Mäns våld mot kvinnor, m.m

FN:s kommitté mot diskriminering av kvinnor har förklarat att det allmänna för-budet mot könsdiskriminering i FN:s konvention mot diskriminering av kvinnor även gäller könsbaserat våld. Förbudet gäller både våld som utövas av privatpersoner och av personer i offentlig tjänst. I december 1993 antog FN:s generalförsamling en särskild deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor. Där sägs att våld mot kvinnor är ett hinder för jämställdhet, utveckling och fred och utgör en kränkning av kvinnors rättigheter. Staten har ett stort ansvar för att motverka, förhindra och bestraffa våld som en privatperson utsätter en annan för. Staten har också ansvar för att stödja och skydda offren.

I barnkonventionen sägs att de stater som har anslutit sig till konventionen på alla sätt ska försöka avskaffa traditioner som är skadliga för barnets hälsa, såsom könsstympning. Regeringen har utarbetat en nationell handlingsplan mot kvinnlig

könsstympning. Målet är att könsstympning av flickor som bor i Sverige ska upphöra.

De flickor och kvinnor i Sverige som redan blivit könsstympade ska få lämplig vård.

Läs mer: FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor samt FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 24(3).

64 Regeringen avsätter under perioden 2006 –2008 drygt 100 miljoner kronor per år till en särskild satsning gällande mäns våld mot kvinnor.

65 Regeringen överväger att ombilda Rikskvinnocentrum till ett nationellt kunskapscentrum.

66 Regeringen kommer under perioden 2006 –2009 att förbättra stödet till våldsutsatta funktionshindrade kvinnor.

Kvinnojourer ska till exempel få stöd för att förbättra möjligheterna att ta emot kvinnor med funktionshinder.

67 Åklagarmyndighetens och Rikspolis-styrelsens arbete med att förbättra brottsutredningarnas kvalitet i våldtäkts-ärenden ska fortsätta.

68 Åklagarmyndigheten ska under perio-den 2006 –2009 fortsätta att utveckla utbildningen för åklagare när det gäller över-grepp mot kvinnor.

69 Domstolsverket ska under perioden 2006 –2009 fortsätta att utveckla ut-bildningen för domarpersonalen när det gäller övergrepp mot kvinnor.

Särskilt om så kallat hedersrelaterat våld Antalet personer som lever under allvarligt så kallat hedersrelaterat förtryck och utsätts för begränsningar, hot, våld och brott i hederns namn uppskattas av länsstyrelserna till mellan 1 500 och 2 000 i hela landet.

Eftersom det kan vara riskabelt att berätta att man känner sig hotad är det möjligt att antalet är ännu högre, anser länsstyrelserna.

Enligt länsstyrelserna och Socialstyrelsen kännetecknas hedersrelaterat våld bland annat av att det utövas av en grupp personer som ser det som en rättvis och oundviklig handling för att bestraffa olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad.

Både FN och regeringen menar att heders-relaterat våld ska ses som en del av det universella problemet med mäns våld mot kvinnor. Särskilda metoder och åtgärder kan dock behövas för att komma tillrätta med hedersrelaterat våld. FN:s generalförsamling har uppmanat medlemsstaterna att öka kun-skapen om hedersrelaterat våld, bland annat inom rättsväsendet, och att stärka myndig-heternas förmåga att hantera anmälningar om sådana brott på ett bra sätt. FN rekommenderar också staterna att arbeta med stödåtgärder, som skyddat boende, sjuk-vård, rådgivning, psykologisk vård och rehabilitering. Staterna bör även försöka påverka människors attityder.

70 Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga hur vanligt det är att ungdomar utsätts för hedersrelaterat våld. Kartläggningen ska vara uppdelad på kön och också visa omfattningen av heders-relaterat hot och våld mot ungdomar på grund av deras sexuella läggning. Socialsty-relsen ska också ta fram en rapport om vad länsstyrelserna har gjort när det gäller skyd-dat boende, förebyggande arbete och andra insatser mot hedersrelaterat våld. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2006.

71 Rikspolisstyrelsen utbildar under 2005 och 2006 personalen i frågor som rör hedersrelaterat våld. En kartläggning av poli-sens utbildningsbehov i dessa frågor görs också.

72 Regeringen har gett Åklagarmyndig-heten i uppdrag att göra en undersök-ning och analys av hur åklagarna har hand-lagt ärenden rörande hedersrelaterat våld mot ungdomar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2006.

73 Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) inom Social-styrelsen ska göra en beskrivning av vilken forskning som finns i andra länder som arbetat mot hedersrelaterat våld en längre tid. IMS skall också studera hur arbetet i dessa länder följs upp och utvärderas.

Dessutom ska IMS undersöka resultatet av länsstyrelsernas åtgärder i Sverige. Uppdra-get ska redovisas senast den 30 november 2007.

74 Regeringen har gett länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att ge stöd till projekt på nationell eller länsöver-gripande nivå mot hedersrelaterat våld.

75 Socialstyrelsen har föreslagit att det skall finnas en nationell stödfunktion för personer som i sitt arbete kommer i kontakt med ungdomar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Regerings-kansliet arbetar nu med förslaget.

76 Regeringen tänker utvärdera den satsning som görs mot hedersrelaterat våld. Utvärderingen planeras bli färdig under 2008.

Särskilt om människohandel

Människohandel innebär att människor, ofta kvinnor och barn, rekryteras och trans-porteras inom ett land eller mellan länder för att de ska kunna utnyttjas på olika sätt.

Rikskriminalpolisen uppskattar att mellan 400 och 600 kvinnor föll offer för människohandel i Sverige under 2003.

I december 2000 antogs en konvention inom FN mot gränsöverskridande organise-rad brottslighet. Ett tillägg till konventionen om förebyggande, bekämpande och be-straffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, antogs också.

Avsikten är även att skydda och stödja offren och att staterna ska samarbeta mot människohandel. Under 2001 fattades ett så kallat rambeslut inom EU för att bekämpa människohandel.

År 2002 godkände den svenska riksdagen EU:s rambeslut. Ett nytt brott, människo-handel för sexuella ändamål, infördes också i svensk lag. I maj 2004 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till FN-konven-tionen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och tillägget om människo-handel.

Under hösten 2005 tillsattes en utred-ning för att se över straffbestämmelsen om människohandel. Utredningen ska särskilt överväga möjligheten att ta bort kravet på att så kallade otillbörliga medel använts för att någon ska kunna fällas för människo-handel. Otillbörliga medel kan vara tvång, vilseledande eller att utnyttja någons utsatta situation. Tillämpningen av lagstiftningen om människohandelsbrottet ska också ut-värderas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2007.

77 Regeringen arbetar med att ta fram ett nationellt handlingsprogram mot alla former av människohandel.

78 Regeringen beslutade i februari 2006 att utarbeta ett lagförslag om tydligare regler om tillfälliga uppehållstillstånd för utländska medborgare som medverkar i för-undersökning eller rättegång i ett brottmål.