4 Rättighetsfrågor
4.8 Asyl- och migrationsfrågor
Sverige är anslutet till Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning från 1951 och till det tillägg till konventionen som gjordes 1967. Enligt konventionen är en flykting en person som känner en väl-grundad rädsla för förföljelse i sitt hemland på grund av ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning. Sedan 1999 fattar även EU beslut i asyl- och migrationsfrågor. Inom EU pågår ett arbete med att samordna medlemsstaternas migra-tionspolitik.
Enligt Europakonventionen och FN:s konvention mot tortyr är det förbjudet att utvisa en person till en stat där han eller hon riskerar att utsättas för tortyr. Det är också förbjudet att utvisa en person till ett land där personen riskerar att skickas vidare till ett annat land där han eller hon kan komma att utsättas för tortyr.
Den 31 mars 2006 träder en ny utlänningslag i kraft. Migrationsverkets
beslut kan då överklagas till migrations-domstolar. Migrationsdomstolarnas beslut kan överklagas till en Migrationsöver-domstol. Utlänningsnämnden läggs ned.
Läs mer: Genèvekonventionen om flykting-ars rättsliga ställning, FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller för-nedrande behandling eller bestraffning, arti-kel 3, samt Europakonventionen, artiarti-kel 3.
98 Migrationsverket ska se till att personalen har goda kunskaper om mänskliga rättigheter och asylrätt. Reger-ingen följer Migrationsverkets arbete med att behålla och vidareutveckla personalens kunskaper om mänskliga rättigheter och ger vid behov särskilda uppdrag för att säkra kompetensen.
99 Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att redovisa resultatet av myndighetens åtgärdsprogram för etik-frågor. Uppdraget redovisas den 1 juli 2006.
100 Barnets rätt förblir ett särskilt viktigt område inom asyl- och migrations-politiken.
101 Regeringen genomför flera
lagändringar i syfte att ge barn som kommer ensamma till Sverige ett förbättrat skydd och stöd.
102 Det folkrättsliga förbudet mot tortyr och annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning är absolut och får inte begränsas.
Se även: åtgärd nr 59.
5.1 Inledning
Det är regeringen som gentemot resten av världen har ansvaret för att Sverige följer sina internationella åtaganden. Staternas nationella organisations- och samordningsproblem är inte en godtagbar ursäkt för att bryta mot konventionerna om mänskliga rättigheter.
Eftersom många aktörer i samhället, till exem-pel förtroendevalda, myndigheter och dom-stolar, har en roll när det gäller att skydda och främja de mänskliga rättigheterna finns det behov av överblick och samordning.
103 Regeringen inrättar i mars 2006 en delegation för mänskliga rättigheter.
Delegationen ska ge stöd till statliga myndig-heter, kommuner och landsting i arbetet för att de mänskliga rättigheterna ska respekte-ras i verksamheten. Delegationen ska också sprida information och kunskap om
mänskliga rättigheter bland allmänheten och bidra till att de mänskliga rättigheterna diskuteras mer i Sverige. Delegationens uppdrag löper till och med mars 2010.
104 Regeringen kommer under 2006 –2009 att se över hur ansvaret för de mänsk-liga rättigheterna kan göras tydmänsk-ligare för myndigheter som har en verksamhet som rör rättigheterna. Åtgärderna ska bland annat samordnas med myndigheternas arbete mot diskriminering.
105 Staten ska vara ett föredöme i sin roll som arbetsgivare. Det är viktigt att de mänskliga rättigheterna uppmärksammas i statens förvaltning av myndigheterna.
Organisation och samordning av arbetet
5
5.2 Kommuner och landsting Den kommunala självstyrelsen är en del av den svenska förvaltningsmodellen.
Samtidigt är det regeringen som har det yttersta ansvaret för att de mänskliga rättig-heterna inte kränks i Sverige. I utvärdering-en av dutvärdering-en första handlingsplanutvärdering-en sägs att kommunernas och landstingens roll för de mänskliga rättigheterna är viktig, men att denna roll inte gjorts tydlig. De internatio-nella åtagandena om mänskliga rättigheter måste respekteras av hela den offentliga sektorn. Ibland kan denna skyldighet komma i konflikt med den kommunala självstyrelsen. Det behövs ”nya grepp” för att hantera detta, sägs det i utvärderingen.
106 Regeringen uppmuntrar kommuner och landsting att använda regeringens långsiktiga mål – full respekt för de mänsk-liga rättigheterna – som mål för sitt eget arbete och att ta fram lokala handlings-planer för de mänskliga rättigheterna.
107 Regeringen kommer att använda den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna som grund för att under perioden 2006 –2009 fortsätta och utöka dialogen med kommunerna och landstingen om deras ansvar för de mänskliga rättigheterna.
108 Regeringen gav i december 2005 Centrum för studiet av mänskliga rättigheter vid Göteborgs universitet i uppdrag att skriva en handbok om mänskliga rättigheter i kommunal verksamhet. Uppdraget ska redovisas senast i december 2006.
109 Regeringen kommer under 2006 och 2007 att diskutera med Sveriges Kommuner och Landsting hur man kan ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i revisorernas regelbundna granskning av den kommunala verksamheten.
5.3 Metoder och verktyg
I utvärderingen av den första nationella handlingsplanen för de mänskliga rättig-heterna rekommenderades regeringen att ta fram hjälpmedel för att följa upp arbetet.
Därför gav regeringen under 2005 Lunds universitet i uppdrag att göra en studie om detta. Den skulle handla om metoder och analysverktyg för att göra arbetet för de mänskliga rättigheterna mer konkret och tydligt samt lättare att följa upp. Studien inriktades på att hitta indikatorer, det vill säga sätt att mäta hur de mänskliga rättigheterna följs. I studien görs bedömningen att indikatorer kan bli ett värdefullt verktyg som kan förbättra skyddet för de mänskliga rättigheterna, men att det är viktigt att bestämma vilka mål som finns för arbetet.
110 För att främja det långsiktiga målet – full respekt för de mänskliga rättig-heterna i Sverige – kommer regeringen under 2006 att påbörja ett arbete med att ta
fram uppföljningsbara nationella mål för vissa mänskliga rättigheter.
111 Regeringen kommer under perioden 2006–2009 att ta fram indikatorer för att kunna utvärdera och följa upp arbetet för de nationella målen om mänskliga rättig heter.
112 Regeringen kommer att bjuda in andra stater som har eller överväger att utarbeta nationella handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna till en konferens om sådana handlingsplaner senast under 2008.
5.4 Arbetet inom Regeringskansliet De mänskliga rättigheterna berör i stort sett alla politikområden. Centrala frågor i arbetet för de mänskliga rättigheterna är jämställd-het, icke-diskriminering, barnets rättigheter, funktionshindrades rättigheter och de nationella minoriteternas rättigheter. Dessa frågor hör till olika politikområden som vart och ett har egna mål och strategier och ibland också egna handlingsplaner. Det har framförts från flera håll att olika handlings-planer som har beröring med de mänskliga rättigheterna borde stämma bättre överens med varandra. Det har också framförts att de krav som ställs på myndigheterna när det gäller frågor som har med de mänskliga rättigheterna att göra borde vara bättre samordnade.
113 Regeringen tillsätter under våren 2006 en arbetsgrupp för mänskliga rättig-heter. Arbetsgruppen ska bestå av personer från de olika departementen. Arbetsgruppen får bland annat till uppdrag att följa
genom-förandet av handlingsplanen för de mänsk-liga rättigheterna.
114 Regeringen ger arbetsgruppen för mänskliga rättigheter i uppdrag att överväga hur samarbetet och utbytet av erfarenheter och information i frågor som rör de mänskliga rättigheterna kan fördjupas och förbättras inom Regeringskansliet.
Se även: åtgärd 120 och 132.
6.1 Inledning
Att det är viktigt med utbildning om de mänskliga rättigheterna tas upp i flera dokument om mänskliga rättigheter, bland annat i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, i FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och i barnkonventionen. Med utbildning om mänskliga rättigheter menas både utbildning inom skolan och på högre utbildning samt utbildning för personer som arbetar i den offentliga sektorn.
Läs mer: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 26, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, artikel 13(1) samt FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 28 och 29.
6.2 Utbildning om de mänskliga rättig - heterna inom utbildningsväsendet
Utbildning om de mänskliga rättigheterna i skolan
Mänskliga rättigheter som begrepp ingår inte i dagens läroplaner för förskolan och skolan. I dessa läroplaner talas dock om de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Begreppet
mänskliga rättigheter används inte heller i skollagen. Däremot sägs det i både grund- och gymnasieskolans kursplaner att eleverna ska ha kunskaper om mänskliga rättigheter. Skolan har också sedan ett antal år på olika sätt arbetat med begrep-pet värdegrund, där de mänskliga rättig-heterna kan sägas ingå som en del.
FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har uppmanat Sverige att se till att undervisning om mänskliga rättigheter ges på alla nivåer av skolsystemet. Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI)
rekommende-rade i sin rapport från december 2004 att utbildning om mänskliga rättigheter införs som ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan.
115 I ett kommande förslag om ny skollag tänker regeringen föreslå att det ska stå i lagen att utbildningen ska främja respekten för de mänskliga rättigheterna.
116 De mänskliga rättigheterna är en central del av skolans arbete med demokratifrågor.
117 När en ny skollag införs kommer regeringen också att se över läro-planerna. Det kommer att förtydligas i läroplanerna att de mänskliga rättigheterna är en central del av skolans demokratiupp-drag och att kunskap om de mänskliga rättigheterna ska förmedlas inom skolan.
6 Attitydpåverkande arbete m.m.
Utbildning om de mänskliga rättigheterna inom högre utbildning
I utvärderingen av den första nationella handlingsplanen för de mänskliga rättig-heterna rekommenderades att man bör se över i vilken mån utbildning om de mänsk-liga rättigheterna ingår i högre utbildningar.
Det är särskilt viktigt att se över utbild-ningar där studenterna i sin framtida yrkes-roll får ett stort inflytande över respe kten för andra människors rättigheter. De refe-rensgrupper som lämnade synpunkter när handlingsplanen togs fram har också fört fram att utbildning om mänskliga rättig-heter bör ingå i vissa yrkesutbildningar. Det är viktigt att utbildningen görs konkret och knyts till praktiska situationer som kan upp-stå i studenternas kommande yrkesliv.
118 Regeringen kommer under 2007 att ge Högskoleverket i uppdrag att utreda hur de mänskliga rättigheterna tas upp i utbildningar där sådan kunskap är av stor betydelse för den framtida yrkesutövningen.
119 Regeringen överväger om det finns behov av att föra in krav på kunskaper om de mänskliga rättigheterna i examens-beskrivningarna för vissa yrken eller om det är möjligt att på annat sätt lyfta fram kunskaper om de mänskliga rättigheterna i den högre utbildningen.
6.3 Kompetensutveckling om mänskliga rättigheter inom den offentliga för-valtningen samt domstolsväsendet Kunskap om de mänskliga rättigheterna på alla nivåer i samhället är en av de allra vikti-gaste metoderna för att säkra full respekt för rättigheterna. Utbildningsinsatserna bör vara genomtänkta och långsiktiga och följas upp.
De ska så mycket som möjligt anpassas till den situation där kunskaperna ska användas.
Som beskrivits ovan kommer regeringen på olika sätt att verka för att höja kunska-perna om de mänskliga rättigheterna i offent-lig verksamhet. Regeringen kommer att för-tydliga myndigheternas ansvar för de mänskliga rättigheterna. Regeringen har även föreslagit åtgärder för att höja kunskapen och medvetenheten om de mänskliga rättig-heterna inom kommuner och landsting (se åtgärd 103 och 104 samt avsnitt 5.2).
120 Regeringen kommer under perioden 2006 –2009 att låta genomföra utbild-ningar om de mänskliga rättigheterna för
handläggare och chefer inom Regerings-kansliet.
121 Domstolsverket har sedan 2002 haft ett uppdrag att regelbundet redovisa hur FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen tas upp i utbildningar för domare. Domstols-verket är en av de myndigheter som har särskilt stor betydelse för att de mänskliga rättigheterna ska förverkligas. Därför blir verket en av de myndigheter som kommer att omfattas av en satsning på att öka kunskapen och medvetenheten om mänskliga rättigheter inom vissa myndig-heter (se åtgärd 104).
6.4 Utbildningsmaterial om de mänskliga rättigheterna
Det finns för lite utbildningsmaterial som förklarar och sätter in de mänskliga rättig-heterna i ett svenskt sammanhang. Reger-ingen gav därför 2005 i uppdrag åt Forum för levande historia att samordna arbetet med att ta fram utbildningsmaterial om mänskliga rättigheter. I uppdraget ingick också att kartlägga det utbildningsmaterial om mänskliga rättigheter som redan finns och visa på vilka områden det behövs nytt utbildningsmaterial.
122 Regeringen kommer att ge Forum för levande historia i uppdrag att från och med 2007 löpande uppdatera kartlägg-ningen av utbildningsmaterial om de mänskliga rättigheterna.
6.5 Dialog om de mänskliga rättigheterna
Det är angeläget att alla som arbetar för att skydda och främja de mänskliga rättig-heterna för en dialog med varandra. Det gäller både personer i den offentliga och i den privata sektorn, till exempel företag och enskilda organisationer. Förtroende-valda har också en mycket betydelsefull roll i arbetet för de mänskliga rättig-heterna.
123 Regeringen kommer under perioden 2006 –2009 att bjuda in förtroende-valda på nationell och kommunal nivå till dialog om respekten för de mänskliga rättig-heterna i Sverige.
124 Regeringen för löpande en dialog med arbetsmarknadens parter och enskilda organisationer om frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruptionsbekämpning inom ramen för ett samarbete som kallas Globalt
Ansvar. Regeringen kommer att fortsätta denna dialog under perioden 2006 –2009.
125 Regeringen kommer under 2006 och 2007 att genomföra Europarådets kampanj Alla Olika Alla Lika, som ska öka ungdomars kunskaper om mänskliga rättig-heter och frågor om icke-diskriminering.
126 Regeringen har gett Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund i upp-drag att fördjupa dialogen med trossam-funden om samhällets grundläggande värde-ringar. Uppdraget ska redovisas i december 2006.
Se även: åtgärd nr 112 och 133.
6.6 Språk- och informationsfrågor I utvärderingen av den första handlings-planen rekommenderas att en bredare strategi om språk och mänskliga rättigheter utarbetas. Även punktskrift och teckenspråk bör vara med i den satsningen, enligt utvärderaren. Många har framfört att det är angeläget att samhällsinformation utformas med tanke på människor med läs- och skriv-svårigheter eller olika typer av
funktionshinder.
Språkfrågor tas upp på flera ställen i handlingsplanen. Frågor om de nationella minoritetsspråken tas även upp i avsnitt 4.3. Frågor om förskolebarn med annat modersmål än svenska tas upp i avsnitt 4.4 i samband med rätten till utbildning.
Regeringen har en webbplats om mänsk-liga rättigheter, www.manskmänsk-ligarattigheter.se.
Där kan man bland annat läsa internatio-nella dokument om mänskliga rättigheter i svensk översättning och nyheter om mänskliga rättigheter.
127 Den nuvarande statliga språkvården förstärks och inordnas i myndigheten Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) från och med juli 2006. Avsikten är bland annat att förstärka arbetet för det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Sametinget kommer dock fortfarande att ha ansvaret för det samiska språkarbetet.
128 Utredningen om teckenspråkets ställning ska redovisa sitt uppdrag i april 2006. Regeringen kommer sedan att överväga vad som bör göras med anledning av utredningens förslag.
129 Regeringen ger delegationen för mänsk-liga rättigheter (se åtgärd 103) i upp-drag att under 2006 –2009 arbeta för att öka spridningen av information och
kunskaper om mänskliga rättigheter till de grupper som i dag inte nås i tillräcklig omfattning.
130 Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter kommer under 2006 och 2007 att anpassas. Delar av webbplatsen ska också översättas till olika språk, till
exempel de nationella minoritetsspråken.
Särskilda sidor för olika användargrupper, till exempel myndigheter, ska också tas fram.
131 Regeringen kommer under 2006–
2009 att arbeta för att öka spridning-en av dokumspridning-ent om hur Sverige följer internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Många sådana dokument kommer även i fortsättningen att översättas till svenska.
Denna handlingsplan för de mänskliga rättigheterna gäller fyraårsperioden 2006 –2009. Det är viktigt att arbetet med att genomföra handlingsplanen följs upp med jämna mellanrum. Som nämnts tidigare tillsätter regeringen en arbets-grupp för mänskliga rättigheter för att arbeta med genomförandet av handlings-planen (se åtgärd 113).
132 Regeringen ger arbetsgruppen för mänskliga rättigheter i uppdrag att följa upp genomförandet av denna hand-lingsplan och att redovisa uppföljningen senast i mars 2010.
133 Regeringen kommer att bjuda in de referensgrupper som lämnade syn-punkter under arbetet med denna hand-lingsplan till ett halvtidsseminarium under våren 2008. Under seminariet kommer frågor om genomförandet av handlings-planen att tas upp.
134 Regeringen kommer senast under våren 2010 att låta utvärdera genom-förandet av denna handlingsplan.
135 Regeringen kommer att påbörja arbetet med den tredje nationella handlingsplanen för de mänskliga rättig-heterna senast under våren 2010.
7 Uppföljning och utvärdering
Artikel Regel eller paragraf i en konventionstext.
Betänkande Rapport eller förslag från en särskild utredare eller kommitté som tillsatts av regeringen. Publiceras vanligen i Statens offent-liga utredningar (SOU).
Deklaration En politisk förklaring av stater och/eller interna -tionella organisationer. En deklaration kan behandla olika frågor, till exempel mänskliga rättigheter. Till skillnad från konventioner är deklarationer vanligtvis inte juridiskt bindande utan slår fast en politisk vilja.
Direktiv Riktlinjer för hur en verksamhet skall bedrivas eller hur ett uppdrag skall
utföras, till exempel hur en utredning skall arbeta.
Diskriminerings- Test som syftar till att kart-test lägga om diskriminering
förekommer inom olika områden i samhället.
Folkrätt Folkrätten reglerar staters och internationella organisationers agerande och förhållandet mellan dem. Regler om mänskliga rättigheter, humanitär rätt och diplomati är exempel på områden inom folkrätten.
Förtroendevald En person som valts för att under en viss period utföra ett särskilt uppdrag och då företräda sina väljare, till exempel en riksdagsledamot eller ledamot i kommun- el-ler landstingsfullmäktige.
Konvention En konvention är en juridiskt bindande överens-kommelse, ett avtal, mellan stater och/eller internatio-nella organisationer, och kan behandla olika frågor, till exempel mänskliga rättigheter.
Kvinnlig köns- En sedvänja som innebär stympning att kvinnans yttre könsorgan
skärs bort eller andra ingrepp i könsorganen.
Proposition Förslag från regeringen till riksdagen. Förslaget kan till exempel gälla en ny lag.
Protokoll, För att komplettera eller fakultativt protokoll, förändra innehållet i en tilläggsprotokoll konvention (se konvention) utarbetas protokoll. Dessa
kan vara fakultativa, alltså frivilliga, protokoll eller tilläggsprotokoll.
Ordlista
Ratificera För att en stat ska bli bunden av en konvention är det vanligaste sättet att staten först undertecknar och sedan ratificerar konven-tionen. Genom ratifikationen förklarar sig staten bunden av konventionens innehåll.
Detta görs i de flesta stater av regeringen efter beslut i landets parlament (riksdag).
Regerings- Den myndighet som förbe-kansliet reder regeringens ärenden
och i övrigt bistår reger-ingen. Regeringskansliet består av Statsrådsbered-ningen, departementen och Förvaltningsavdelningen.
Reservation En reservation är ett ensidigt meddelande från en stat om att staten inte tänker följa vissa bestämmelser i en
konvention eller tillämpa dem på ett annorlunda sätt.
Reservationer görs vanligtvis i samband med ratifikation.
Resolution En resolution är ett beslut i en viss fråga i en interna-tionell organisation såsom FN och Europarådet.
Rättsordning Det system av lagar och andra rättsregler som är gällande vid en viss tid på en viss plats, till exempel det svenska rättssystemet.
Underteckna När en ny konvention ut-arbetats kan en stat under-teckna den för att godkänna textens utformning och signalera att staten planerar att ratificera den. Under-tecknandet är alltså ofta ett steg mot ratifikation.
Urfolk Urfolk härstammar från folkgrupper som bodde i landet, eller i ett geografiskt område som tillhörde landet, vid tiden för erövring, kolo-nisation eller fastställande av nuvarande statsgränser.
Dessa folk grupper har behål-lit en del av sina egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.
Övervaknings- Inom ramen för flera kommitté internationella organisationer,
till exempel FN och Europa-rådet, har det inrättats kom-mittéer med uppgift att över-vaka hur staterna följer kon-ventioner, bland annat om mänskliga rättigheter. Dessa kommittéer brukar kallas övervakningskommittéer eller granskningskommittéer.
AV Arbetsmiljöverket
BO Barnombudsmannen
Brå Brottsförebyggande rådet
CPT Europarådets antitortyr-kommitté
dir. Direktiv
DO Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering
Ds Departementspromemoria
ECRI Europarådets kommission
mot rasism och intolerans
EU Europeiska unionen
Europa- Den europeiska domstolen domstolen för de mänskliga
heterna
Europa- Den europeiska konven-konventionen tionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
FN Förenta nationerna
Handisam Myndigheten för handikappolitisk samordning
HO Handikappombudsmannen
HomO Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning
ILO Internationella
arbetsorganisationen IMS Institutet för utveckling av
metoder i socialt arbete
JK Justitiekanslern
JO Riksdagens ombudsmän
(Justitieombudsmannen) JämO Jämställdhetsombuds mannen Minoritetsspråks- Europarådets stadga om
(Justitieombudsmannen) JämO Jämställdhetsombuds mannen Minoritetsspråks- Europarådets stadga om