Att bygga för ungdomar

I det här avsnittet analyseras hur de undersökta biblioteken har planerat och byggt sina ungdomsavdelningar. En närmare titt görs på hur de har involverat ungdomarna i processen, samt på hur de har försökt tillfredsställa behovet på frizoner som kom fram i förra avsnitt.

6.2.1 Målgruppens inflytande

I kapitel 2 redovisades hur bibliotek bör planera ombyggnaden av sina

ungdomsavdelningar enligt forskare och sakkunniga. Ett steg som alla lyfter fram som mycket viktigt är att arbeta tillsammans med ungdomar och att använda deras input. Walter och Meyers (2003) påstår att genom dialogen med ungdomar kan bibliotekspersonal bäst lära känna ungdomskulturen som rummet ska återspegla.

Bernier (2010) menar att stora ombyggnader ska utgå från ungdomarnas behov och önskemål, medan Bolan (2009) förespråkar för ett närmare samarbete med

ungdomar, exempelvis genom att inkludera dem i personalens arbetsgrupper.

På samtliga undersökta bibliotek har bibliotekspersonalen mer eller mindre försökt nå ungdomar och arbetat utifrån deras behov och önskemål. I Västerhaninge och Jordbro har VJ2 arbetat med fokusgrupper och haft nära samtal med ungdomar för att samla in deras åsikter (VJ2, personlig kommunikation, 15 oktober 2020).

Dessutom har bibliotekspersonalen ställt upp en tavla på Västerhaninges bibliotek så att alla besökare skulle få tycka till och ge förslag för ombyggnaden (VJ1, personlig kommunikation, 15 oktober 2020). Däremot uppfattas det som att dessa bibliotek inte har involverat ungdomar i arbetets tyngsta faser, exempelvis ritning eller placering av möbler. VJ1 erkänner själv att i Västerhaninge har bibliotekspersonalen redan bestämt hur rummet ska vara, och att de kommer att endast ta hänsyn på besökarnas förslag kring typ av möbler och dekorering. Bibliotekspersonalen i Västerhaninge och Jordbro verkar vilja använda ungdomarnas input endast till ytliga förändringar, för att ge rummet det lilla extra som skulle bidra till att locka gruppen till biblioteket, men inte till de mer omfattande och kanske dyrare förändringar.

I Malmö har bibliotekspersonalen tagit reda på ungdomarnas behov både på direkta och indirekta sätt. Å ena sidan har de gjort kartläggningar över ungdomarnas vanor och behov. Å andra sidan har de involverat föreningar skapade och bestående av ungdomar såsom TIF, samt arbetat med fokusgrupper för att kunna tala direkt med ungdomar och låta dem gestalta det rummet som de önskade sig (MÖ1, personlig kommunikation, 6 november 2020). De bekräftar det som litteraturen påpekar, dvs.

vikten att involvera ungdomarna i projektets viktigaste faser och inte ta för givet deras önskemål och behov. MÖ1 berättar hur bilden av ungdomsrummet som hen hade föreställt sig liknade inte alls det som ungdomarna önskade sig, och hen själv förstod hur viktigt det är att lyssna på ungdomar för att lyckas med arbetet. Att projektet blev lyckat och att den nya ungdomsavdelningen lockar allt flera ungdomar till biblioteket är i vår mening också ett tecken som pekar på vikten i samarbete med ungdomar.

Bibliotekspersonal i Jakobsberg har byggt om sitt bibliotek helt utan input från besökare eftersom de behövde arbeta i väldigt täta förutsättningar (JB3, personlig kommunikation, 4 november 2020). Ungdomarnas behov och önskemål togs in i efterhand, när personalen förstod att den nya ungdomsavdelningen inte var bra.

Jakobsbergs ungdomar hade väldigt konkreta förslag på stora förändringar, såsom att sätta upp en vägg för att avgränsa ungdomsavdelningen. Personalen tog emot förslag men försökte tillfredsställa behovet med resurserna de hade, dvs. hyllor (JB1

& JB2, personlig kommunikation, 28 oktober 2020).

Jakobsbergs fall bekräftar också vikten av samarbeten med ungdomar under

ombyggnaden. Hade bibliotekspersonalen involverat ungdomar redan i ritningsfasen kanske hade de lyckats bygga en bättre ungdomsavdelning och kunnat spara på tid och resurser som krävdes för att fixa den i efterhand. Det är möjligt att biblioteken i Västerhaninge och Jordbro också kommer att råka ut för samma problematik eftersom de inte har involverat ungdomar i tidiga ritningsfasen, men det är också möjligt att ungdomsavdelningarna på dessa bibliotek kommer att bli bättre än Jakobsbergs, eftersom de ändå har haft en dialog med ungdomar. Dessa är däremot rena spekulationer, eftersom biblioteken i Västerhaninge och Jordbro inte är färdiga med ombyggnaden.

6.2.2 Frizon för ungdomar

Intervjuresultaten visar att samtliga bibliotek lägger störst vikt på ungdomarnas behov av en frizon och arbetar eller har arbetat på olika sätt för att tillfredsställa det.

Däremot anses resultatet av detta arbete att det inte blir riktiga frizoner och att det inte helt stämmer in med hur Lieberg definierar en frizon. Enligt Lieberg (1992) ska en frizon uppfylla tre krav. Den ska vara fri från alla former av vuxenkontroll, den ska ge ungdomarna möjlighet att bestämma över sina handlingar och att kunna bara vara utan att prestera något, samt den ska ge ungdomarna möjlighet att testa olika saker och pröva sig fram (Lieberg, 1992, s.236-237).

6.2.2.1 Fri från vuxenkontroll

Som den ser ut nu är ungdomsavdelningen i Jakobsberg inte fri från vuxenkontroll.

Hyllorna avskärmar ytan mot andra barn och vuxna besökare, men vuxna kan fortfarande sätta sig där. Dessutom har bibliotekspersonalen en bra översyn på avdelningen (JB1 & JB2, personlig kommunikation, 28 oktober 2020). I Västerhaninge kommer den nya ungdomsavdelningen att bli ett slutet rum intill informationsdisken. Den kommer alltså att bli fri från övriga besökares passering, men bibliotekspersonalen kommer kunna ha en bra insyn till rummet, vilket VJ2 (personlig kommunikation, 15 oktober 2020) tar upp som en viktig faktor. Utifrån det här perspektivet är det omöjligt att tala om frizoner på det nya biblioteket i Jordbro, eftersom där kommer ungdomarna inte att få en egen plats. VJ2 vill inte att ungdomar i Jordbro ska ha ”ett eget lite kryp-in”, utan vill förmedla budskapet att biblioteket är allas. Dessutom menar hen att en öppen lokal där personalen har en bra översyn gynnar tryggheten.

Malmös KRUT är en avskärmad ungdomsavdelning något separerat från resten av biblioteket. Avdelningen bemannas av en eller två bibliotekarier som cirkulerar där dels för att få en snabb uppsyn över vem som befinner sig på avdelningen, dels för att etablera en relation med ungdomarna och se över deras behov (MÖ2, personlig kommunikation, 6 november 2020). På KRUT har personalen satt en åldersgräns 14-30. Informanterna menar att den fungerar snarare som en riktlinje på vem som får vistas på KRUT. En sådan åldersgräns kan vara problematiskt eftersom

tonåringar kan vistas i samma rum med personer som i deras uppfattning är vuxna.

På så sätt är det möjligt att de yngre ungdomarna aldrig kommer att känna sig fria från vuxna.

Bland de undersökta biblioteken kan det urskiljas en viss tendens att prioritera översyn och trygghet över friheten från vuxenkontroll. Dessutom kan en anse att de undersökta avdelningarna inte blir helt fria från vuxna överhuvudtaget. Orsaken till detta är både rummens fysiska egenskaper men också ungdomstidens suddiga gränser. Hwang et al. (2018) skriver att det är svårt att definiera ungdomstiden, och att perioden kan sträckas sig även i mer än tio år i en människas liv.

Bibliotekspersonalens breda uppfattning om ungdomsperioden kan ibland inte stämma med ungdomarnas uppfattning av sig själva och sina jämnåriga. Detta kan leda till att yngre åldersgrupper inte kan ha den frizonen som de behöver.

6.2.2.2 På ungdomarnas villkor

Andra krav på frizoner är att de ska vara platser där ungdomar kan bara vara. Med andra ord ska ungdomar ha rätt att uppehålla sig i frizonen på sina egna villkor, utan att behöva delta i särskilda aktiviteter. De ska ha rätt att bestämma över sina

handlingar.

Samtliga undersökta bibliotek arbetar eller har arbetat för att göra

ungdomsavdelningen till en plats där ungdomar ska känna sig välkomna och där de ska kunna vistas på deras villkor. Möbler och olika inredningselement verkar vara bibliotekens främsta verktyg för att uppnå målet. Ungdomsavdelningen ska vara mysig, som ett vardagsrum för de som vistas där, inredd med möbler som ungdomar själva har fått tycka till om. För att förstärka känslan hos ungdomar att det är deras avdelning och att de får vara på deras villkor har personalen i Malmö även satsat på möbler som är lätta att flytta på. På så sätt får ungdomarna en känsla att det är deras rum, och att de får bestämma över det och anpassa det till deras olika behov.

Dessutom kan ungdomar uttrycka sig genom att dekorera, skriva på glaspartier och sätta upp information på anslagstavlan (MÖ1, personlig kommunikation, 6

november 2020).

Biblioteken i Västerhaninge, Jakobsberg och Malmö har arbetat även med rummets placering. I Jakobsberg har ungdomsavdelningen placerats i en zon där normal samtalston är tillåten. Dessutom har personalkontoren flyttats till andra sidan biblioteket så att ungdomarna inte ska bli tillsagda hela tiden (JB3, personlig kommunikation, 4 november 2020). I Västerhaninge vill de sätta

ungdomsavdelningen i det nuvarande tidningsrummet, som ligger långt ifrån de delar av biblioteket där besökare sitter och läser, så att ungdomar inte blir tillsagda när de pratar högt. De har valt en sådan placering också för att rummet ligger nära entrén och på så sätt kan ungdomar röra sig fritt fram och tillbaka från torget, som också är en viktig mötesplats för dem (VJ2, personlig kommunikation, 15 oktober 2020).

KRUT på Malmös bibliotek har också fått plats i ett avskilt rum. Det ligger någon våning upp och långt ifrån alla andra avdelningar. Lokalen har glasdörrar som separerar avdelningen från resten av huset. Precis utanför det slutna rummet ligger alla ungdomsmedierna så att personer som cirkulerar runt avdelningen för det mesta tillhör KRUTs målgrupp. Det finns även skyltar som pekar ut var KRUT ligger och tydliggör avdelningens åldersgräns (MÖ1, personlig kommunikation 6 november 2020). För att göra ungdomsavdelningen till en frizon där ungdomar får vara på sina villkor har bibliotekspersonalen i Malmö också arbetat med att utvidga

verksamhetens gränser och ge ungdomarna möjlighet att ta ansvar. Personalen vill visa för ungdomar att på KRUT får de lov att vara sig själva och att testa och göra nya saker som vanligtvis inte hör till ett bibliotek. De försöker att nå detta mål genom bemötande, utrustning och verksamhet. Dessutom erbjuder de möjligheten för ungdomarna att kunna själva arrangera en aktivitet. De förser ungdomarna med platsen och fysiska resurser, men låter de utföra allt självständigt (MÖ2, personlig kommunikation, 6 november 2020).

I Västerhaninge, Jakobsberg och Malmö har personalen dessutom arbetat med bemötande och relationsskapande. JB2 är alltid välkomnande gentemot ungdomar och försöker skapa en relation med dem, så att de ska känna sig trygga och sedda (JB2, personlig kommunikation, 28 oktober 2020). Personalen i Västerhaninge fick arbeta i workshops för att bättre förstå målgruppen och kunna bemöta den på ett bättre sätt (VJ1, personlig kommunikation, 15 oktober 2020). Personalen på KRUT hälsar alltid på ungdomar som kommer in och försöker starta ett samtal med dem (MÖ2, personlig kommunikation, 6 november 2020).

Biblioteken som har upplevt konflikter mellan ungdomar, personal och övriga besökare behöver arbeta mycket med det fysiska rummet för att kunna förse

ungdomar med en frizon där de får vara på deras villkor. Å ena sidan verkar det som att de vill skydda ungdomar från övriga vuxnas utskäll, med å andra sidan verkar det som att de vill ringa in dem i deras hörn så att de kan syssla med sitt utan att störa.

Jordbros bibliotek kan bekräfta det här antagande. I det nuvarande biblioteket har det sällan uppkommit konflikter mellan besökare, och enligt VJ2 (personlig kommunikation, 15 oktober 2020) har barn och unga alltid haft företräde på biblioteket. VJ2 vill föra över denna känsla till det nya biblioteket. Det är kanske därför hen inte känner behovet av fysiska avgränsningar för att ungdomar ska känna sig hemma. Hela biblioteket kan vara ungdomarnas bibliotek. Fritidsgårdens

närvaro i samma byggnad kan kanske bidra till att ungdomar känner att lokalerna är deras och att de kan få vara på sina egna villkor.

Ungdomsavdelningen i Malmö verkar vara undantaget till ovanstående antagande.

Enligt informanterna upplevdes det ingen konflikt mellan ungdomar och övriga besökare, men KRUT byggdes upp ändå som ett avskilt rum. Förklaringen till detta är kanske att ungdomarna i Malmö länge har fått vara utan en egen plats på

biblioteket, och behovet av en ungdomsavdelning var så stor att

bibliotekspersonalen prioriterade just det i sitt arbete. Informanterna förklarar faktiskt att KRUT blev till för att ungdomar skulle få en känsla av tillhörighet, en känsla av att vara ungdom och att kunna uttrycka sig som individ (MÖ1, personlig kommunikation, 6 november 2020).

6.2.2.3 Emancipatoriska handlingar

Tredje kravet på en frizon är att den ska ge ungdomar möjligheten att testa något nytt, pröva sig fram i nya område. Med andra ord ska ungdomar få möjlighet att kunna göra något som bidrar till deras personliga utveckling.

Utifrån intervjuresultaten ser vi att de undersökta biblioteken försöker nå det här målet på tre sätt: genom möblering, genom rummets utrustning och genom verksamhet.

Samtliga bibliotek inreder sina lokaler med både sköna sittmöbler, bord och stolar så att det ska finnas möjlighet både till häng, grupp- eller enskilt arbete.

Samtliga bibliotek satsar också i olika grad på utrustning i rummet. Jakobsbergs bibliotekspersonal har ställt fram datorer som ungdomar har företräde till. I

Västerhaninge vill VJ2 utrusta ungdomsrummet inte bara med datorer men också ett skåp där ungdomar kan hitta verktyg för eget spontant skapande (VJ2, personlig kommunikation, 15 oktober 2020). Dessutom vill hen ge ungdomarna möjlighet till personlig utveckling genom olika verksamheter såsom läxhjälp och CV-verkstad, samt genom att ordna föredrag från personer som ungdomar själva kan välja.

På biblioteken i Jordbro och Malmö satsar de stort på både utrustning och

verksamheter för att kunna ge ungdomarna möjlighet att prova nya saker. Förutom att skapa en Black Box där ungdomar kan både hänga eller ordna exempelvis filmvisning och spelkväll, så kommer Jordbros bibliotek tillsammans med

fritidsgården att ansvara för ett skapande rum och ett rörelserum som ungdomar kan få använda av eget initiativ. VJ1 (personlig kommunikation, 15 oktober 2020) berättar att de har lagt stor vikt på dessa rum eftersom ungdomar i Jordbro har det svårt för att aktivera sig och hitta meningsfulla fritidsaktiviteter. I Malmö har de också skapat en Black Box som ungdomar kan möblera om efter sina behov, samt byggt grupprum som är utrustade för både sociala sammanträde och kreativa projekt. De har dessutom byggt en Studio, dvs. ett inspelningsrum där ungdomarna kan testa olika tekniker och verktyg för att skapa eget ljud och video. MÖ2 och MÖ1 (personlig kommunikation, 6 november 2020) berättar att för att främja ungdomarnas spontanitet och uppmuntra de att pröva nya saker så har de också ändrat sitt arbetssätt och tillåter ungdomar att arrangera en verksamhet på kort varsel.