I detta kapitel redogörs för vilken metod som använts i denna studie och hur undersökningen genomförts. Problem vi stött på presenteras, liksom undersökningens validitet och reliabilitet.
3.1 Val av metod
För att undersöka i vilken utsträckning politiken i samband med valet 2010 gestaltades som sak och spel i de två största landsortstidningarna, de två största rikstäckande
morgontidningarna och de två största kvällstidningarna har vi valt att använda oss av en kvantitativ innehållsanalys. Studien har en deskriptiv ansats, eftersom vi vill veta fenomenets förekomst, utbredning och frekvens.103 Det leder oss till en deskriptiv undersökning med förklarande ambitioner, eftersom vi genom denna studie även vill kunna säga något om medielogikens genomslag i de olika tidningstyperna.104 I den här undersökningen har vi ingen möjlighet att besvara den kausala frågan, det vill säga om det finns ett orsakssamband mellan medielogiken och kommersialiseringens krafter och hur man väljer att gestalta politiken.
Däremot vill vi ge ett visst underlag för en diskussion kring nyhetsjournalistikens gestaltningar och medielogikens påverkan på medieinnehållet.
Undersökningen stannar dock inte vid att vara deskriptiv. Den är också jämförande, då resultaten mellan kvällstidningar, rikstäckande morgontidningar och landsortstidningar jämförs i denna studie, vilket inte gjorts tidigare. Vi har strävat efter att göra resultaten så oberoende som möjligt av oss som forskare.
3.2 Urval
De tidningar som studerats har valts ut genom ett strategiskt urval. Utgångspunkten var att välja de medier som har störst spridning och därför kan antas ha störst betydelse för hur människor uppfattar politik och politiker. Vad gäller Helsingborgs Dagblad/NST/LP och Dalarnas Tidningar ingår fler tidningar i medieföretagen. Vi har dock bara undersökt en
103 Jarlbro 2000, sid. 27
104 Ibid., sid. 28
edition av varje tidning. För att bestämma vilken edition som skulle undersökas användes en effektorienterad urvalsprincip – vi undersökte alltså den edition som når flest människor, det vill säga den med störst potential att påverka flest människor.105 Genom att studera endast en edition av dessa tidningar kan vi också säga något om de andra tidningarna som ingår i medieföretagen med tanke på att de utbyter mycket material mellan varandra. De tidningar som valts ut kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen, morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt landsortstidningarna Helsingborgs Dagblad och Falu Kuriren.
Ett urval av artiklar har gjorts enligt följande urvalsprincip: 1) Nyhetsjournalistiskt bearbetade artiklar publicerade i huvudtidningen; 2) artiklar signerade av journalister; 3) som har
placerats på sidor med vinjetten ”politik” eller motsvarande, eller 4) som i bild, rubrik eller ingress explicit refererar till inrikespolitiska aktörer eller institutioner. I praktiken innebär detta att artiklar med vinjetten ”val 2010” och dylikt har ingått i innehållsanalysen. Denna urvalsprincip är densamma som bland andra Jesper Strömbäck använt sig av i liknande studier.106 Däremot har vi tolkat urvalsprincipen lite annorlunda. I Strömbäcks studie har inte kultur- och sportsidor inkluderats, viket de gör i denna studie. Urvalsprincipen i den här studien innebär att alla olika delar som följer med tidningarna ingår. Det betyder att allt redaktionellt material som man inte betalar extra för inkluderas. Artiklar på sport- och kultursidor ingår alltså, liksom exempelvis Ekonomi i Dagens Nyheter, Näringsliv i Svenska Dagbladet och Motor i Helsingborgs Dagblad. Inför ett riksdagsval är det nämligen inte ovanligt att journalistiska områden som normalt inte ägnar sig åt politik gör det just under en valrörelse. En sportredaktion kan i dessa tider undersöka hur mycket partierna vill satsa på ungdomsidrotten och nöjesredaktionen tar till exempel reda på socialnämndsledamöternas syn på liberalare utskänkningsregler för stadens krogar.107 Därför anser vi det vara relevant att även undersöka dessa delar av tidningarna. Däremot exkluderas kvällspressens bilagor ur undersökningen, eftersom läsarna får betala extra för dem, samt att de helt eller delvis har egna redaktioner. Att innehållsanalysen omfattar de nyhetsjournalistiskt bearbetade artiklarna innebär att personligt tolkande texter som exempelvis ledare, insändare, krönikor och analyser inte inkluderats. Söndagstidningarna har uteslutits, eftersom Falu Kuriren inte kommer ut på
105 Nilsson 2010, sid. 120
106 Strömbäck 2001, sid. 415
107 Nord 2008, sid. 233
söndagar. Detta val har vi gjort för att vi ska kunna jämföra resultaten av de olika tidningarna på bästa sätt.
Undersökningsenheten utgörs av hela artiklar. Endast artiklar med fler än 10 rader ingår i studien. Artiklar signerade av enbart nyhetsbyråer exkluderas eftersom syftet är att se hur de enskilda tidningarna valt att gestalta politik. Även utrikespolitiska artiklar som inte har direkt koppling till svensk inrikespolitisk exkluderas. Artiklar från webben tas inte hänsyn till i denna studie, då vi valt att inrikta oss på pappersupplagorna och då de sex olika tidningarna som ingår i studien har helt olika webbupplagor. Vissa av tidningarna publicerar regelbundet på webben och har egna webbredaktioner, medan andra prioriterar papperstidningen i första hand. Detta skulle göra det svårt att jämföra dessa tidningars webbsidor på ett rättvist sätt.
Tidsperioden omfattar de två sista veckorna före valdagen 2010, det vill säga från och med den 6 september 2010 till och med den 19 september 2010, vilket i praktiken blir till och med den 18 september, eftersom vi utesluter söndagstidningarna. Den tidsperioden har valts för att vi finner det intressant att se hur den journalistiska gestaltningen av politiken ser ut i
slutskedet av valrörelsen, särskilt eftersom det är då det politiska intresset bland medborgarna ökar.108 Troligen ökar då också intresset för att ta del av den journalistik som handlar om politik och politiker. Dessutom bestämmer sig många väljare för hur de ska rösta så sent som en vecka före valdagen.109
Att göra ett totalurval av artiklar i de utvalda tidningarna var av tidsmässiga skäl praktiskt omöjligt. För att minska antalet artiklar men ändå kunna generalisera resultatet gjordes därför ett systematiskt slumpmässigt urval.110 I praktiken innebar det att varannan artikel som ingick urvalet valdes ut för analys. Genom att systematiskt slumpa fram artiklar utgjorde urvalet ändå en god miniatyrkopia av den större populationen och därmed kan vi vara tämligen säkra på att det som gäller för de undersökta analysenheterna också gäller för de artiklar som inte undersökts.111
108 Strömbäck 2001, sid. 414
109 Strömbäck 2009b, sid. 9
110 Esaiasson m.fl. 2009, sid. 179
111 Ibid., sid. 195
3.3 Tillvägagångssätt
Denna studie har utgått från ett kodschema med tillhörande kodinstruktioner som bland andra Jesper Strömbäck använt sig av i en studie av den medierade bilden av politik och mediernas gestaltning av politik i valrörelsen 2010. Detta kodschema arbetades om för att passa denna studies syfte och därmed stärka den interna validiteten. I praktiken innebar detta att de
variabler som inte svarade på syftet för denna studie ströks. I kodschemat återstod slutligen 20 variabler med olika värden som varje analysenhet kunde anta. När kodningen genomfördes kunde analysenheterna, det vill säga artiklarna, placeras in under ett antal olika värden med olika betydelser. Dessa innehållsliga enheter måste först tolkas för att kodningen ska bli korrekt.112 Därför användes också samma kodinstruktioner som bland andra Jesper Strömbäck använt. Genom att kopiera en operationalisering som mer etablerade forskare använt har vi arbetat kumulativt och dessutom öppnat för möjligheter att kunna jämföra resultaten mellan olika undersökningar.113
Våra huvudsakliga frågor om vilken journalistisk gestaltning som dominerar i rubrik,
ingress/inledning, brödtext, avslutning/sista stycke samt hela artikeln, kunde klassificeras på fem olika sätt: sakgestaltning, spelgestaltning, skandalgestaltning, trivia och annan. Trivia är sådana artiklar som inte handlar om politik men om politiker, och därför kan uppfattas som en artikel om politik. Med ”annan” gestaltning avses artiklar där det inte finns någon tydlig indikator på särskild gestaltning och därför inte passar in i de övriga kategorierna.114 Ett sista värde som dessa variabler kunde anta var ”ej tillämpbar”. Detta värde kunde antas om artikeln i fråga till exempel saknade rubrik eller ingress. Vi valde att undersöka gestaltningen i rubrik, ingress/första stycket, brödtext och avslutning/sista stycke, var för sig, utöver den
dominerande gestaltningen i artikeln. Anledningen till uppdelningen är att det kan ge en skev bild att enbart studera artikelns dominerande gestaltning eftersom det är mycket möjligt att det kan förekomma olika gestaltningar i de olika delarna av en artikel.115
Det finns också skäl att studera gestaltningen av politiken under valrörelsen 2010 lite
närmare. Ovan redovisades att vi i kodschemat kommer att bestämma vilken gestaltning som
112 Ibid., sid. 224
113 Ibid., sid. 66
114 Strömbäck 2001, sid. 248
115 Ibid., sid. 250