politiken ses som en indikator på medielogikens genomslag vad gäller medieinnehållet.44
2.2 Att värdera nyheter
Nyhetsvärderingen är inte någon enkel process med något entydigt flöde. Det rör sig om många komplicerade system där många aktörer är verksamma. Dessa system skiljer sig dessutom kraftigt åt inte bara på internationella plan, utan också på nationella, regionala och lokala plan.45 Nyhetsförmedlingen handlar till exempel om hur en riksdagsdebatt rapporteras och här finns både källor och gallrande nyhetsredaktioner som bestämmer vad ur debatten som kommer att uppmärksammas.46
Walter Lippman var en av de första som gjorde ett försök till att definiera vad som blir nyheter. Redan 1922 förklarade han att det viktigaste var att journalisten trodde att nyheten skapade respons hos medborgarna. Det allra väsentligaste enligt honom var nyhetsmannens föreställningar om konsumentens känslor.47 Men försöken att definiera vad som blir en nyhet är mycket förenklade och att förklara fenomenet kan därför vara problematiskt. Det går inte att se nyheter som något som är oberoende av sin omgivning, utan det är nödvändigt att koppla samman diskussionen om nyhetsvärdering med frågor om gatekeeping och nyhetsorganisation.48 För att beskriva vad och vem som bestämmer medieinnehållet har forskarna Pamela J. Shoemaker och Stephen D. Reese tecknat en bild av en sfär med olika lager som kan liknas vid bilden av en lök i genomskärning (se figur 2.1.1 nedan). Längst ut finns ideologier i samhället och längst in den enskilde journalisten. Varje lager har betydelse och bildar tillsammans olika faktorer som bestämmer hur mediernas innehåll blir till. Förutom medieföretagen är också kultur och ideologier, källor, annonsörer, rutiner och normer och den enskilda journalisten faktorer som påverkar värderingen av nyheter.49 Näst längst in i ”löken”, utanför den enskilda journalisten, finns ett lager som forskarna valt att kalla för ”media
routines level”. Detta lager handlar om vilka arbetsrutiner på redaktionerna som påverkar
44 Ibid., sid. 134
45 Hadenius & Weibull 2005, sid. 323
46 Ibid.
47 Lippman 1922/1997
48 Hadenius & Weibull 2005, sid. 347
49 Shoemaker & Reese 1996, sid. 63-65
nyheterna. Här finns rutiner och normer som påverkar det dagliga arbetet, både synliga och osynliga. Dessa rutiner har en direkt påverkan på medieinnehållet som når publiken.50
Figur 2.1.1 Shoemaker och Reeses sfär som visar vilka olika faktorer som påverkar mediernas innehåll.
Vad som utmärker nyhetsarbete är till exempel att det försiggår inom en organisation eller en redaktionell miljö.51 Det är strukturerna på redaktionen som styr det dagliga arbetet, såväl synliga strukturer som den kultur som växt fram i medieföretagen. Enskilda journalister sitter inte varje dag inför varje artikel och resonerar kring efter vilka principer den har nyhetsvärde, utan förlitar sig på en tyst kunskap som ”sitter i väggarna” på redaktionen.52 Det svenska nyhetsurvalet präglas mer av en blandning av hårda och mjuka nyheter, men med en tydlig slagsida åt mjuka nyheter i kvällstidningarna.53 Vad som är ”bra” nyheter värderas olika beroende på vilka medierutiner som finns på redaktionerna. Uppfattningar om vad som är intressant och överraskande spelar stor roll i urvalet av nyheter och för bearbetning,
redigering och presentation av de politiska nyheterna. Här blir det en stor skillnad på politiska
50 Ibid., sid. 105
51 Hadenius & Weibull 2005, sid. 347
52 Nygren 2008a, sid. 43
53 Strömbäck 2009b, sid. 174-175
nyheter mellan redaktioner som prioriterar det som anses viktigt och de som satsar på vad som är spännande och lockar publiken.54
Det finns två grundläggande föreställningar som är centrala för det journalistiska
nyhetsurvalet. Den första föreställningen handlar om vilka nyheter som man tror att publiken vill ha. Det kan ses som ett marknadsmässigt styrfält och handlar uteslutande om vad man tror att publiken efterfrågar. Den andra föreställningen handlar om vilka nyheter man anser att publiken bör ta del av och vad publiken inte bör få veta något om, ett normativt styrfält.55 Olika nyhetsgenrer styrs också mer eller mindre av de två styrfälten. Politik och ekonomi har en tendens att vara mer styrda av att de ses som viktiga och därför bör människor informeras om vad som skett.56
Medier som är beroende av lösnummerförsäljning, vilket kvällspressen är, har en starkare tendens att välja nyheter som attraherar publiken, än dagstidningar som är
prenumerantbaserade.57 De normer som präglar kvällstidningar skiljer sig märkbart från de normer som präglar morgontidningar och landsortstidningar. All nyhetsjournalistik befinner sig i dag i en konkurrenssituation om nyheter, publikens uppmärksamhet och pengar. Vad gäller kvällstidningarna är dessa särskilt präglade av denna konkurrens. De kännetecknas inte alls av samma balans som många morgontidningar gör. Att väcka uppmärksamhet, uppröra och underhålla uppfattas som viktigare mål.58 Kvällstidningar kritiseras ibland för sin
”sensationsjournalistik” och för att göra hårda vinklingar.59 Den svenska kvällspressen har internationella förebilder och följer en klassisk formel för denna typ av journalistik: mer sex, mer skandaler, mer brott och betydligt mer kändisjournalistik.60 Det som har hänt beskrivs så dramatiskt och konfliktfyllt som möjligt och inte alltid i enlighet med hur det faktiskt var i verkligheten. Man driver kampanjer och skapar opinioner som genererar nyheter.61
Dagstidningarna i sin tur måste kunna tillföra något som tv inte har. De stora
morgontidningarna gör detta genom utförlighet, bakgrunder och fördjupning.62 Men det blir
54 Nord 2008, sid. 235
55 Johansson 2008, sid. 7
56 Ibid., sid. 8
57 Ibid.
58 Ekström & Nohrstedt 1996, sid.161
59 Hadenius & Weibull 2005, sid. 64
60 Hvitfelt 2008, sid. 39
61 Ibid., sid. 40
62 Ibid.
allt svårare för stora, breda medier som försöker erbjuda kvalificerat innehåll, eftersom de marknadsmässiga drivkrafterna innebär allt hårdare konkurrens om publiken.63 Skillnaderna har alltid varit stora mellan en mer seriöst inriktad, daglig journalistik och en lättare
journalistik i kvälls- och veckopress.64 Vad gäller politik så finns det i Sverige fortfarande en traditionell bevakning av politik i de stora morgontidningarna.65
2.3 Att gestalta nyheter
Gestaltningsteorin, eller framing theory, är en av de mest framträdande teorierna när det gäller den nyhetsjournalistiska bevakningen av politik och samhälle samt mediernas effekter.66 Gestaltningsteorin handlar om sambandet mellan det journalistiska innehållet och människors uppfattningar. Dess fokus är hur medierna gestaltar olika problem eller beskrivningar av verkligheten, och hur dessa gestaltningar påverkar medborgarna och mediekonsumenterna i deras gestaltningar.67 Med hjälp av gestaltningar kan journalister skapa mening och
sammanhang åt en nyhet. Detta gör det möjligt för mediepubliken i sin tur att skapa mening åt och förstå nyheter.68
Från början användes denna teori inom psykologin, men under 1990-talet har den börjat användas alltmer inom den politiskt-kommunikativa forskningen.69 Shanto Iyengar var en av de första som började använda teorin i relation till medierna och den politiska
kommunikationen.70 Enligt honom handlar gestaltningsteorin om subtila förändringar i ett meddelande eller en presentation medan gestaltningseffekter avser förändringar i
beslutsfattande till följd av dessa förändringar.71 Iyengar har i ett flertal undersökningar utgått från gestaltningsteorin och kommit fram till att medierna har möjlighet att påverka
mediekonsumenters uppfattningar och inställningar till olika frågor genom gestaltningar.72 Framing är särskilt betydande när det handlar om politik. Politiska frågor är normalt
63 Nygren 2008a, sid. 298
64 Ibid., sid. 299
65 Nord 2008, sid 244
66 Strömbäck 2009c, sid. 13
67 Strömbäck 2000, sid. 216
68 Strömbäck 2001, sid. 178
69 Strömbäck 2000, sid. 216
70 Ibid.
71 Iyengar 1991, sid. 11
72 Iyengar 1991, sid. 125