I detta kapitel presenteras de teorier och de tidigare forskningsresultat vi anser är relevanta som bakgrund för denna studie. Inledningsvis presenteras teorier kring medielogik, den politiska logiken och politikens medialisering. Vidare tar vi också upp teorier kring nyhetsvärdering och gestaltning av nyheter.
2.1 Medielogiken, den politiska logiken och politikens medialisering
Enligt teorin om medielogiken formas mediernas innehåll av mediernas format, organisation, arbetsvillkor, normer och behov av uppmärksamhet. Det är dessa faktorer som styr innehållet och hur det presenteras, snarare än verkligheten i sig.
25
Medielogiken handlar bland annat om att medierna använder sig av ett antal berättartekniker för att reducera informationsmängden och samtidigt fånga människors uppmärksamhet.26 Till dessa tekniker hör tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering, konkretion och personifiering.27
Medierna fokuserar på sådant som människor antas vara intresserade av och som ska leda till framgång i konkurrensen om människors uppmärksamhet. När medielogiken styr påverkas det politiska systemet, de politiska institutionerna och de politiska aktörerna mer av medierna än vice versa.28 Dagens politiska journalistik kämpar ständigt om uppmärksamheten och måste i större utsträckning än sina föregångare bygga på enkla konfliktmönster och rimliga journalistiska arbetsinsatser som betalar sig kommersiellt.29
Den amerikanske statsvetaren Thomas Patterson har pekat på att medierna själva och medielogiken har stor betydelse för formandet och gestaltningen av det journalistiska innehållet. Han skriver:
25 Strömbäck 2009a, sid. 130; Altheide & Snow, 1979
26 Nord 2009a, sid. 177
27 Hernes 1978 sid. 187-188
28 Strömbäck 2009b, sid. 242
29 Nord 2008, sid. 255
The news is not a mirror held up to society. It is a selective rendition of events told in story form. For this reason, the conventions of news reportering include and emphasis on the more dramatic and controversial aspects of politics. Above all else, reporters are taught to search for what is new and different in events of the past twenty-four hours.30
Studier har visat att medielogiken inte slagit igenom i samma utsträckning på lokalnivå som på riksnivå.31 I lokala valrörelser har det visat sig att de lokala medierna speglar passivt och att det nästan blivit en rutinartad lokal politisk journalistik som missar möjligheten att
mobilisera väljare inför politiska frågor. En förklaring tros vara att de lokala valen genomförs samma dag som det nationella och att de lokala valrörelserna då riskerar att hamna i en medieskugga.32
Teorin om den politiska logiken är mindre utvecklad än teorin om medielogiken. Den politiska logiken leder till att medierna fokuserar på sådant som är viktigt och relevant och som människor i rollen som medborgare bör veta. När den politiska logiken styr påverkas medierna och deras innehåll mer av det politiska systemet och de politiska institutionerna och aktörerna än vice versa.33 Människor är beroende av medierna för information som sedan ligger till grund för deras verklighetsuppfattningar, åsikter och beslut om vilket parti de ska rösta på. Därför är det problematiskt om valbevakningen präglas alltför mycket av
medielogiken och alltför lite av den politiska logiken.34 Gestaltningar som spel eller skandal kan ses som indikatorer på att medieinnehållet är präglat av medielogiken snarare än av en politisk logik. Och omvänt kan sakgestaltningar av politik ses som indikatorer på att den politiska logiken väger tyngre än medielogiken.35
En mycket stor del av den politiska kommunikationen sker via massmedierna.36 Både massmedier och politiker försöker fånga publikens uppmärksamhet. Massmedierna gör det direkt, men politikerna måste göra det indirekt – genom massmedierna. På samma sätt som massmedierna måste använda sig av en rad olika tekniker för att fånga publikens
30 Patterson 1994, sid. 60
31 Nord 2009b, sid. 336
32 Ibid., sid. 336-337
33 Strömbäck 2009a, sid. 135
34 Ibid., sid. 159
35 Ibid., sid. 135
36 Ibid., sid. 335
uppmärksamhet (tillspetsning, polarisering, förenkling och så vidare), tvingas politikerna också anpassa sig. På liknande grunder får de använda samma tekniker för att fånga
massmediernas uppmärksamhet för att slutligen få uppmärksamhet hos publiken.37 Krav på förenkling och tillspetsning gör att frågor med en viss typ av egenskaper uppmärksammas.
Politiska frågor som är enkla och otvetydiga lyfts fram och resultatet blir en politisk debatt som utmärks av simplifiering, snarare än av nyansering.38
Medialisering är ett processorienterat begrepp som handlar om förändringar och dynamiken i relationen mellan medierna och politiken.39 Medier och politik utgör två skilda system med olika logiker och den politiska kommunikationen styrs i betydande utsträckning antingen av medielogiken eller av den politiska logiken.40 Både medielogiken och den politiska logiken kan, i renodlad form, ses som ändpunkter på en skala.41 Utifrån det kan medialiseringen av politiken ses som ett flerdimensionellt begrepp, där varje dimension utgör en skala. Den första dimensionen handlar om i vilken utsträckning medierna utgör den viktigaste källan till information om politik och samhälle. Den andra dimensionen handlar om i vilken
utsträckning medierna är självständiga i förhållande till politiska aktörer. Den tredje
dimensionen handlar om i vilken utsträckning medieinnehållet styrs av medielogiken eller den politiska logiken. Den fjärde dimensionen handlar om i vilken utsträckning politiska aktörers handlingar styrs av medielogiken eller den politiska logiken.42 Ytterst handlar alltså politikens medialisering om mediernas makt och inflytande i samhället och politiken. Tillsammans säger dessa dimensioner i vilken utsträckning politiken i ett land under en viss tidpunkt är
medialiserad. Omvänt kan undersökningar av exempelvis i vilken utsträckning innehållet i medierna är präglat av medielogiken eller den politiska logiken belysa hur medialiserad politiken är.43
Den tredje av de ovan nämnda dimensionerna är den dimension vi kommer att fokusera på i denna studie. Även om det inte är självklart hur man på bästa sätt undersöker denna
dimension och därmed i vilken utsträckning medieinnehållet styrs och är präglat av
37 Asp 1986, sid. 359-360
38 Ibid., sid. 361
39 Strömbäck 2009a, sid. 129
40 Ibid., sid. 130
41 Ibid., sid. 131
42 Ibid.
43 Ibid.
medielogiken, kan uttryck för att medierna aktivt bidrar till att själva forma bilderna av politiken ses som en indikator på medielogikens genomslag vad gäller medieinnehållet.44
2.2 Att värdera nyheter
Nyhetsvärderingen är inte någon enkel process med något entydigt flöde. Det rör sig om många komplicerade system där många aktörer är verksamma. Dessa system skiljer sig dessutom kraftigt åt inte bara på internationella plan, utan också på nationella, regionala och lokala plan.45 Nyhetsförmedlingen handlar till exempel om hur en riksdagsdebatt rapporteras och här finns både källor och gallrande nyhetsredaktioner som bestämmer vad ur debatten som kommer att uppmärksammas.46
Walter Lippman var en av de första som gjorde ett försök till att definiera vad som blir nyheter. Redan 1922 förklarade han att det viktigaste var att journalisten trodde att nyheten skapade respons hos medborgarna. Det allra väsentligaste enligt honom var nyhetsmannens föreställningar om konsumentens känslor.47 Men försöken att definiera vad som blir en nyhet är mycket förenklade och att förklara fenomenet kan därför vara problematiskt. Det går inte att se nyheter som något som är oberoende av sin omgivning, utan det är nödvändigt att koppla samman diskussionen om nyhetsvärdering med frågor om gatekeeping och nyhetsorganisation.48 För att beskriva vad och vem som bestämmer medieinnehållet har forskarna Pamela J. Shoemaker och Stephen D. Reese tecknat en bild av en sfär med olika lager som kan liknas vid bilden av en lök i genomskärning (se figur 2.1.1 nedan). Längst ut finns ideologier i samhället och längst in den enskilde journalisten. Varje lager har betydelse och bildar tillsammans olika faktorer som bestämmer hur mediernas innehåll blir till. Förutom medieföretagen är också kultur och ideologier, källor, annonsörer, rutiner och normer och den enskilda journalisten faktorer som påverkar värderingen av nyheter.49 Näst längst in i ”löken”, utanför den enskilda journalisten, finns ett lager som forskarna valt att kalla för ”media
routines level”. Detta lager handlar om vilka arbetsrutiner på redaktionerna som påverkar
44 Ibid., sid. 134
45 Hadenius & Weibull 2005, sid. 323
46 Ibid.
47 Lippman 1922/1997
48 Hadenius & Weibull 2005, sid. 347
49 Shoemaker & Reese 1996, sid. 63-65