i hög grad påverka domstolens beslut.

”Pappa har uppgett att barnen inte vill träffa sin mamma och att de är rädda för henne. Att barnen känner en tveksamhet till kontakt med mamma är enligt hovrätten förståeligt med hänsyn till de händelser som lyfts fram ovan. Hovrätten anser därför att det i dagsläget inte är lämpligt att fastställa något umgänge mellan barnen och mamma.”

2020-I

Citatet ovan att barnets delaktighet inhämtas via ställföreträdare i form av fadern. Domstolen tar stor hänsyn till barnens känslor och uttryck för bedömningen, vilket är en avgörande faktor för det slutgiltiga beslutet. Det går att argumentera huruvida fadern är en lämplig ställföreträdare för barnen, då han är inte är opartisk i målet. Däremot bedömer domstolen att uppgifterna som trovärdiga, vilket får anses vara en korrekt bedömning.

”X fyller 13 år efter huvudförhandlingen i hovrätten men före datum för dom. Vid tiden för vårdnadsutredningen hade han nyligen fyllt 12 år. X har bedömts ha en normal mognad för sin ålder och det finns därför anledning att fästa stor vikt vid hans önskemål om umgänge.

(…) Hovrätten delar tingsrättens bedömning att en helhetsbedömning av vad som är bäst för X måste göras med utgångspunkt i den vilja han gett uttryck för, men även med beaktande av de omständigheter i övrigt som kommit fram i målet.” 2017-H

Citatet ovan visar på flertalet faktorer som kan kopplas samman till barnets delaktighet. Dessa är bland annat att domstolen uppmärksammar barnets ålder och mognad som en betydande faktor för att dennes röst anses vara av hög prioritet för utfall av dom. Dessutom uttrycks barnets vilja ha en betydande roll i helhetsbedömningen av barnets bästa, som domstolen även finner relevant för bedömning av målet.

7.2.3 Barnets delaktighet ges låg prioritet

I 6 av 21 domar, varav 2 av 10 i 2017 och 4 av 11 i 2020 bedöms barnets delaktighet ges låg prioritet i bedömningen av domslutets utfall.

Bedömningen utgår ifrån att barnets delaktighet, i form av att få sin röst och åsikter hörd och fått framföra ett önskemål i frågan, framgår och har tagits hänsyn till i domstol och gett viss påverkan på beslutet. Låg prioritet av delaktighet bedöms att barnets delaktighet inte varit en direkt avgörande faktor för bedömningen av målet, utan är en av flera faktorer som domstol tar hänsyn till i sin bedömning och därför ges låg prioritet utifrån bedömningsmatrisen. Nedan presenteras två citat, ett från 2020 och ett från 2017, som visar på vad som bedömts som låg prioritet av barnets delaktighet.

”Frågan är därefter om det ska vara något fysiskt umgänge mellan pappa och barnen. Vid barnsamtal har både X och Y sagt att de inte vill träffa sin pappa. X är i en sådan ålder att hans uppfattning i stor utsträckning ska respekteras. Det är dock hovrättens uppfattning att mycket talar för att mamma genom sin uppfattning i umgängesfrågan har påverkat barnen. En del fokus i hennes berättelse går ut på att hon tycker att telefonumgängena är jobbiga och att hon inte prioriterar barnens kontakt med sin far. Som tingsrätten har fört fram var barnen år 2017 betydligt mer positiva till kontakter med pappa än de har varit på senare tid. Skälet till att åtminstone X inte vill träffa pappa är att han påstår sig vara rädd för att bli slagen. Någon sådan risk finns inte vid det umgänge som nu är aktuellt och som innebär att ett umgängesstöd ska vara närvarande. Trots barnens inställning till ett fysiskt umgänge med pappa anser hovrätten att det mycket begränsade fysiska umgänge som begärs skulle främja barnens kontakter med fadern. Det finns därför inte skäl att ändra tingsrättens dom i sak”

2020-J

Citatet ovan visar på hur domstolen inhämtat och beaktat barnets delaktighet. Däremot gör domstolen bedömningen trots barnens motvilja och rädsla att träffa pappa, att rädslan som barnen framför inte är tillräckligt avgörande för att ett umgänge inte ska ske. Domstolen beslutar dock om att umgänge ska med umgängesstöd, vilket i sin tur bekräftar att domstolen tagit barnets oro i beaktandet i bedömningen av umgängesfrågan.

Delaktigheten prioriterats då som låg i stället för hög vilket grundar sig i att barnets vilja inte varit den avgörande faktorn, i stället har andra faktorer som barnets behov av båda föräldrarna varit högre prioriterad än barnets vilja.

”Av utredningen framgår att X gett uttryck för att hon inte vill träffa pappa, men det har inte framkommit någonting som kan förklara X avoga inställning till pappa. X har inte heller uppnått en sådan ålder och mognad att hennes inställning bör vara avgörande i

umgängesfrågan utan det är en av alla omständigheter som ska vägas in i domstolens prövning. (…) Det har inte framkommit någonting som tyder på att pappa skulle vara olämplig som umgängesförälder eller att ett umgänge med pappa skulle vara oförenligt med X bästa. Hon bör därför ges möjlighet till umgänge med sin far. (…) En utgångspunkt vid bestämmande av form och tid umgänge är att detta är något som ska ske i barnets intresse, inte i föräldrarnas. Det gör att all umgängesplanering måste göras utifrån hur det uppfattas av X. (…).

Utgångspunkten är att det ska vara till X bästa och det är hennes behov som ska styra hur det ska utformas.” 2017-G

I citatet ovan görs en liknande bedömning gällande prioritet av barnets delaktighet, då andra faktorer än barnets vilja och delaktighet har varit avgörande för domstolens beslut. Domstolen har valt att göra barnet delaktig, men anser samtidigt att barnets motvilja för umgänge inte ensamt kan motivera ett beslut om att umgänge strider mot barnets bästa. Däremot tar domstolen hänsyn till barnets vilja, i den mån att utformningen av umgängets ska ske utifrån barnets önskemål och intresse.

7.2.4 Barnets delaktighet är inhämtad

I 2 av 21 domar, varav 1 av 10 i 2017 och 1 av 11 i 2020 bedöms barnets delaktighet vara inhämtad i bedömningen av domslutets utfall.

Bedömningen utgår ifrån att barnets delaktighet är inhämtad och noterad, men inte ses som en faktor som påverkat domstolens bedömning. Citatet nedan är ett exempel som visar på att barnets åsikter framförts, men att barnets delaktighet inte påverkar bedömningen på grund av barnets låga ålder. Barnets delaktighet kan därför endast bedömas som inhämtat.

”Tingsrätten har vid ställningstagandet bedömt att även om X i utredningen från utredaren har uttryckt att mamma ska bestämma, utan att det framgår några särskilda skäl för det, om de viktiga frågorna gällande X, kan hon på grund av sin låga ålder inte överblicka konsekvenserna av den ena eller andra lösningen avseende vårdnaden, varför hennes framförda uppfattning inte påverkar ställningstagandet.” 2020-E

7.2.5 Barnets delaktighet framgår ej

I 10 av 21 domar, varav 6 av 10 i 2017 och 4 av 11 i 2020 bedöms barnets delaktighet ej framkommit i bedömningen av domslutets utfall. Bedömningen utgår från att domarna saknar beaktandet av barnets delaktighet, då det inte framkommer i text varken utifrån att barnet själv gett uttryck för önskemål eller uttryckt sin åsikt, och inte heller någon ställföreträdare i form av socialtjänst, vårdnadshavare eller annan uttryckt barnets vilja som framkommer i domsluten. Av den anledningen kan det inte presenteras några exempel då det uttryckligen inte framkommer i texten.