3. Andlighet i MBSR?
3.2 Attityder och andlighet
En del forskare antyder att man kan se själva mediterandet som en andlig handling i sig.110 Givetvis kommer det också att bero på hur vi definierar andlighet vilket kan ge olika svar, dels för olika forskare men också subjektiva svar av de som utövar mindfulness själva.
En viktig del av MBSR programmet är de olika attityderna; non judging, patience, beginners-mind, trust, non-striving, acceptance och letting-go.111 Attityderna är genomgående i den praktiska liksom den teoretiska träningen, och kan ses som ett förhållningssätt som också fördjupar meditationen. Den första attityden (non-judging) handlar om att inte bli medtagen av sina egna idéer, åsikter om vad man gillar och vad man inte gillar. Ofta är individen inte ens medveten om sina reaktioner utan den dömande sidan dominerar ofta våra sinnen och gör det svårt för oss att finna frid inom oss. Andra attityden (patience) innebär att saker och ting måste få ta den tid det tar och på samma gång utvecklas tålamodet. Tredje attityden (beginner´s mind) utvecklar nybörjarsinnet och att i varje ögonblick se saker som det vore första gången. Ett öppet nybörjarsinne ger också nya möjligheter och hindrar istället sinnet från att fastna i gamla mönster. Det gamla sinnet tror ofta att det vet mer än vad det vet. Fjärde attityden (trust) handlar om att utveckla ett förtroende hos sig själv, istället för att söka vägledning utanför. Att våga lita på sin inre röst är en viktig grundsten till vishet och godhet, och är genomgående i alla aspekter av meditation. Femte attityden (non-striving) visar på en icke-strävan. Även att det kräver mycket ansträngning och energi för att meditera så handlar det också om att inte sträva efter att komma någonstans i sitt utövande utan låta det få ta sin tid. Målet är att vara sig själv och att alltid ha uppmärksamheten påslagen och omfamna det som händer i varje ögonblick.112 Det bästa sättet att lyckas med meditation är att inte sträva efter resultat utan att acceptera saker precis som de är, genom kroppslig erfarenhet, inom sig själv.113 Sjätte attityden (acceptance)
109 Plank, K, 2011, s. 239 ff.
110 David, L, McMahan, The making of buddhist modernism. Oxford University Press, 2008, s. 185.
Sorgenfrei, S, (red) 2013, s. 219.
Shaw, s, 2006, s. 92.
111 Kabat-Zinn, 2013, s. 19 ff.
112 Kabat-Zinn, 2013, s. 19 ff.
113 Kabat-Zinn, 2013, s. 19 ff.
37
innebär att se saker som de verkligen är och inte tvinga fram situationer till att bli så som vi vill att de ska vara, vilket leder till mer spänning. Sjunde och sista attityden (letting go) handlar om att släppa taget och låta varje erfarenhet vara som den är.
Kabat-Zinn menar att alla attityder går in i varandra och beroende på hur individen förhåller sig gentemot dem kommer egenskaper som välvilja, tacksamhet, givmildhet, tålamod, förlåtelse, godhet, medkänsla, empati, jämnvikt och glädje att bli en del av oss.114 Dessa egenskaper är inte olika de sju attityderna som ovan beskrivits, och egenskaperna kommer naturligt om vi väljer att uppmärksamma dem, menar han.
MBSR handlar alltså också om att utveckla dessa attityder och egenskaper inom oss.
Fördjupning i sin meditation leder till sinnesjämvikt och ur sinnesfriden växer medkänslan naturligt fram.115 Sinnesnärvaro är någonting man kan träna oavsett om man är buddhist eller icke troende och det är även ett sätt att träna bort destruktiva känslor,116 MBSR är ett bland flera sätt att öva upp sinnesnärvaro på och som kan användas av de flesta människor men inte alla.
De här attityderna kan liknas vid flera av de element som återfinns i buddhistiska traditioner.
Huruvida Kabat-Zinn gör det har jag inte kunnat utröna genom det material jag tagit del utav men det ter sig högst sannolikt att Kabat-Zinn på ett liknande sätt har översatt buddhistiska begrepp och koncept eller i alla fall varit starkt inspirerad av dylika då han gjorde det. De buddhistiska texter som jag studerat genom buddhanet.net är till viss del apokryfiska, dvs inte accepterade som buddhistiska originaltexter i alla buddhistiska traditioner, och jag kunde som sagt inte hitta information om exakt vilka texter Kabat-Zinn kan ha tolkat när han myntade de sju attityderna men genom en snabb genomgång av en sammanfattande text kallad To understand Buddhism kan man hitta liknande syn på attityder såsom tålamod och icke dömande.117
Innebär likheten med de andliga traditionerna att sådana inslag kan ses som andliga? Detta beror på flera saker. Dels definitionen av andlighet, dels hur en lärare inom MBSR väljer att beskriva
114 Kabat-Zinn, 2013, s. 30 f.
115 Kabat-Zinn, J, 2013, s. 31.
Goleman, D 2003, s. 214.
116 Goleman, D, 2003, s. 222.
117 Kung, VMC, To Understand Buddhism.in Buddhanet’s e-book library, Buddha Dharma Education Association Inc., 1996, passim.
38
det, och dels på hur utövaren uppfattar saken och hur hen förhåller sig till andlighet och/eller buddhism.
Intar man Dalai Lamas syn på andlighet som mänskliga goda egenskaper likt de ovan skulle man kunna säga att utvecklandet av dessa attityder också utvecklar andlighet. 118 Väljer vi en kristen syn på andlighet ses det fortfarande som goda egenskaper men knappast som andliga.
Dalai Lama tror att det krävs en andlig förändring för att komma till rätta med allt ”lidande” så som orättvisor, våld och miljöförstöring i världen. Han menar att vi inte kan klara oss utan de grundläggande andliga egenskaperna, som han anser inkludera medkänsla, kärlek, tålamod, tolerans, förnöjsamhet, försonlighet, en känsla av ansvar och en känsla av harmoni. Dessa egenskaper främjar medkänslan och är enligt Dalai Lama källan till etiskt beteende.119
Geels och Wikström menar att andlighet har att göra med en privat och praktisk dimension av religiositet och enligt den synen kan attityderna antingen vara andliga eller inte. Det blir återigen en subjektiv fråga.
Piles som nämnts tidigare anser att spiritualitet knyter an till anden vilket ses som en central del hos individen och som styr sinnet som i sin tur styr kroppen. Detta förklaras ge livskraft som motiverar människan och influerar livet, hälsan, beteendet och relationerna. Denna syn på andlighet omfattar alla aspekter av att vara människa och hjälper människor att sträva efter mening med livet.120 Narayanasamy anser att andlighet är bredare än religion och hävdar att andlighet är en kvalité som går bortom religiösa anknytningar och fungerar som ett meningssystem och för att ge ett syfte, även för dem som inte har någon tro eller gud. Enligt dessa definitioner skulle attityderna mycket väl kunna räknas till andliga egenskaper och då skulle man kunna se MBSR som ett verktyg med andliga inslag.
Ahrenfelt anser att ett inre sökande ingår i en andlig livssyn, men med det inte sagt att en som är inre sökande per automatik är andlig. Snarare tolkar jag hans påstående som att det även beror på fler faktorer. I detta perspektiv skulle MBSR kunna ses som en viktig komponent i en andlig livssyn hos vissa men samtidigt användas av icke-andliga sett till en subjektiv definition.121
118 Lama Dalai, 1999, s. 31 f.
119 Lama Dalai, 1999, s. 89.
120 Baldacchino, D, & Draper, P, 2001, s. 834.
121 Sorgenfrei, S, (red), 2013, s. 219 f.
39
Det är inte bara attityderna, som jag tagit som exempel här, som kan ses i detta sken och tolkas på liknande sätt. Själva praktiken är tex väldigt lik den buddhistiska vipassana-praktik som den är hämtad från med kroppsscanning och andningsmeditation m.m. Andra potentiellt andliga inslag är kärleksfull godhet (loving kindness) som kan härröras från buddhismens mettā, och så klart yogan som också har andliga förlagor.