Ungdomsavdelningen KRUT

Den nya ungdomsavdelningen invigdes 2018 och döptes till KRUT. MÖ1 (personlig kommunikation, 6 november 2020) berättar att avdelningen blev och är ett jämställt rum där en kan yttra sig fritt. På KRUT kan ungdomar hänga, sitta och plugga. De kan få vara sig själva. KRUT lägger inget direkt fokus på ålder. Fokuset ligger istället på individernas behov och hur ungdomar uttrycker sig. “Det finns en viss känsla av vad en ungdom är… förut var det lätt att säga att en ungdom är 12 till 18, men nu funkar inte det, en som är 25 kan ha samma intressen som en 15-årig, de kan kännas som ungdomar”. MÖ1 menar att avdelningen är till för de som har en känsla av att vara ungdom och att den inte är till för en specifik åldersgrupp. I själva verket skyltas KRUT med affischer där det står “KRUT 14-30”, men informanterna menar att åldersgränsen “... är som en guideline och inget som vi följer så noga” (MÖ1, personlig kommunikation, 6 november 2020).

Bild 11: Bild på KRUT. På vänster sida är det en av ingångarna till avdelningen. På höger sida ser vi en del av Black Box. Fotograf: Henrik Rosenqvist, White Arkitekter (2019).

Använd med tillåtelse.

KRUT är ett avstängt rum som ligger på en av bibliotekets övre våningar. Utanför rummet har alla ungdomsmedier placerats. Den här placeringen gör att endast KRUTs tänkta målgrupp cirkulerar nära avdelningen, och frigör ytan från äldre besökare och yngre barn (MÖ2, personlig kommunikation, 6 november 2020).

KRUT erbjuder många möjligheter till aktiviteter och arrangemang, samt möjlighet för ungdomar till att uttrycka sig själva genom exempelvis kreativa verktyg eller informationsväggen. Avdelningen är stor och rymmer hyllor, stolar och bord där ungdomarna sätter sig för att hänga, läsa eller studera. Alla möbler är flyttbara, så att rummet kan anpassas till olika ändamål. “De kan ställa möblerna lite hur de vill och göra rummet till ett eget rum” (MÖ2, personlig kommunikation, 6 november 2020).

Vid ingången finns det en anslagstavla i trä där vem som helst kan sätta upp

information om saker som händer på avdelningen eller runt om i Malmö. Bara några steg inne i avdelningen finns det en Black Box. Detta är en fyrkantig, mörk lokal där det finns tillgång till belysning, projektor, och stora draperier så att rummet kan slutas om, samt moduler i trä som går att flytta runt för att skapa sittplatser eller scener. Rummet är till för att kunna skapa framträdanden, filmvisningar, scener m.m. I avdelningen finns det också tillgång till två glasinramade smårum som kan bokas till olika ändamål. Det ena är till för mer häng och det andra är till för exempelvis möten, projekt eller kreativa aktiviteter. I båda rummen finns det gardiner som en kan dra för, för att skapa avskildhet.

Utöver dessa rum finns det också ett kontor som används av den som planerar och utför en aktivitet. Detta rum har de som planerar en aktivitet tillgång till och ansvar för. De får nycklar och kan komma när de än vill. Till sist finns det ett

inspelningsrum också kallad för Studion. Där får en tillgång till inspelningsteknik, instrument och redigeringsverktyg. “Studion har blivit riktigt populär… ordet har spritt sig fort bland ungdomarna” säger MÖ2 (personlig kommunikation, 6

november 2020). Många ungdomar kommer till avdelningen och frågar specifikt om inspelningsrummet. Lokalen bokas i förväg och den som bokar tar fullt ansvar för all utrustning.

Bild 12 och 13: två olika små rum på KRUT. Det ena är utrustad till grupparbete, det andra till umgänge och mys. Fotograf: Henrik Rosenqvist, White Arkitekter (2019). Använd med tillåtelse.

Sedan KRUT stod färdigt har ungdomarna i Malmö börjat mer och mer bege sig till biblioteket. “Många vet nu om att det finns ett rum för dem...” säger MÖ2

(personlig kommunikation, 6 november 2020). Hen menar att de vet att det finns en lokal ämnad specifikt för deras intressen och att det finns arrangemang av ungdomar och för ungdomar. Arrangemangen är något som i hens mening har lockat många.

Projektgruppen slopade att ha med aktiviteterna för ungdomarna i bibliotekets kalender då de insåg att spontana arrangemang fungerade bättre och var mer populärt. De ville främja ungdomarnas spontanitet och ansvar, och därför tillåter de externa aktörer eller ungdomarna själva att hålla en aktivitet på kort varsel. De ändrade i sitt arbetssätt och bestämde att bibliotekspersonal inte skulle vara involverad i aktiviteterna, utan de låter den som arrangerar aktiviteten sköta allt själv. “Det lättar på arbetsbelastningen och vem som helst av våra kollegor kan vara värd” (MÖ2, personlig kommunikation, 6 november 2020).

MÖ2 (personlig kommunikation, 6 november 2020) beskriver hur det är att bemanna på KRUT. Hen säger att de jobbar mycket mer med relationsbyggande bemötande. “Vi försöker hälsa på alla, kanske bjuda dem på kaffe och kanske börja ett samtal med någon…”. Hen bjuder in ungdomarna till att våga prata med

personalen och kanske ställa frågor om t.ex. studier eller arrangemang. Hen lägger extra mycket fokus på att visa ungdomarna att på KRUT får du lov att göra saker, saker du kanske inte hade vågat eller vetat om att du får lov att göra. “Du ska få lov att vara dig själv och få lov att uttrycka dig själv” (MÖ2, personlig kommunikation, 6 november 2020).

Bild 14: Ett rum utrustad till skapande och kreativ verksamhet. Ett exempel på hur ungdomarna får uttrycka sig fritt på KRUT: de får skriva eller rita på glaspartier. Fotograf:

Henrik Rosenqvist, White Arkitekter (2019). Använd med tillåtelse.

Informanterna berättar att även om KRUT varit lyckat och att fler ungdomar nu tar sig till biblioteket, så är de i ständigt behov av att vara flexibla och göra justeringar efter ungdomarnas nya behov. De säger att ungdomar ändras hela tiden, deras behov och intressen skiftar. Så det är ett konstant arbete med att vara en delaktig, yttrande fri och jämställd plats (MÖ1, personlig kommunikation, 6 november 2020).

6 Analys

I det här avsnittet analyseras intervjuresultaten med stöd av Liebergs och

Audunsons teorier. Avsnittet har tematiserats utifrån uppsatsens forskningsfrågor. I första hand analyseras informanternas uppfattning om hur ungdomarna förhåller sig till de undersökta ungdomsavdelningarna, vad de behöver och önskar sig av det utrymmet. I andra hand analyseras det hur de undersökta biblioteken arbetar eller har arbetat för att bemöta ungdomarnas önskemål och behov. För det tredje

analyseras hur informanternas arbete med rummet kan bidra till att göra biblioteket till en mötesplats och lösa konflikter mellan ungdomar och andra besöksgrupper.