Västerhaninges nuvarande bibliotek

Byggnaden där biblioteket nu ligger är ett gammalt kommunhus från 60-talet, som enligt VJ1 (personlig kommunikation, 15 oktober 2020) har varit ganska intakt sedan 80-talet. Biblioteket består av två plan. På entréplan går det att hitta

informationsdisken, som är ett litet rum med glaspartier precis mittemot entrédörren.

Till höger om dörren finns det ett tidningsrum, medan på vänster finns resten av bibliotekslokalen. En liten korridor leder till den andra informationsdisken, som står precis i mitten av biblioteksrummet. Själva lokalen är trång. Det är inrett med höga hyllor som tillsammans med väggar skapar många små rum och prång. Biblioteket förvandlas därmed till en slags labyrint, och det blir omöjligt för personalen att ha en bra överblick över hela rummet. På plan 1 finns det personalrum och kontor, samt två tysta studierum.

Bild 4: Bild över Västerhaninges bibliotek. Här syns det hur väggar och höga hyllor skapar små rum och prång i biblioteksrummet. Egentagen bild.

Ungdomshörnan på Västerhaninges bibliotek är endast ”ett bord avgränsat med hyllor” längst in i biblioteksrummet (VJ2, personlig kommunikation, 15 oktober 2020). VJ2 berättar hur ungdomar har därför ”barrikaderad” soffan som var avsedd för sagostunder, och att nu hänger de där i mitten av biblioteket.

Enligt VJ1 (personlig kommunikation, 15 oktober 2020) är den trånga lokalen den huvudsakliga orsaken till konflikten mellan ungdomar och äldre besökare.

Ungdomar som hänger mitt i biblioteket upplevs som störande och högljudda. De har otrevligt språkbruk, flyttar på fåtöljerna så att folk inte kan komma förbi, skrämmer mindre barn genom att springa förbi barnavdelningen. Äldre besökare har ofta frågat personalen om varför de inte slänger ut ungdomarna eller ringer polisen.

En del klagomål har också kommit från politiker. Enligt informanterna har den heta konflikten infekterat även personalen, som också hade sina fördomar om stökiga och störande ungdomar. Därmed inledde VJ1 tillsammans med VJ2 och en annan ungdomsbibliotekarie en process som syftade att lösa konflikten, både genom en ommöblering och genom att förbättra personalens syn på ungdomar (VJ1, personlig kommunikation, 15 oktober 2020).

Bild 5: Västerhaninges nuvarande ungdomsavdelning. Egentagen bild.

5.2.2 Arbetsprocessen

Informanterna inledde för ungefärligen ett år sedan ett arbete i form av workshops och brainstorming med Västerhaninges bibliotekspersonal. Det uttalade syftet var att ommöblera biblioteksrummet på ett sätt som skulle lösa konflikten. Det outtalade målet i projektet var att personalen bättre skulle förstå bibliotekets olika målgrupper, samt förändra deras attityd gentemot ungdomar. VJ1 (personlig kommunikation, 15 oktober 2020) pekar på vikten av att personalen ska förstå att förändringar både i verksamheten och i lokalen gynnar inte bara ungdomar, utan relationer med alla besöksgrupper. VJ2 (personlig kommunikation, 15 oktober 2020) tillägger att personalens inställning är första vapnet mot fördomar. “Om inte personalen kan stå upp för att vi har ungdomar i lokalen, utan om vi håller med de som gnäller, då kommer alla få en gnällande attityd”.

Som första steg i arbetet ombads personalen att identifiera olika typer av grupper och besökare, och sedan fundera på vad varje grupp gör på biblioteket och vad de behöver. Efter att de skrev sina tankar på papper fick medarbetarna diskutera med varandra (VJ1, personlig kommunikation, 15 oktober 2020). Andra steget i processen innebar att sammanfatta gruppernas beteendemönster och behov, och utifrån dessa sammanställa en lista med ”funktioner”, som exempelvis

tidningsläsning, eller användning av datorer. Därefter analyserade personalen bibliotekslokaler och undersökte vilket rum kunde bäst uppfylla en viss funktion.

Detta steg ledde till beslutet att ommöblera barnavdelningen och skapa ett ungdomsrum i det nuvarande tidningsrummet.

Informanterna berättar att de erbjöd biblioteksbesökare och särskilt ungdomar att vara med och tycka till om ommöbleringen. VJ2 (personlig kommunikation, 15 oktober 2020) samlade in ungdomarnas synpunkter genom sommar-workshops som hen höll vid flera tillfällen för alla unga sommarjobbare i Haninge kommun.

Dessutom hade hen flera individuella samtal med unga besökare. Hen berättar att barnen har uttryckt behov av att vara i fred, att få en plats där de kan känna sig hemma och där de får bara vara. De hade också konkreta förslag på vad biblioteket kan göra för dem, som exempelvis ordna läxhjälp och CV-verkstad. VJ1 (personlig kommunikation, 15 oktober 2020) tillägger att ungdomar vill känna sig välkomna, bekräftade och sedda, samt ha kontakt med vuxna som lyssnar, och som ”inte dömer dem utifrån den position de är i”.

För både ungdomar och övriga besökare ställde personalen fram en griffeltavla i biblioteket. Där presenterade personalen sitt projekt och alla fick tycka till och komma med förslag och önskemål. VJ1 (personlig kommunikation, 15 oktober 2020) erkänner att de inte kommer ta hänsyn till förslag om rummens utformning eller liknande, för att de redan har bestämt hur rummet ska se ut. “Lite fult är det ju egentligen från oss för vi har redan bestämt oss” säger hen “Vad vi behövde få fram det var liksom själva möbleringen, och där får vi väl anse att vi har den största kunskapen.”. Däremot plockar de gärna förslag om dekorationer eller dylikt.

Vid ett senare skede kommer VJ2 (personlig kommunikation, 15 oktober 2020) att närmare samarbeta med en grupp ungdomar. Gruppen kommer att exempelvis få bestämma om inköp av material och verktyg, samt boka in föreläsare och dylikt.

Hens förhoppning är att den här gruppen skulle kunna bli början av ett självständigt nätverk av kulturintresserade ungdomar i Haninge syd. ”Nån slags

Biblioteksvänner, fast för unga liksom”.