För att ta reda på detta har jag, förutom ovan resonemang, även använt mig av Aaron Antonovskys, professor i medicinsk sociologi, synsätt. Det salutogenetiska synsättet som skiljer sig från det sätt på vilket den patogenetiska inriktade forskaren vanligtvis skulle analysera sina resultat, och kan förklaras genom den grundläggande tanke om att heterostas, oordning, som kännetecknar den levande organismens viktigaste grundform.134 Det patogenetiska synsättet har nästan haft total dominans över vårt tänkande kring lidande och sjukdom och begränsat oss på många sätt vilket förklarar varför jag väljer ett synsätt som istället öppnar upp för en teori
133 Plank, K (red.) 2014, s.38.
134 Antonovsky, A, 2005, s. 26, 31, 40 f.
44
om problemhantering kring att se människan och hela hennes livssituation istället för sjukdomen.
Det salutogenetiska synsättet ger uttryck för att öppna vägen för en rehabilitering av stressorer i människornas liv. Synsättet handlar om att förstå individens historia, se människorna på ett flerdimensionellt kontinuum mellan hälsa och ohälsa. Vidare får synsättet oss att inrikta på det övergripande problemet och att aktivt anpassa oss till en omgivning rik på stressorer. Det beskriver sjukdom som en vanlig företeelse och utgår från faktorer som skapar rörelse mot den friska polen, s.k. copingresurser.135 Stressorer ses inte som något dåligt som måste övervinnas utan som någonting som alltid är närvarande, likväl som de kan vara patologiska kan de också vara hälsobefrämjande.
KASAM handlar om ett förhållningssätt snarare än ett personlighetsdrag, där personer med stark KASAM har förmåga att förvandla kaos till ordning och förvirring till klarhet samt flexibilitet i sina val av strategier.136
Den motivationella och kognitiva grunden för att hantera situationen och förebygga omvandlingen av spänning till stress skapas av förmågan att närma sig världen med den generaliserade förväntningen att stressorer är meningsfulla och begripliga. Personer med stark KASAM har alltså alltid ett försprång.137
KASAM är relevant i sammanhanget, för att spåra om dessa komponenter går att finna i MBSR, vilket kan ge metoden stöd för att vara mer än bara stressreducerande.
MBSR kan ses som en mänsklig process och kommer ur en meditationstradition som praktiserats och utvecklats under flera tusen år. Enligt psykologen David Goleman har Kabat-Zinn lyckats förklara den buddhistiska essensen i enkla och vardagliga ord. I första hand är MBSR en praktisk metod med ett resultatinriktat syfte och har med stor framgång använts på sjukhus, men för patientens skull har man inte nämnt att metoden är buddhistisk säger han.138 Genom att observera andningen, kroppsförnimmelser och andra uppmärksamhetsfält får observatören verktyg att stanna kvar i ett medvetet tillstånd istället för att låta sinnet vandra
135 Antonovsky, A, 2005, s 35, 26, 31.
136 Antonovsky, A, 2005, s. 22, 18.
137 Antonovsky, A, 2005, s. 185.
138 Daniel, Goleman, Samtal med Dalai Lama- ett möte mellan buddhism och västerländsk vetenskap. Bantam Books, 2003, 282 f.
45
iväg i det förflutna eller framtiden. Så småningom förväntas enligt Kabat-Zinn observatören att utveckla en djupare medvetenhet om sina tankemönster utan att reagera på gamla mönster och vanor, vilket leder till en större acceptans, känslomässig jämnvikt, kärleksfullhet, medkänsla och ett icke dömande förhållningssätt mot andra människor.139 Sambandet mellan psykiska processer och hjärnans verksamhet, har länge intresserat hjärnforskare och det har resulterat i upptäckter om att det finns komplexa neurala nätverk som skapar förbindelser mellan tankar och känslor, kognitioner och emotioner.140
Eklöf skriver att i Sverige idag erbjuds MBSR som ett program för helande, självförståelse och personlig utveckling. Individens tillämpade mindfulnesspraktik innebär att självreglera och förändra sin egen uppmärksamhet samt intention och attityd. Målet med träningen sägs dock vara att gå utanför individen för att förändra världen men detta mål är beroende av inre förändringar.141 Användningsområdet för mindfulness är väldigt brett eftersom det täcker in både det sjuka och det friska. MBSR återfinns förutom inom medicin och psykologin också i allt högre utsträckning inom samhällsvetenskaperna, såsom pedagogik, socialt arbete, organisationsforskning och ledarskapsstudier.
Eklöf frågar sig också om inte mindfulness då den kommit att bli en del av dagens samhälle inte också har blivit en del av den krävande samtid som den ska befria oss ifrån.142 Detta liknar kritiken mot mindfulness som ibland framförs om att mindfulness får oss att acceptera vår situation och blir på så sätt en metod för företagen att hålla sina medarbetare produktiva trots ett stressigt klimat. Hornborg nämner till exempel mindfulness i skolan som ett sätt att få personalen att acceptera sin plats i ett stressigt system istället för att ta den längre vägen att undersöka och göra strukturella förändringar för att minska stressen.143
Genom MBSR får man en förståelse för hur människors psyke i sitt normala tillstånd är mindless vilket kan beskrivas som att psyket går på autopilot eller är förlorat i tankar och ständigt upptaget av görandet, vilket innebär att människors vardagliga sinnestillstånd och vårt normala sätt att fungera är i obalans. Kabat-Zinns citat beskriver människans normala tillstånd på följande sätt:
139 Kabat-Zinn, J, 2013, s. 261 ff.
140 Goleman, D, 2003, s. 239, 406 f.
141 Plank, K (red.) 2014, s. 48 f.
142 Plank, K (red.) 2014, s. 50.
143 Hornborg, A-C, 2012, s. 204.
46
[…] from the perspective of the meditative traditions, the whole society suffers from attention deficit disorder – big time – and from its most prevalent variant, attention deficit hyperactivity disorder.144
Brist på att vara närvarande tycks vara ett tillstånd som de flesta människor lider av och utifrån det synsättet skulle många människor kanske tjäna på att praktisera MBSR. Man måste dock ta hänsyn till den kritik som riktas mot MBSR och mindfulness som uttrycker en överdrivet positiv syn på praktikerna och att de ofta ses som ett slags universalmedel. Dessutom finns det uppenbarligen personer som inte alls bör delta i MBSR program eftersom det i vissa fall kan orsaka vissa psykiska symptom tex depressioner och psykoser.145 Vidare kan vi observera att den mesta forskning som gjorts på olika MBI:er har undersökt främst cancerpatienter.146 För att svara på frågan om MBSR kan vara något annat än stress-reduktion kopplat till andliga inslag i metoden, kan man även titta på en studie som gjorts 2013 i Australien där man undersökte MBSR programmets koppling till resiliens och KASAM (Sence of coherence (SOC)).147
För att förtydliga kopplingen mellan KASAM modellen, MBSR och andlighet använder jag ett citat från Carmody et al., 2008;
The relationships among mindfulness, meditation practice, spiritual well-being, and improved psychological and physical regulation appear to be complex. […] spiritual well-being, particularly the cultivation of a sense of inner meaning and peace, may occur as a function of mindfulness meditation even when presented entirely within a secular context, and that this aspect of functioning may be an important element in health and well-being, as suggested by an increasing body of research on spirituality and health.148
I detta sammanhang är det alltså meaning and peace som man framför allt syftar på som en av de tre komponenterna (meningsfullhet) i KASAM modellen.
Begreppet resiliens är mångtydigt men i studien syftar det till människans inneboende motivation och förmåga att möta motgångar, lära av erfarenheter och delta i kognitiv utveckling. 149 Studien mätte fyrtio MBSR deltagares SOC, GHQ-12 (General Health
144 Plank, K, (red.) 2014, s 49.
145 Plank, K, 2011, s. 212.
146 Plank, K, (red.) 2014, s. 140 ff.
147 Foureur et al., 2013, s. 114–125 passim.
148 Carmody et al., 2008, s. 401 f.
149 Foureur et al., 2013, s. 114–125 passim.
47
Quistionaire) och DASS (orientation to life and the depression, anxiety and stress scale) före och efter en åtta veckors MBSR program. Studien kom fram till att deltagarna uppvisade signifikant förbättring i alla dessa mätningar. Forskarna föreslår vidare studier där man istället för att mäta reducerad stress hos deltagare, bör fokusera på förbättrat välmående och resiliens, då man anser att det skulle ge flera fördelar. Det finns även andra studier med liknande resultat.150
MBSR verkar, om dessa studier kan verifieras, vara en metod för att förutom att reducera stress, även ge upphov till högre KASAM hos vissa individer.