Under ett val ökar medborgarnas politiska intresse. Därmed ökar också intresset för att ta del av journalistik som handlar om politik, politiker och det val som står för dörren. Detta gör att den journalistik som produceras under valrörelser sannolikt får mer omfattande konsekvenser än den politiska journalistik som produceras mitt under en mandatperiod.1 År 2006 bytte 20 procent av väljarna parti under valrörelsen. Så många som en tredjedel av väljarna bestämde sig för vilket parti de skulle rösta på så sent som under den sista veckan före valet – samtidigt som rapporteringen om politik och samhälle ökar.2 Medierna kan därmed påverka hur
väljarna röstar.
Politisk nyhetsjournalistik har en tendens att i stället för att gestalta politik som sakfrågor, gestalta politiken som sport och spel. Därmed handlar politiken om vinnare och förlorare i kampen om makt i stället för om sakliga problem.3 Tidigare forskningsresultat har visat att när medierna gestaltar politik som spel och skandal ökar medborgarnas cynism gentemot politiker.4
Av dessa anledningar är det viktigt att studera hur medierna väljer att gestalta politik i samband med val. Det har gjorts under många valrörelser, men då med de största medierna i fokus. Dessa har aldrig tidigare i samma undersökning jämförts med landsortstidningar. Detta är den första samlade jämförelsen av valrapporteringen i landsortstidningar, rikstäckande morgontidningar och kvällstidningar. Därmed är det också den första svenska studien som jämför hur tre olika tidningstyper valde att gestalta politiken i samband med ett val. Denna studie fokuserar på valet 2010.
1.1 Problembakgrund
I Sverige har det gjorts flera undersökningar av journalistiken i valrörelser. Faktum är att valrörelser är ett av de mest undersökta samhällsfenomenen och att regelbundna
1 Strömbäck 2001, sid. 414
2 Strömbäck 2009b, sid. 9
3 Ibid., sid. 183
4 Cappella & Jamieson 1997, sid. 31
valundersökningar gjorts i Sverige i mer än 40 år. Men den lokala nivån är betydligt mindre utforskad än den nationella.5 Forskningen har främst koncentrerats på riksdagsvalen, och hur medierna bevakar de lokala och regionala valen till kommuner och landsting vet forskningen ganska lite om.6 Att det ser likadant ut på lokal nivå som på riksnivå är inte säkert, men trots det har det aldrig tidigare gjorts en samlad jämförelse mellan riks- och lokaltidningar i Sverige. Här finns en lucka i forskningen.
Medierna är för de allra flesta den viktigaste källan till information om politik och samhälle.7 Få av oss har nära kontakt med politiker, deras kampanjer och förehavanden. Det vi vet om dem, har vi lärt oss via medierna. Detta har lett till att vissa menar att publikens kunskap om den politiska verkligheten är en så kallad ”medierad verklighet”.8 Medieutbudet har under de senaste decennierna ökat kraftigt och även om inte alla medier uppmärksammar politik och samhällsfrågor, så kan den som är intresserad följa den offentliga debatten via medierna. Lars Nord skriver i boken Väljarna, partierna och medierna att det därför är relevant att diskutera på vilket sätt de viktigaste medierna väljer att skildra politiken i en valrörelse för den stora publik som följer dessa medier.9
Tidigare systematiska innehållsanalyser visar att de största nationella medierna präglas av en medielogik i stället för en politisk logik.10 Detta har bidragit till att modern politisk
nyhetsjournalistik har en tendens att gestalta politik som sport och spel snarare än som sakfrågor. I stället för att politiken handlar om sakliga problem handlar den om vinnare och förlorare i kampen om makt.11 Medielogiken handlar bland annat om knep för att fånga publiken och spelgestaltning kan vara ett sådant knep. En konsekvens av detta är att politikens sakinnehåll trängs undan när spelgestaltningen dominerar, vilket försvårar för människor att via journalistiken informera sig om var de olika partierna står i olika sakfrågor.12 En annan konsekvens när medierna väljer att gestalta politik som skandal och spel till förmån för sakfrågor, är att cynismen gentemot politiker ökar.13 Detta kan bidra till att väljarna
5 Nord & Nygren 2007, sid. 22
6 Ibid., sid. 25
7 Strömbäck 2009a, sid. 127
8 Cappella & Jamieson 1997, sid. 30-31
9 Nord 2009b, sid. 335
10 Ibid.
11 Strömbäck 2009b, sid. 183
12 Ibid., sid. 184
13 Cappella & Jamieson 1997, sid. 31
demobiliseras och att deras lust att gå och rösta minskar.14 Till skillnad från de stora
nationella medierna är arbetet på lokala och regionala morgontidningar knutet till ett public service-ideal, det vill säga att de i större utsträckning än de rikstäckande tidningarna arbetar i medborgarnas tjänst och rapporterar om det som människor i sin roll som medborgare
behöver veta.15 Dessa tidningar är ofta mer känsliga för sitt rykte på orten och det är viktigt att anses som seriös bland sina prenumeranter. Här finns en tendens att prioritera en bred, saklig och okontroversiell bevakning av traditionella nyhetsområden, och man tar ofta avstånd från mer kontroversiella metoder och vill sällan uppfattas som spektakulära eller förknippas med det som vissa ser som en oetisk kvällstidningsjournalistik.16
Sak- och spelgestaltningar har studerats i flera svenska undersökningar under de senaste valrörelserna. Landsortstidningarna har dock inte studerats i samma utsträckning, trots att det vanliga mönstret utanför Stockholmsregionen är att den lokala morgontidningen dominerar läsningen och att det i landsorten är morgontidningen som är det helt dominerande lokala mediet.17 Tyngdpunkten i människors tidningsläsning ligger till och med på den lokala morgontidningen.18 Dessa fakta tillsammans med att de allra flesta får sin information om politik och samhälle via medierna gör att det är intressant att studera även
landsortstidningarna för att se om det finns skillnader i gestaltningen av politik gentemot rikstäckande morgontidningar och kvällstidningar. Denna studie kommer därmed att bli den första som gör en sådan samlad jämförelse i samband med ett val.
Men det är inte enbart den faktiska skillnaden i gestaltningen mellan de olika tidningarna som motiverar denna studie. I en mediemiljö med nya villkor där medierna alltmer präglas av marknadsstyrning och kamp om publikens uppmärksamhet formas den politiska
journalistiken.19 I dag finns många alternativa medier och det räcker inte med att producera en politisk journalistik som journalisterna själva uppfattar som angelägen. Publiken måste lockas att ta del av utbudet. Detta ställer nya krav på den politiska journalistiken, på dess utövare och på dess innehåll och dess uttrycksformer och tilltal.20 I denna marknadsdrivna journalistik blir
14 Nord 2008, sid. 234
15 Ekström & Nohrstedt 1996, sid.159
16 Ibid.
17 Hadenius & Weibull 2005, sid. 403
18 Ibid.
19 Nord 2008, sid. 242
20 Ibid., sid. 243
utrymmet för de journalistiska idealen mindre när de ekonomiska målen prioriteras.21 Graden av kommersialisering skulle därmed kunna påverka i vilken utsträckning olika redaktioner styrs av medielogiken och till följd därav också hur politiken gestaltas.
Med detta sagt anser vi det vara relevant att studera hur sak- och spelgestaltningen av politik ser ut i landsortstidningar, rikstäckande morgontidningar och kvällstidningar – för att sedan kunna jämföra resultatet tidningarna och tidningstyperna emellan. Vi vill genom detta även se i vilken utsträckning medielogiken styr över gestaltningarna i de olika tidningstyperna.
Forskare har tidigare studerat medialisering, och en aspekt på medialiseringen är just
journalistikens gestaltningar av politik. Det är denna aspekt som vi kommer att fokusera på i den här studien.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur politiken gestaltades i de två största svenska landsortstidningarna, de två största rikstäckande morgontidningarna och de två största kvällstidningarna i valrörelsens slutskede 2010. Med detta hoppas vi kunna säga något om medielogikens genomslag i de olika tidningstyperna. Vi är medvetna om att det inte finns något självklart sätt att undersöka i vilken utsträckning medieinnehållet styrs och är präglat av medielogiken. Men enligt vad tidigare forskning kommit fram till kan uttryck för att medierna själva aktivt bidrar till att forma bilderna av politiken ses som en indikator på medielogikens genomslag i medieinnehållet.22 Ur detta perspektiv ska olika gestaltningar av politiken under valrörelsen 2010 undersökas i denna studie. Gestaltning av politik som spel kan ses som en indikator på att medieinnehållet är präglat av medielogiken, medan sakgestaltning kan ses som en indikator på att medieinnehållet är präglat av den politiska logiken.23 I denna studie ingår ytterligare 12 gestaltningar (se frågeställning 2 nedan) som kan ses som indikatorer på sak/spel, men också som indikatorer på medielogiken. Givetvis finns också andra indikatorer på hur medielogiken präglar journalistiken. Men genom att studera gestaltningen av politiken i olika typer av svenska tidningar hoppas vi ändå kunna bidra till en diskussion kring
medielogikens genomslag i de olika tidningstyperna, och också kring vad som påverkar mediernas innehåll.
21 Nygren 2008b, sid. 163
22 Strömbäck 2009a, sid. 132
23 Ibid., sid. 135