antalet spelgestaltade artiklar. Det skiljde bara 0,1 procentenhet mellan de båda tidningarna (29 procent i Dagens Nyheter mot 28,9 procent i Svenska Dagbladet). Vad gäller
sakgestaltningen så är resultatet liknande även där, med 65 procent i Dagens Nyheter mot 67 procent i Svenska Dagbladet.
4.4 Jämförelse mellan de olika tidningstyperna
Här visas en sammanställning över gestaltningarna i de olika tidningstyperna (kvällstidningar, morgontidningar och landsortstidningar). Vi redovisar vilken gestaltning som dominerade artiklarna och vilken gestaltning som dominerade rubrik, ingress/första stycke, brödtext och avslutning/sista stycke.
Figur 4.4.1 Dominerande gestaltning
I kvällstidningarna gestaltades 68 procent av artiklarna som spel. Motsvarande siffra hos morgontidningarna var 29 procent, och 10 procent i landsortstidningarna. I de artiklar som domineras av spelgestaltning ingår också sådana artiklar som innehållit mycket trivia- och skandalgestaltning.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Sakgestaltning Spelgestaltning Ej möjlig att avgöra
Störst andel sakgestaltade artiklar fanns i landsortstidningarna. 81 procent av artiklarna gestaltades som sak. Motsvarande siffra i morgontidningarna var 65 procent, och i kvällstidningarna 24 procent.
Figur 4.4.2 Gestaltning i rubrik
Även här går det att utläsa stora skillnader mellan de olika tidningstyperna. Fortfarande är det andelen sak- och spelgestaltning som skiljer sig mest. Morgon- och landsortstidningarna gestaltade rubrikerna som sak i mycket högre utsträckning än vad kvällstidningarna gjorde.
Men här kan vi också se något annat. I kvällstidningarna gestaltades 15 procent av rubrikerna som skandal, medan motsvarande siffra i morgontidningarna och landsortstidningarna var 1 procent respektive 2 procent. Antalet trivia-rubriker, där rubrikerna handlade om politiker men inte om politik, skiljde sig också mycket åt mellan de olika tidningstyperna. I
morgontidningarna och landsortstidningarna gestaltades 2 procent som trivia, medan motsvarande siffra i kvällstidningarna var 11 procent. De gångerna landsortstidningarna innehöll en triviagestaltad artikel handlade det i de allra flesta fall om centerpartisten Fredrick Federley som blivit misshandlad. I andra fall var i princip inga artiklar om politiker helt bortkopplade från politiken. Kvällstidningarna i sin tur innehöll icke-politiskt kopplade artiklar om att socialdemokraten Bo Ringholm inte tycker om när Niklas Wikegård svär i tv, och så kunde vi läsa att Centerpartiets Andreas Carlgren är troende och ofta går i kyrkan.
Dessa artiklar är tydliga exempel på trivia.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Kvällstidningar Morgontidningar Landsortstidningar
Sak Spel Skandal Trivia Annan
Figur 4.4.3 Gestaltning i ingress/första stycke
Landsortstidningarna visade sig sakgestalta ingresserna mest av de tre tidningstyperna. 75 procent av alla ingresser i dessa tidningar var gestaltade som sak. 57 procent av
morgontidningarnas ingresser var sakgestaltade, och en dryg fjärdedel (26 procent) av kvällstidningarnas ingresser gestaltades som sak. Även i ingresserna var spelgestaltningen vanligast i kvällstidningarna, med 40 procent. Men till skillnad från tidigare presenterade diagram är skillnaden här inte lika stor mellan kvällstidningarna och morgontidningarna. Här skiljer det bara 11 procentenheter då morgontidningarnas ingresser var spelgestaltade till 29 procent. Allra minst spelgestaltning hittades i landsortstidningarnas ingresser. Av dessa gestaltades bara 8 procent som spel.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Kvällstidningar Morgontidningar Landsortstidningar
Sak Spel Skandal Trivia Annan
Figur 4.4.4 Gestaltning i brödtext
Här visar landsortstidningarna något annat mot figur 4.4.2 och 4.4.3. Brödtexten var i högre grad (80 procent) gestaltad som sak än vad rubriker och ingresser var. En tendens som vi fann i de båda landsortstidningarna, var att de ibland använde sig av en spelgestaltad rubrik även om den dominerande gestaltningen genom resten av artikeln ändå kategoriserades som sak.
Något annat som sticker ut är sak- och spelgestaltningen i kvällstidningarna. I tidigare figurer som visar den dominerande gestaltningen samt gestaltningen i rubrik och ingress har
skillnaderna mellan sak- och spelgestaltningen i kvällstidningarna varit mycket större. Där har spelgestaltningen dominerat till mycket högre grad än i detta fall. Till skillnad från det är divergensen mellan de två gestaltningarna vad gäller brödtexten inte alls lika framträdande, då 32 procent av brödtexterna är sakgestaltade och 36 procent spelgestaltade.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Kvällstidningar Morgontidningar Landsortstidningar
Sak Spel Skandal Trivia Annan
Figur 4.4.5 Gestaltning i avslutning/sista stycke
I avslutningen/sista stycket händer något med statistiken. Antalet som inte har någon särskilt gestaltning och som därför har kategoriserats som ”annan” är plötsligt fler än i de tidigare figurerna. I kvällstidningarna kategoriserades hela 16 procent som annan, i
morgontidningarna 14 procent och i landsortstidningarna 12 procent. Detta kan bero på att man i vissa fall till exempel förklarar i ett sista stycke vilken fråga som ställts i en
opinionsundersökning eller hur många personer som tillfrågats i dessa undersökningar. Även sakgestaltningen har ökat. Detta har troligen samma orsak som vi nämnde under figur 4.2.5, det vill säga att vi märkte att många artiklar ofta avslutas med något sakligt även om de tidigare har gestaltats som sak eller spel.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Kvällstidningar Morgontidningar Landsortstidningar
Sak Spel Skandal Trivia Annan
Tabell 4.4.1 Olika sätt att gestalta politiken
Gestaltning Kvälls-
tidningar (%)
Morgon-
tidningar (%)
Landsorts-
tidningar (%)
Skandalgestaltning 17 3 5
Hästkapplöpningsgestaltning 21 19 3
Regeringsgestaltning 14 20 5
Politiker som individer-‐gestaltning 11 6 3
Medier som aktörer-‐gestaltning 8 4 3
Medborgare som offer-‐gestaltning 8 8 3
Politisk misstro-‐gestaltning 10 4 2
Politisk strategi-‐gestaltning 18 12 12
Nyhetsstyrningsgestaltning 4 1 1
Konfliktgestaltning 24 14 10
Human interest-‐gestaltning 27 9 11
Ekonomiska konsekvenser-‐gestaltning 4 2 1
Hur mycket de 12 olika gestaltningarna ovan förekom varierade mellan de olika
tidningstyperna. Landsortstidningarna använde sig minst av dessa gestaltningar, medan kvällstidningarna var de som använde sig mest av dem. Den vanligaste gestaltningen i kvällstidningarna var human interest-gestaltning, följt av konfliktgestaltning och
hästkapplöpningsgestaltning. Ovanligast var nyhetsstyrningsgestaltning tillsammans med ekonomiska konsekvenser-gestaltning, vilket även var ovanligast i både morgontidningarna och landsortstidningarna.
Den vanligaste gestaltningen i morgontidningarna var regeringsgestaltning, tätt följt av hästkapplöpningsgestaltning. I landsortstidningarna var politisk strategi-gestaltning vanligast, tätt följt av human interest-gestaltning.
Samtliga gestaltningar visade sig vara allra mest förekommande i kvällstidningarna – utom en. Regeringsgestaltning var den enda som var vanligare i morgontidningarna än i de andra två tidningstyperna. De artiklar som innehöll regeringsgestaltning handlade ofta om vilka partier som kunde tänka sig att bilda regering med vilka, vilka partier som kunde tänka sig att samarbeta med Sverigedemokraterna eller om Miljöpartiet möjligtvis kunde tänka sig att samarbeta med alliansen.
5 Analys
I detta kapitel kopplas det tidigare presenterade resultatet av undersökningen till teorier och tidigare studier. Skillnader och likheter mellan de olika tidningarna och tidningstyperna kommer att analyseras för att se om rapporteringen i samband med valet 2010 följer de tendenser och riktningar som presenterades i teorikapitlet eller om det går att se några avvikelser från dessa.
5.1 Medielogiken, den politiska logiken och politikens medialisering
Gestaltningar som spel eller skandal kan ses som indikatorer på att medieinnehållet är präglat av medielogiken snarare än av en politisk logik. Och omvänt kan sakgestaltningar av politik ses som indikatorer på att den politiska logiken väger tyngre än medielogiken.122 Resultatet av denna studie har visat att spelgestaltningen av politiken till mycket högre grad förekom i kvällstidningarna än i de andra tidningarna. I kvällstidningarna dominerades 68 procent av artiklarna om politik av spelgestaltning. I dessa tidningar förekom också skandalgestaltning i 17 procent av artiklarna. I landsortstidningarna och de rikstäckande morgontidningarna, däremot, förekom spelgestaltning i 10 respektive 29 procent, medan skandalgestaltning förekom i 3 respektive 5 procent. Mest sakgestaltade var artiklarna om politik i
landsortstidningarna.
Medielogiken handlar bland annat om att medierna använder sig av ett antal berättartekniker för att reducera informationsmängden och samtidigt fånga människors uppmärksamhet.123 Till dessa tekniker hör tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering, konkretion och
personifiering.124 I vår undersökning har vi använt oss av ett antal gestaltningar som vi menar är indikatorer på medielogiken och sak- och spelgestaltning, och som kan kopplas till dessa tekniker. De flesta av dessa gestaltningar var vanligare i kvällstidningarna än i de andra tidningstyperna. En av dessa gestaltningar, human interest-gestaltning, som vi menar kan kopplas till personifiering då denna gestaltning skapar identifikation och igenkänning, var mycket vanligare i kvällstidningarna än i de andra tidningarna. Även konfliktgestaltningen var
122 Strömbäck 2009a, sid. 135
123 Hernes 1978, sid. 187-188
124 Ibid.
mycket vanligare i kvällstidningarna än i de andra tidningarna. Denna gestaltning kan kopplas till polariseringstekniken då den handlar om att gestalta något som en konflikt och som
kontraster för att intressera läsarna. Det var bara en enda gestaltning som inte var vanligast i kvällstidningar. Det var regeringsgestaltningen, som kan ses som en indikator på
spelgestaltning då den handlar om relationer mellan politiska partier och om hur politiken bedrivs. Denna gestaltning var vanligast i de rikstäckande morgontidningarna. Resten av gestaltningarna var vanligast i kvällstidningarna. Tydligt var att nästan alla gestaltningar var minst vanliga i landsortstidningarna. Bara två, skandalgestaltning och human interest-gestaltning, var mest sällsynta i de rikstäckande morgontidningarna.
Dessa resultat kan tyda på att gestaltningarna av den politiska journalistiken i
kvällstidningarna är mer präglad av medielogiken än vad journalistiken i de rikstäckande morgontidningarna och landsortstidningarna är. Teorin om den politiska logiken är mindre utvecklad än teorin om medielogiken och leder till skillnad från medielogiken till att medierna fokuserar på sådant som är viktigt och relevant och som människor i rollen som medborgare bör veta.125 Givet att andelen sakgestaltade artiklar i tidningarna är en god indikator på att tidningarna styrs av den politiska logiken, visar resultatet av denna studie att
landsortstidningarna är de tidningar som till största del präglades av den politiska logiken under valrörelsens två sista veckor. Hela 81 procent av artiklarna i dessa tidningar gestaltades som sak. Vi har dock kunnat se att de även innehåller en del gestaltningar som kan ses som indikatorer på att de till viss del också styrs av medielogiken.
I studier som Lars Nord gjort tidigare av lokala valrörelser har det visat sig att de lokala och regionala valen riskerar att hamna i medieskugga i de lokala medierna, eftersom de genomförs samma dag som det nationella valet.126 Detta är ingenting som vi har sett i denna studie.
Tvärtom har snarare det nationella valet hamnat i medieskugga i landsortstidningarna, där man väljer att nästan enbart rapportera kring de lokala och regionala valrörelserna. På det sättet kan de olika tidningstyperna komplettera varandra, då kvällstidningarna och de
rikstäckande morgontidningarna i stort sett enbart rapporterar om det nationella valet, medan landsortstidningarna fokuserar på de regionala och lokala valen.
125 Strömbäck 2009a, sid. 135
126 Nord 2009b, sid. 336-337
Denna studie har visat att det finns stora skillnader mellan kvällstidningar och landsortstidningar. Det handlar framförallt om den tredje dimensionen av politikens
medialisering – i vilken utsträckning medieinnehållet styrs av medielogiken eller den politiska logiken.127 Rapportering hos kvällstidningar och landsortstidningarna skiljer sig åt väldigt mycket, vilket gör det extra tydligt vilka som i huvudsak styrs av medielogiken respektive den politiska logiken. Också i de rikstäckande morgontidningarna verkar den politiska logiken väga tyngre, även om de har en del rapportering som kan ses som indikatorer på att
medielogiken också styr innehållet. Trots att resultatet tyder på att medielogiken i stor utsträckning styr kvällstidningarna, går det inte att säga om den styrs för mycket av
medielogiken genom denna studie. Vi har ingen möjlighet att säga hur stor del sakgestaltat material som trängts undan till förmån för den spelgestaltade journalistiken, men om den stora graden av spelgestaltning påverkar i den mån att sakfrågorna trängs undan och att
valbevakningen därmed präglas alltför lite av den politiska logiken, kan det bli
problematiskt.128 Detta påstående grundas på att människor är beroende av medierna för information som sedan ligger till grund för deras verklighetsuppfattningar, åsikter och beslut om vilket parti de ska rösta på.129
5.2 Att värdera nyheter
När Walter Lippman 1922 skulle förklara var som blir nyheter var det viktigaste att
journalisten trodde att nyheten skulle skapa respons hos medborgarna. Konsumentens känslor var enligt Lippman det mest väsentliga.130 Resultatet av vår undersökning visar att denna föreställning är mest märkbar i kvällstidningarna, som i mycket högre grad väljer att gestalta politik som spel, fokusera på skandaler och skriva om politiker utan att koppla dessa till den politik de företräder (trivia). Medier som är beroende av lösnummerförsäljning, vilket kvällspressen är, har en starkare tendens att välja nyheter som attraherar publiken, än vad dagstidningar som är prenumerantbaserade har.131 I vår undersökning visade det sig att kvällstidningarna gestaltade 68 procent av artiklarna som spel, vilket kan vara ett försök att fånga uppmärksamheten hos publiken och därigenom kunna sälja fler lösnummer.
Spelgestaltade artiklar kan ha en tendens att bli mer spännande. Till exempel har en artikel
127 Strömbäck 2009a, sid. 131
128 Ibid., sid. 159
129 Ibid.
130 Lippman 1922/1997
131 Johansson 2008, sid. 8
med en skandalrubrik som ”S anklagas för valfusk”, publicerad i Expressen den 9 september, troligen en tendens att locka mer till läsning än en sakgestaltad artikel med rubriken
”Pensionärsfrågor i politiskt fokus” som publicerades i Helsingborgs Dagblad den 11 september.
Resultatet av denna studie visar tydligt att skillnaden på politiska nyheter är stor mellan olika tidningstyper. Landsortstidningarna satsar mer på sakliga och vardagliga ämnen än vad riksmedierna gör, åtminstone vad gäller valrapporteringen kring detta val. Detta har även tidigare studier visat, att skillnaderna alltid har varit stora mellan en mer seriöst inriktad, daglig journalistik och en lättare journalistik i kvälls- och veckopress.132 De normer som präglar kvällstidningar skiljer sig märkbart från de normer som präglar morgontidningar och landsortstidningar. Kvällstidningar kännetecknas inte alls av samma balans som många morgontidningar gör.133 Kvällstidningarna kritiseras ibland för att göra hårda vinklingar och dessa tidningar innehåller mer sex, mer skandaler, mer brott och betydligt mer
kändisjournalistik än prenumerantbaserade medier.134 I denna studie fann vi att framförallt kvällstidningarna ofta skrev om politiker som vilka kända människor som helst, samtidigt som artiklarna placerades under vinjetten ”politik”, ”val 2010” eller liknande. Vissa händelser som gestaltades som skandal fick stor uppmärksamhet i kvällstidningarna, medan
landsortstidningarna och de rikstäckande morgontidningarna inte rapporterade om dem alls.
Ett exempel på detta är när framförallt Expressen ägnade flera sidor åt att socialdemokraten Thomas Bodström bjudit tonåringar på vin på en fest, som i artiklarna ”Hon fick vin på fest med Bodström”, publicerad den 14 september och ”Ett mycket allvarligt brott mot lagen”, publicerad samma dag. Denna ”skandal” uppmärksammades inte alls i de landsortstidningar som ingick i denna studie. Andel rubriker som var gestaltade som skandal eller trivia var betydligt högre i kvällstidningarna än i de övriga tidningarna. I kvällstidningarna fanns ett flertal artiklar som handlade enbart om politikers levnadsvanor eller åsikter utan minsta politiska relevans, medan de artiklar som var gestaltade som trivia i morgontidningarna eller landsortstidningarna i näst intill samtliga fall handlade om Centerpartiets Fredrick Federley som blivit misshandlad. En sådan värdering av nyheter har vi alltså sett skiljer sig
beaktansvärt mellan de olika tidningstyperna. ”Bra” nyheter värderas olika beroende på vilka medierutiner som finns på redaktionerna och uppfattningar om vad som är intressant spelar
132 Nygren 2008a, sid. 299
133 Ekström & Nohrstedt 1996, sid.161
134 Hvitfelt 2008, sid. 39
stor roll i urvalet av nyheter. Här finns en stor skillnad på politiska nyheter mellan redaktioner som prioriterar det som anses viktigt och de som satsar på vad som är spännande och lockar publiken.135
Medier som är beroende av lösnummerförsäljning har, enligt vad tidigare forskning slagit fast, en starkare tendens att välja nyheter som attraherar publiken, än dagstidningar som är
prenumerantbaserade.136 Detta kan vi också bekräfta med denna studie, då spelgestaltning ofta kan ses som ett sätt att locka läsare, precis som skandalgestaltning och human
interest-gestaltning. Dessa tre gestaltningar var alla vanligast i just kvällstidningarna. Några andra gestaltningar, som också var vanligast i kvällstidningarna och som kan ses som indikatorer på att man försöker locka publiken är ekonomiska konsekvenser-gestaltningen,
konfliktgestaltningen och medborgare som offer-gestaltningen. Här kan läsaren lockas genom en konflikt eller genom att få känslan av att de kommer att ”drabbas av” eller förlora på den politik som bedrivs eller kommer att bedrivas om något av regeringsalternativen vinner.
Denna studies resultat bekräftar också att det finns två grundläggande föreställningar som är centrala för det journalistiska nyhetsurvalet. Den första av dessa föreställningar handlar om vilka nyheter publiken vill ha, vilket kan ses som ett marknadsmässigt styrfält.137 Att
nyhetsjournalistiken, och särskilt kvällspressen, styrs av detta styrfält kan vi se i resultatet av denna studie. Kvällstidningarna är särskilt präglade av konkurrensen om publikens
uppmärksamhet då dessa är beroende av lösnummerförsäljning.138 Att väcka uppmärksamhet, uppröra och underhålla uppfattas som viktigare mål för dessa tidningar139 vilket kan vara en orsak till att de, som framgår i resultatet, fokuserar betydligt mer på politik som spel, skandal och trivia än de andra, prenumerantbaserade tidningarna. Detta tyder på att medielogiken i större grad styr innehållet i de tidningarna som är mest kommersialiserade. Den andra föreställningen handlar om vilka nyheter man anser att publiken bör ta del av och vad
publiken inte bör få veta något om.140 Denna föreställning tycks, utifrån det som går att läsa ur resultatet av denna studie, styra över de prenumerantbaserade tidningar som ingått i denna studie, framförallt landsortstidningarna. Även i kvällstidningarna finns information som kan
135 Nord 2008, sid. 235
136 Johansson 2008, sid. 8
137 Ibid., sid. 7
138 Ekström & Nohrstedt 1996, sid.161
139 Ibid.
140 Johansson 2008, sid. 7
uppfattas som nyttig och värdefull för medborgarna, men med tanke på den stora andelen spelgestaltade artiklar och den låga andelen sakgestaltade artiklar tycks ändå det första styrfältet styra mer över kvällstidningarna än de andra tidningarna.
5.3 Att gestalta nyheter
Gestaltningsteorin handlar om att medierna, genom små förändringar och gestaltningar, har möjlighet att påverka mediekonsumenternas uppfattningar och inställningar till olika
frågor.141 Särskilt betydande är det när det handlar om politik, eftersom politiska frågor ofta är komplexa samtidigt som människors intresse och kunskap om politik är relativt låg. Därför är mediernas gestaltning av politik av stor betydelse.142 När medierna gestaltar politik som sport och spel i stället för att ta upp sakfrågor, kan detta bidra till en ökad cynism gentemot
politiker, enligt vad forskarna Cappella och Jamieson kommit fram till.143 Vad gäller kvällstidningarna kan vi tydligt, i resultatet av denna studie, se att strävan efter att locka till sig läsare framstår som viktigare än strävan efter att bidra till informerade medborgare.
Journalistiken får inte vara för tung, eftersom det finns risk att läsaren bläddrar vidare eller tar en annan tidning om det blir för tråkigt.144 Därför väljer man att göra lättare vinklar som fångar läsaren, till exempel genom att skriva en artikel om ”Debatt-kaoset” (publicerad i Expressen den 17 september) med programledarna från en politisk tv-debatt. Därifrån känner vi igen inte bara politikerna, utan också programledare och dessutom är det en konflikt som är spännande att läsa. Vi kan också se att kvällstidningarna under slutet av valrörelsen valde att använda sig mer av de gestaltningar som kan kopplas till de berättartekniker som
kännetecknar en vilja att fånga människors uppmärksamhet. Till dessa tekniker hör tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering, konkretion och personifiering.145 Vi menar att de gestaltningar som vi valt att undersöka hur ofta de förekom i valrörelsens slutskede är indikatorer på medielogiken och sak- och spelgestaltning, och att de kan kopplas till dessa tekniker. De flesta av dessa gestaltningar var vanligare i kvällstidningarna än i de andra tidningstyperna, vilket tyder på viljan att fånga publikens uppmärksamhet.
141 Iyengar 1991, sid. 11
142 Ibid., sid. 13
143 Cappella & Jamieson 1997, sid. 36
144 Strömbäck 2001, sid. 383
145 Hernes 1978, sid. 187-188
Vad gäller sak- och spelgestaltningen av artiklarna har resultaten kunnat visa på en tydlig skillnad mellan de olika tidningstyperna. Landsortstidningarna använde sig flitigt av sakgestaltning i sina artiklar. 81 procent av artiklarna gestaltades som sak, till skillnad mot morgontidningarnas 65 procent och kvällstidningarnas 25 procent. Detta bekräftar vad tidigare forskning kommit fram till, att det finns vissa tendenser som pekar på att riksmediernas bevakning av politik är mer ytlig och dramatiserad och att denna typ av rapportering ännu inte kommit att dominera den lokala valrörelsejournalistiken.146 Forskning har också pekat på att sakgestaltad journalistik ger medborgarna information som gör det lättare för dem att bli pålästa och göra informerade val.147 I och med detta kan man anta att de som läser landsorts- och de rikstäckande morgontidningarna blir mer insatta i politiska
sakfrågor än vad kvällstidningarnas läsare blir, då kvällstidningarna i stället bidrar till att öka
sakfrågor än vad kvällstidningarnas läsare blir, då kvällstidningarna i stället bidrar till att öka