2.3 Att gestalta nyheter
2.3.1 Sak- och spelgestaltning
gestaltningar av politik: sakfrågegestaltningar (issue frames) och spelgestaltningar (game or strategy frame).82 I denna studie har vi valt att benämna dessa två gestaltningar vid dess svenska översättningar: sakgestaltning och spelgestaltning.
2.3.1 Sak-‐ och spelgestaltning
Ytterst är det politikens ansvar att fatta beslut i en mängd frågor. Mot den bakgrunden kan sägas att en journalistisk gestaltning av politik som sakfrågor är artiklar som fokuserar på sakliga förhållanden i verkligheten och som är relevanta för politiken.83 Jesper Strömbäck har i sin studie Gäster hos verkligheten definierat sakgestaltad journalistik på följande sätt:
Med sakgestaltad journalistik avses att artiklarna eller inslagen fokuserar på VAD som har hänt eller kommer att hända, VAD någon har föreslagit eller VAD någon har sagt i den mån det syftar på politikens innehåll.84
En sakgestaltad journalistik ger alltså medborgarna information som gör det lättare för dem att göra informerade val och att åsiktsrösta.85
Ett välkänt faktum inom medieforskningen är att det finns en stark tendens hos såväl tv-medier som tidningar att inom den politiska journalistiken ägna sig åt det ”politiska spelet”.86 I mediernas bevakning av politik i allmänhet och valrörelser i synnerhet gestaltas politik ofta som ett spel om makten. Politiska förslag och utspel gestaltas som medel, och framgång på valdagen gestaltas som det stora målet som de politiska aktörerna eftersträvar.87 Med politiskt spel menas sådant som handlar om annat än politikens sakfrågor, det vill säga opinionsfrågor, politiska strategier, personfrågor och allmän trivia.88
82 Ibid., sid. 35
83 Strömbäck 2001, sid. 240
84 Ibid., sid. 241
85 Ibid.
86 Ibid., sid. 244
87 Strömbäck 2009c, sid.12
88 Strömbäck 2000, sid. 225
Jesper Strömbäck har definierat spelgestaltning på följande sätt:
Med spelgestaltad journalistik avses artiklar och inslag som fokuserar på spel, strategi, relationer mellan politiska aktörer, vinnare och förlorare, samt på HUR politik bedrivs.89
Den amerikanske journalisten James Fallows har pekat på att journalister ofta både tolkar och beskriver politiken som sport. Han menar till och med att politiken har blivit detsamma som sport för de amerikanska medierna när han skriver: ”For the American media in the 1990s, public life is sports. The entire press has become the sports page.”90 Fallows är inte ensam om sin uppfattning. Thomas Patterson har skrivit att det dominerande kognitiva schemat för reportrar är uppbyggt kring tanken att politik är ett strategiskt spel. När journalister möter ny information under ett val, tenderar de att tolka den informationen inom en schematisk ram enligt vilken kandidater konkurrerar om att vinna fördelar. Kandidaterna kan spela spelet bra eller dåligt.
91
Detta pekar även Cappella och Jamieson på när de skriver:
I gestaltandet av politik som strategi eller spel tolkas politiken som medel för att nå olika väljargrupper, för att därigenom stärka eller behålla den egna
positionen i opinionsmätningarna. Kandidaternas ord och handlingar tolkas som uttryck för strategiska syften och manövrar, snarare än som uttryck för vad kandidaterna verkligen står för.
92
I sin bok ”Spiral of Cynicism. The Press and the Public Good”, en bok som försöker förklara medieinnehållet utifrån gestaltningsteorin, skriver Cappella och Jamieson att spelgestaltning av nyheter inte nödvändigtvis behöver vara ett felaktigt tillvägagångssätt att presentera en nyhet på. Tvärtom menar de att politiken som fenomen till viss del är ett spel med vinnare och förlorare och en tävling om att vinna medborgarnas röster. Problemet uppstår, menar de, när gestaltningen av politik som strategi och spel tränger undan annan journalistik som skulle kunna ge mediekonsumenterna bättre vägledning i deras val.93 Problemet är också att den
89 Strömbäck 2001, sid. 244
90 Fallows 1996, sid. 160
91 Patterson 1994, sid. 57
92 Cappella & Jamieson 1997, sid. 34; översättning: Strömbäck 2001, sid. 242)
93 Cappella & Jamieson 1997, sid. 34
spelgestaltade journalistiken riskerar att skapa eller förstärka cynismen mot politiker och politiken hos människor.
94
Det finns en form av journalistik som varken är sakgestaltad eller spelgestaltad, utan vars kännetecken är skandaler och affärer. Journalistikens ökade intresse för korruption bland politiska makthavare beror enligt sociologen Manuel Castells inte på att korruptionen har ökat, utan på strukturella förändringar och att politiken har flyttat in i medierummet.95 Men gränsdragningen mellan skandalgestaltade och sakgestaltade artiklar kan vara problematisk då det ofta är en sak som ligger till grund för skandalen. Utmärkande är dock att i
skandalgestaltningen ingår att något uppmärksammas stort. En annan viktig faktor är att tonen kan vara mer eller mindre känsloladdad och anklagande och det får avgöra om journalistiken ska bedömas som sak- eller skandalgestaltad. Värdeladdade ord är i sammanhanget en viktig indikator.96
Om man kopplar dessa tre olika gestaltningar till den politiska logiken respektive
medielogiken kan gestaltningar av politik som spel eller skandal ses som indikatorer på att medieinnehållet är präglat av medielogiken snarare än av den politiska logiken.97
Inom svensk forskning har bland andra Jesper Strömbäck och Lars Nord tidigare studerat gestaltningar i de svenska riksmedierna i samband med val. Under valrörelserna 1998, 2002 och 2006 studerade Strömbäck och Nord bland annat just sak- och spelgestaltning. Där visade det sig att 49 procent av artiklarna och inslagen inför valet 2006 var sakgestaltade. Jämfört med valet 2002 och 1998 var det en minskning mot 2002 och i linje med resultatet 1998.98 Skillnaden mellan olika medier i resultatet av dessa studier var betydande. Minst sakgestaltad var journalistiken i kvällstidningarna under valrörelsen 2006 medan mest sakgestaltning gick att finna i Rapport, Dagens Nyheter, Aktuellt och Svenska Dagbladet.99
En av de studier som genomförts i Sverige av lokala medier under valrörelser är en undersökning som medieforskarna Lars Nord och Gunnar Nygren gjort under valrörelsen
94 Ibid., sid. 36
95 Strömbäck 2001, sid. 245
96 Ibid., sid. 247
97 Strömbäck 2009a, sid. 135
98 Ibid.
99 Ibid., sid 135-136
2006. De studerade mediernas bevakning av de lokala respektive regionala valrörelserna under de tre veckor som föregick valet. Ett av de fenomen som studerades var gestaltningen av politik som sak eller spel. I resultatet framgick att 20 procent av de undersökta artiklarna och inslagen var fokuserade på det politiska spelet medan 70 procent var inriktade på politiska sakfrågor.100 Detta resultat går i samma mönster som en undersökning som gjordes av Lowe Hedman på samma sätt under valrörelsen år 2002.101 I studien av Nord och Nygren
undersöktes också hur ofta en del andra gestaltningar än sak- och spelgestaltning förekom.
Resultatet visade att kapplöpningsgestaltning, eller hästkapplöpningsgestaltning som vi valt att kalla gestaltningen i denna studie, förekom i knappt 10 procent av artiklarna och inslagen.
Politisk misstro-gestaltning som handlar om att beskriva något som att det kommer att öka människors misstro för en politiker eller ett parti, förekom i drygt sex procent av artiklarna och inslagen. Resultatet visade också att dessa gestaltningar var betydligt vanligare i lokal-tv än i lokaltidningarna.102
Utifrån bland andra Strömbäck, Nord och Nygrens studier vet vi hur gestaltningen av
politiken sett ut i och mellan riksmedierna under flera valrörelser. Vi vet också hur det sett ut i lokala medier. Vad vi inte vet är skillnaderna mellan riks- och lokalmedierna, eftersom ingen av forskarna har gjort en samlad undersökning av dessa. Därför kan denna studie bidra med ny kunskap inom detta område.
100 Nord & Nygren 2007, sid. 42
101 Hedman 2004, sid. 35-36
102 Nord & Nygren 2007, sid. 43
3 Metod
I detta kapitel redogörs för vilken metod som använts i denna studie och hur undersökningen genomförts. Problem vi stött på presenteras, liksom undersökningens validitet och reliabilitet.
3.1 Val av metod
För att undersöka i vilken utsträckning politiken i samband med valet 2010 gestaltades som sak och spel i de två största landsortstidningarna, de två största rikstäckande
morgontidningarna och de två största kvällstidningarna har vi valt att använda oss av en kvantitativ innehållsanalys. Studien har en deskriptiv ansats, eftersom vi vill veta fenomenets förekomst, utbredning och frekvens.103 Det leder oss till en deskriptiv undersökning med förklarande ambitioner, eftersom vi genom denna studie även vill kunna säga något om medielogikens genomslag i de olika tidningstyperna.104 I den här undersökningen har vi ingen möjlighet att besvara den kausala frågan, det vill säga om det finns ett orsakssamband mellan medielogiken och kommersialiseringens krafter och hur man väljer att gestalta politiken.
Däremot vill vi ge ett visst underlag för en diskussion kring nyhetsjournalistikens gestaltningar och medielogikens påverkan på medieinnehållet.
Undersökningen stannar dock inte vid att vara deskriptiv. Den är också jämförande, då resultaten mellan kvällstidningar, rikstäckande morgontidningar och landsortstidningar jämförs i denna studie, vilket inte gjorts tidigare. Vi har strävat efter att göra resultaten så oberoende som möjligt av oss som forskare.
3.2 Urval
De tidningar som studerats har valts ut genom ett strategiskt urval. Utgångspunkten var att välja de medier som har störst spridning och därför kan antas ha störst betydelse för hur människor uppfattar politik och politiker. Vad gäller Helsingborgs Dagblad/NST/LP och Dalarnas Tidningar ingår fler tidningar i medieföretagen. Vi har dock bara undersökt en
103 Jarlbro 2000, sid. 27
104 Ibid., sid. 28