Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat
Alsaadi et al.
2017
Förenade Arabemiraten
Syftet var att undersöka potentiella faktorer som påverkar hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med epilepsi.
Metod: Kvantitativ studie som
genomfördes med hjälp av frågeformulär angående depression, ångest, och livskvalitet. Dataanalys: T-test och Korrelationsanalys.
Urval: Strategiskt urval.
Datainsamling: Totalt deltog 160 personer med epilepsi varav 73,8% har levt med sjukdomen epilepsi i mindre än fem år och 26,2% har levt med
sjukdomen i mer än fem år. Personerna rekryterades från Sheikh Khalifa Medical City.
Syftet var att bestämma nivå av upplevd stigmatisering och bedömda hur många personer med epilepsi som försökte dölja sjukdomen.
Metod: Mixad metod genomfördes med intervjuer och frågeformulär angående personer med epilepsi i studien varav genomsnittet hade levt med sjukdomen i 13.03 år. Personerna rekryterades från Dokuz Eylül University och från den officiella webbsidan av Turkish Epilepsy Association.
Bortfall: 3 personer.
Hälften av personerna med epilepsi upplevde stigmatisering, överbeskydd och oro relaterat till framtida yrken och det sociala livet. Häften av personerna med epilepsi dolde sjukdomen. En tredjedel uppgav oro angående giftermål och bilda familj.
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat Duncan et al.
2009
Skottland.
Syftet var att undersöka effekterna av ångest, depression och självrapporterad livskvalitet av den sexuella funktionen hos män med epilepsi.
Metod: Kvantitativ studie genomfördes med hjälp av frågeformulär angående depression, ångest, livskvalitet, sexlust och erektil dysfunktion samt personens självkänsla vid sex. Dataanalys: X2-test, Two-sample t-test, Mann-Whitney-test, Spearman-test, Simple linear regression och Multiple linear regression.
Urval: Strategiskt urval.
Datainsamling: Totalt tillfrågades 69 män i studien som rekryterades från epilepsikliniker i Greater Manchester och från Leigh Infirmary. Genomsnittet för hur längre personerna hade levt med sjukdomen redovisas ej.
Bortfall: 5 personer.
Män med epilepsi rapporterade låg nivå av sexlust och rapporterade erektil dysfunktion. Män med epilepsi uppskattades ha sämre livskvalitet och högre värden av depression och ångest jämfört med män utan epilepsi.
Heersink et al.
2015
Kanada
Syftet var att bestämma vilka psykosociala och anfallsrelaterade faktorer som var associerade med social ångest hos personer med epilepsi.
Metod: Internetbaserad kvantitativ studie genomfördes med olika skattningsskalor om livskvalitet, ångest, depression, social ångest, kunskap om epilepsi, anfallens svårighetsgrad, påverkan på livet och stigmatisering, grad av personer med epilepsi i studien som i genomsnitt hade levt med sjukdomen i 17,74 år. Personerna rekryterades från epilepsi stödgrupper i Ontario och från Canadian university.
Bortfall: Redovisas inte.
Social ångest visade sig vara förknippad med anfallets svårighetsgrad, upplevd stigmatisering och personens kunskapsnivå angående sjukdomen.
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat Jacoby et al.
2015
Storbritannien
Syftet var att undersöka graden av självrapporterad ångest och sömn hos patienter med epilepsi samt undersöka bidragande faktorer till ångest och sömnproblematik.
Metod: Kvantitativ studie genomfördes med hjälp av frågeformulär angående ångest, sömn, medicinska biverkningar, upplevda effekter av epilepsi, upplevd stigmatisering, socialt stöd samt anfallsoro. Dataanalys: SPSS.
Urval: Strategiskt urval.
Datainsamling: Totalt deltog 947 personer med epilepsi och 297 utan epilepsi i studien. Personer med epilepsi rekryterades från två olika källor;
”Patient database from the carecenter for epilepsy in North West England” och
”memberchip database of the UK national patient organization”.
Genomsnittet för hur längre personerna hade levt med sjukdomen redovisas ej.
Bortfall: Av patienter med epilepsi föll 344 personer bort och 44 personer utan epilepsi föll bort.
Arbetslöshet, ångest, sömnproblem och daglig trötthet var orsaker till låg livskvalitet hos personer med epilepsi.
Antiepileptiska läkemedel bidrog till ångest och sömnproblem.
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat Kwon och Park
2016
Sydkorea
Syftet var att undersöka orsaker till och graden av fatigue hos personer med epilepsi.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av frågeformulär om livskvalitet, fatigue, depression och ångest. Personer utan epilepsi jämfördes med personer med epilepsi av olika svårighetsgrad. Dataanalys: T-test, ANOVA och Chi-square-test.
Urval: Strategisk urval.
Datainsamling: 320 personer tillfrågades varav genomsnittet av hur längre
personer hade levt med sjukdomen var 14,7 år. Personerna rekryterades från Kyungpook kliniken i Sydkorea.
Bortfall: 50 personer.
Fatigue var vanligare hos personer med epilepsi jämfört med personer utan epilepsi. Fatigue var vanligare när personen med epilepsi hade okontrollerade anfall, var arbetslösa, inte hade körkort och levde ensamma.
Tidig sjukdomsdebut, frekventa anfall och användning av flertal
antiepileptiska läkemedel var associerad med hög upplevd fatigue.
Fatigue var också vanligare hos personer som hade höga nivåer av depression och ångest.
Mahrer-Imhof et al.
2013
Schweiz
Syftet var att undersöka faktorer som påverkar livskvalitet hos personer med epilepsi samt deras anhöriga i
sjukhusmiljö.
Metod: Mixed metod, tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av frågeformulär och semistrukturerade intervjuer
angående livskvalitet,
familjesammanhållning, stöd från familjen och vårdkvalitet. Dataanalys:
SPSS och Multiple linear regression.
Urval: Bekvämlighetsurval.
Datainsamling: Totalt tillfrågades 104 personer med epilepsi som i genomsnitt hade levt med sjukdomen i 18,1 år. Totalt tillfrågades 104 familjemedlemmar.
Personerna rekryterades från Swiss tertiary epilepsy clinic.
Bortfall: 33 personer med epilepsi föll bort och även 33 familjemedlemmar.
Familjestöd, socialt nätverk och
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat Mameniškienė et al.
2017
Litauen
Syftet var att utvärdera och uppskatta epilepsins påverkan på livet hos personer med epilepsi i Litauen. Specifika faktorer som undersöktes var arbetslöshet, familjen, samliv, depression och ångest.
En pilotstudie genomfördes. Dataanalys: klinikos. Totalt tillfrågades 583 som i genomsnitt hade levt med sjukdomen i 15,03 år.
Bortfall: 77 Personer.
Personer kände sig obekväma i mötet med andra människor från det motsatta könet och tenderade till att dölja sjukdomen för sin partner.
Personer upplevde att epilepsi var den största orsaken till skilsmässa. Sexuell dysfunktion var vanligt och
påverkade personers livskvalitet och familjeförhållanden negativt.
Negativa attityder från samhället påverkade familjelivet negativt och att familjelivet skulle vara bättre utan sjukdomen. En stor del av personerna upplevde symtom av ångest och depression som bidrog till låg livskvalitet. Det framkom att mer än hälften hade svårt att hitta jobb på grund av sjukdomen.
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat Norsa’adah et al.
2013
Malaysia
Syftet var att bestämma hälsorelaterad livskvalitet och förhållandet till
förekomsten av anfall hos personer med epilepsi.
Metod: En kvalitativ tvärsnittsstudie där personerna intervjuades om livskvalitet.
Dataanalys: SPSS, T-test och ANOVA.
Urval: Strategiskt urval.
Datainsamling: Totalt tillfrågades 120 personer med epilepsi i studien som hade levt med sjukdomen i minst ett år.
Personerna rekryterades från ålder, kön, civilstatus och arbetslöshet hade inte någon betydelse för upplevd livskvalitet hos personer med epilepsi.
Saadi et al.
2016
Bhutan
Syftet var att bedöma livskvaliteten hos vuxna personer med epilepsi i Bhutan och bedöma potentiella demografiska och kliniska aspekter.
Metod: Mixad metod genomfördes med frågeformulär och intervjuer angående personer med epilepsi i studien. Personer rekryterades från ”The Jime Dorji Wangchuck National Referral Hospital”
in Thimpu. Genomsnittet för hur längre personerna hade levt med sjukdomen redovisas ej.
Bortfall: 11 personer.
Livskvalitet hos personer med epilepsi i Bhutan var låg. Det var signifikanta skillnader mellan könen gällande fatigue. Orsaker till låg livskvalitet var ålder, utbildning och upplevd nivå av stigmatisering.
Författare, årtal och land Syfte Metod Huvudresultat Tedrus et al.
2017
Brasilien
Syftet var att mäta nivån av fysisk aktivitet hos personer med epilepsi och bedöma relationen till uppfattningen av stigmatisering och livskvalitet.
Metod: Kvantitativ studie som
genomfördes med olika frågeformulär om fysisk aktivitet, stigmatisering, livskvalitet samt relation mellan fysisk aktivitet och epileptiska anfall. Dataanalys: T-test och Deskriptiv analys.
Urval: Strategiskt urval.
Datainsamling: Personer rekryterades från epilepsikliniken från Maternity sjukhus Celso Pierro (PUC–Campinas) i Brasilien. Totalt deltog 67 personer med epilepsi i studien som i genomsnitt hade levt med sjukdomen i 24,2 år.
Bortfall: Redovisas inte
En tredjedel av personerna med epilepsi hade ingen eller
oregelbunden fysisk aktivitet. En lägre livskvalitet och större upplevelse av stigmatisering uppmättes hos personerna som inte utövade fysisk aktivitet. Totalt var det 23 % som uppgav att de slutade med fysisk aktivitet på grund av rädsla för anfall.
Wang et al.
2015
Kina
Syftet var att undersöka familjens funktion, civiltillstånd, socialt stöd och ångest och depression hos kinesiska patienter med epilepsi i jämförelse med personer utan epilepsi.
Metod: Kvantitativ studie genomfördes med olika skalor angående depression, ångest, familjesammanhållning, kvalitet av äktenskap samt socialt stöd. Dataanalys:
SPSS, T-test. Pearsons correlation och Multilinear regression.
Urval: Strategiskt urval.
Datainsamling: Totalt deltog 84 personer i studien varav 42 personer med epilepsi och 42 personer utan epilepsi.
Genomsnittet för hur längre personerna hade levt med sjukdomen var ett år.
Personer med epilepsi rekryterades från universitetssjukhuset Shandong. Personer utan epilepsi rekryterades genom en annons från samma sjukhus.
Bortfall: Redovisas inte.
Personer med epilepsi i Kina hade högre nivåer av ångest och depression samt missnöje i
familjens sammanhållning inklusive äktenskap jämfört med personer utan epilepsi.