Metoddiskussion

Utifrån studiens syfte att jämföra skillnader i beslutsmotiveringar i vårdnad, boende och umgängesärenden innan och efter barnkonventionens inkorporering som helhet i svensk lag valdes en kvalitativ metod att ligga till grund för studiens uppbyggnad. Den kvalitativa metoden valdes utifrån att få en djupare förståelse och ge tolkningsmöjligheter om ämnet genom att använda av en tematisk innehållsanalys. Då studien är av en kvalitativ metod är det oundvikligt att studien har formats av någon form av subjektivitet. Utifrån vald metod att använda en tematisk innehållsanalys bedömdes den ge anpassningsbara teman och kategorier för att ge möjlighet att tolka det empiriska materialet utifrån studiens syfte och frågeställningar.

Tolkningarna och bedömningar som genomförts av det empiriska materialet i form av domstolsbeslut avseende beslutsmotiveringars beaktande av barnets bästa och barnets delaktighet i frågorna vårdnad, boende och

umgänge, är på så vis subjektivt tolkande utifrån den förförståelse som innehas om ämnet. Då ingen av studiegenomförarna har någon tidigare yrkeserfarenhet inom det specifika området som ligger till grund, grundar sig förförståelsen om ämnet utifrån medias framställande av barnkonventionen i relation till vårdnadstvister samt barnutredningar på socialtjänsten utifrån rollen som handläggare. Av den anledningen genomgicks hela studiens arbete och särskilt analysprocessen gemensamt igenom under analys och granskning av domar för att minska påverkan av den egna förförståelsen, detta för att öka studiens trovärdighet av studiens resultat och analys. För att vidare stärka studiens trovärdighet har ett noggrant arbete genomförts utifrån bedömningsmatriser utifrån valda modeller och teorier som utgångspunkt, för att säkerställa bedömning och analys av resultatet.

Studien utgår ifrån två teoretiska utgångspunkter. Både Schiratzkis (2005) rättsvetenskapliga teori och Dahlstrands (2004) delaktighetsmodell, vilka bedömdes vara tillämpningsbara utifrån studiens syfte och frågeställningar som berör barnets bästa och barnets delaktighet samt för att ge en tydligare och mer djupgående analys av studiens resultat. Den rättsvetenskapliga teorin applicerades i frågeställningarna ett och tre, då den bedömdes vara mest relevant utifrån syftet. Frågeställningarna berör barnets bästa och hur de beaktas i den rättsliga processen, där Schiratzkis (2005) utgångspunkter avseende beaktandet av barnets bästa som ett öppet koncept samt hur bedömningen av barnets bästa ska utgå från varje enskilts barns levnadssituation. Dahlstands (2004) delaktighetmodell tillämpas för att förklara studiens andra frågeställning avseende barnets delaktighet.

Delaktighetsmodellen bedömdes relevant för att tydligt påvisa hur barnets röst beaktas i en rättsligprocess och vilken position barnets tillämpas i processer där barn är en del av sammanhanget.

En komparativ ansats samt en rättsociologisk ansats styr studiens resultat och analys. Den komparativa ansatsen beskriver Bryman (2018) ger en mer kontextuell förståelse genom tillämpandet av en jämförandelogik, vilket utifrån studiens syfte stämmer överens med att jämföra eventuella skillnader av inkorporeringen av barnkonventionen som helhet i svensk lag innan och efter inkorporeringen. Rättssociologin syftar till att tydliggöra förståelsen för

hur rättsliga fenomen uppstår genom teorier och metoder förklarar Hydén (2002). Baier m.fl. (2018) utvecklar vidare genom att beskriva att rättsregler och tolkningar hör samman och beskriver att dess tillämpning är en process som kräver tid, då ytterligare faktorer i samhället bidrar hur lagändringar behandlas inom rättsliga processer. För att påvisa detta utgår studiens tidskriterier från innan inkorporeringen valdes år 2017, det vill säga innan 2018 då det beslutades om att barnkonventionen skulle inkorporeras 2018 (Prop. 2017/18:186), då den i tid ansågs relevant utifrån studiens syfte. 2020, vilket är första året efter inkorporeringen valdes då 2021 inte bedömdes lämplig att använda, då 2021 inte avslutats innan studiens avslut och det bedömdes kunna ha en påverkan på det slutgiltiga resultatet. Samma urvalskriterier kunde däremot tillämpas för 2017 och 2020. Urvalet anpassades utifrån studiens tidsbegränsning och studiens syfte och frågeställningar. Valet att anonymisera vilken hovrätt i Sverige som används som studiens empiriska material grundade sig i att säkerställa respondenternas anonymitet. Under studiens arbetsgång konstaterades det att studiens urval kan ha haft en påverkan på resultatet i den mån att urvalet kan anses begränsat. Om studien haft större tidsomfattning hade den exempelvis haft möjligheten att basera urvalet utifrån en annan instans, hovrätt eller ett större urval för att urvalsprocess skulle kunna genomföras mer slumpmässigt och kunna påvisa resultatet utifrån de kriterierna. Det urval som studien använder sig av, anses utifrån syfte och frågeställningar vara tillförlitligt för att påvisa inkorporeringens inverkan avseende barnets bästa och barnets delaktighet i ärenden som berör vårdnad, boende och umgänge. Då studiens resultat och analys bygger på domstolens bedömningar är det viktigt att vara medveten om att allt material som framställts i den rättsliga processen inte alltid finns dokumenterat i det empiriska materialet som inhämtats, vilket kan ses kritiskt gentemot studien.

Trots detta anses studiens tillvägagångsätt tillgodose avsikten av studien utifrån studiens helhetspresentation av bakgrund och kunskapsläge, som visar på att domstolens dokumentation bör framgå i avgörandena avseende hur beaktandet av barnets bästa samt barnets delaktighet inhämtats.

Vidare kan studiens validitet och reliabilitet diskuteras. Creswell och Creswell (2018) beskriver att kvalitativa studiers validitet syftar till att studien mäter det som studien avsett att mäta utifrån valda kriterier och

variabler. Studiens validitet anses stärkas genom val av en komparativ ansats som syftar till jämförandelogik, vilket avser studiens utgångspunkt i att jämföra eventuella skillnader av inkorporeringen av barnkonventionen och dess inverkan på beslutsmotiveringar avseende vårdnad, boende och umgänge. Vidare beskrivs att reliabilitet i kvalitativa studier syftar till studiens tillförlitlighet avseende tillämpandet av teorier och metoder. Trots ett begränsat urval anses studien tillförlitlig då materialet väl granskats utifrån anpassade modeller och teorier utifrån studiens syfte och frågeställningar, samt bedömningsmatrisens utgångspunkter som tydligt påvisar bedömning av det empiriska materialet. Då det empiriska materialet består av offentliga handlingar är det även möjligt för andra som kan tänkas göra liknande studier, det vill säga att det är det möjligt utifrån studiens urvalskriterier samt urvalsprocess hämta ut liknande domar som studien använt sig av. Dock är det inte givet att ett lika resultat kan ges om andra genomför liknande studier, vilket inte alltid är möjligt i kvalitativa studier.

Det är däremot inte uteslutet att liknande studier skulle kunna påvisa likvärdigt resultat.