Etik och sekulär praktik

Även i en sekulär kontext är det de styrande faktorerna nämnda ovan som kommer att avgöra huruvida de nämnda inslagen ses som andliga eller inte. I ett strikt sekulärt perspektiv som tex inom sjukvården kan man kanske anta att alla dessa inslag ses som icke-andliga. Det finns dock flera exempel på studier där man undersöker andlighet i relation till MBSR hos patienter och som visar på positiva korrelationer mellan MBSR och andlighet.¹²² Andlighet definieras på lite olika sätt i dessa studier men med vissa gemensamma drag med den definition av andlighet som jag lutar mig mot, framförallt meningsfullhet som en viktig komponent. Genom dessa studier kan man se att MBSR även av vissa individer, både sjuka och friska, kan utnyttjas som verktyg för andlig utveckling. Det är heller inte ovanligt att MBSR ses som andligt utövande i sig självt inom psykologi och komplementär medicin, se ovan nämnda referenser.

Plank påtalar de problem som kan uppstå om mindfulness får förekomma utan sina moraliska eller etiska komponenter vilket hon stödjer på flera buddhistiska företrädares uttalanden som är oroade över den utvecklingen som sker där mindfulness ofta rycks helt ur sitt moraliska sammanhang. Exempel på bristande eller tveksam etik kan ses där företag säljer mindfulness som framgångskoncept, eller när det används i den amerikanska militären för att skapa bättre soldater.¹²³

Detta problem nämns också i en studie om ”kontemplativ forskning”, där man diskuterar vikten av att mindfulness övningar bör gå hand i hand med etiska övningar.¹²⁴ Detta kräver dock en

122 Carmody et al., 2008, s. 393–403, passim. Labelle, LE, L Lawlor-Savage, TS Campbell, P Faris, & LE Carlson, ‘Does self-report mindfulness mediate the effect of Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) on spirituality and posttraumatic growth in cancer patients? 2014, 1–14, passim.

Greeson, JM, MJ Smoski, EC Suarez, JG Brantley, AG Ekblad, TR Lynch, et al., ‘Decreased symptoms of depression after mindfulness-based stress reduction: Potential moderating effects of religiosity, spirituality, trait mindfulness, sex, and age. 2015, s. 166–174, passim.

123 Plank, K, (red.) 2014, s. 66.

124 Brendan Ozawa-de Silva, Contemplative Science and Secular Ethics. Article in ’Religions’, 7, 2016, s. 3, 12 ff.

40

kontinuerlig forskning kring sekulär etik, dvs etiska element som inte är bundna till någon religiös tradition eller metafysisk position, utan grundar sig på empiriska studier och erfarenheter av människor från ett brett spektrum av traditioner. Här måste också nämnas att det finns de som menar att en vetenskapligt grundad etik är omöjlig att fastställa och deras mening kan sammanfattas till att vi alltid i slutändan måste grunda etiska beslut på värderingar och att vi därför aldrig kan komma fram till etiska beslut enbart grundade på data. Men om vi antar att vi undersöker olika etiska antaganden och mäter dem genom ett stort antal påverkade faktorer såsom mänskligt välmående och ekologisk påverkan, finns ändå en sådan möjlighet.

Detta skulle i så fall grunda sig på fakta att alla kännande varelser söker finna lycka och fly lidande, fakta som Dalai Lama kallar de två pelarna av sekulär etik i sin bok Beyond Religion.

125 Det kan givetvis ifrågasättas om detta verkligen är fakta och detta förklaras i nästa stycke.

Religionspsykologen Brendan Ozawa-de Silva menar att Dalai Lama har en bra utgångspunkt för att skapa en accepterad sekulär etik inom den kontemplativa forskningen då han utgår ifrån ovan axiomatiska förklaring av lycka och lidande. Detta axiom ska inte ses som fundamental sanning, menar Silva, vilket skulle göra det metafysiskt, utan det räcker med att det etableras och blir självklart genom konsensus vilket per automatik gör det till empirisk etisk teori till sin natur, enligt honom.¹²⁶ Huruvida Ozawa-de Silvas resonemang kan ses som vetenskapligt korrekt kan diskuteras.

Dalai Lama knyter också starkt ihop den kontemplativa forskningen med etiken och menar att eftersom medkänsla kan utvecklas genom kontemplativa metoder utgör det ett starkt samband mellan kontemplativ övning och sekulär etik på flera nivåer. Han menar att medkänsla är grunden för etik och välmående eftersom den till sin natur är interpersonlig och prosocial vilket befrämjar att människor handlar välvilligt och gränsöverskridande mellan grupper. Den skapar också varma relationer människor emellan som i sin tur skapar välmående, vilket det finns gott om empiriska bevis för, menar Ozawa-de Silva.

Det ska observeras att ovan nämnda diskurser handlar om mindfulness generellt och kan alltså innefatta alla slags nyandliga koncept som kallar sig mindfulness på marknaden. En forskning från 2012 undersökte däremot sambandet mellan MBSR och förmågan att resonera moraliskt och kom fram till preliminära bevis för att det finns en potential hos MBSR att främja moraliskt

125 Ozawa-de Silva, 2016, s. 3, 12 ff.

126 Ozawa-de Silva, 2016, s. 3, 12 ff.

41

resonerande hos utövarna.¹²⁷ Man kan också se de element i MBSR som tidigare beskrivits, såsom attityderna och kärleksfull godhet, vara den moraliska eller etiska delen i MBSR.

Det har som tidigare framkommit riktats en kritik mot olika MBI:er från mer traditionellt buddhistisk håll pga. dess extraherande av metoden/meditationen som används i MBSR.

Kritikerna menar bland annat att man missat viktiga delar av den buddhistiska läran, som i sig har många olika delar som var och en tar mycket tid av lärande och engagemang i anspråk för att få förståelse för. Tid och engagemang som de flesta människor i dagens samhälle inte har.

Missar man dessa viktiga delar riskerar man att göra det till ännu en avslappningsmetod. Det är till och med så att instruktörer av MBSR tillsammans med andra meditationslärare inte tillåts delta i mer än en vipassana-kurs. Vill de sedan fortsätta är de tvungna att avsäga sig rollen som lärare inom MBSR eller annan form av meditation.¹²⁸ Detta skulle kunna ses som ett exempel på en fundamentalistisk och maximalistisk syn på mindfulnesspraktiken där man från buddhistiskt håll alltså i vissa fall anser att religionen måste förbli en tydlig del av praktiken samt att det är det buddhistiska uttryckssättet som är det enda rätta.

Detta påvisar dels MBSR:s starka koppling till sina buddhistiska rötter, dels en känsla hos skolad buddhism att ha blivit bestulen på något eller utnyttjad på ett respektlöst sätt.

Buddhismen vilar som sagt delvis på att praktiken ges gratis för dem som önskar och kanske är det en av anledningarna till att man tar illa vid sig. Troligare är dock att det handlar om en maximalistisk attityd kombinerat med en fundamentalistisk syn på sati. Det finns många moderna utövare som tjänar sitt uppehälle på dessa i grunden buddhistiska metoder vilket alltså inte är rätt enligt den buddhistiska traditionen.

Men hur man ser på den traditionella buddhistiska andliga lärans möte med modern medicin och vetenskap beror på vilket perspektiv man utgår från. Enligt Kabat-Zinn har buddhismen alltid utvecklat sina tyngdpunkter och sin terminologi vid etableringen i nya kulturer. Han menar alltså att MBSR och andra MBI:er och deras metoder och terminologi på samma sätt kan ses som ett sätt för den buddhistiska läran att anpassa sig till rådande omständigheter, kultur

127 Shapiro, SL, H Jazaieri, & PR Goldin, ‘Mindfulness-based stress reduction effects on moral reasoning and decision making’.in The Journal of Positive Psychology, 7, 2012, 504–515, passim.

128 Plank, K., 2011, s. 230.

42

och samhälle.¹²⁹ Som jag tolkar det skulle då MBI:er kunna ses som att buddhismen tagit sig in i vårt sekulära samhälle genom att byta terminologi och lämna religiösa koncept.

Plank talar om en s.k. enchantment process som kan äga rum för vissa mindfullnessutövare vilket innebär att man upplever en känsla av hänförelse, förundran och upphörande av kronologisk tid och kroppslig rörelse, som jag tolkar det ett slags transcendent tillstånd.¹³⁰ Om detta skulle stämma, även om inte i alla situationer och på alla deltagare, skulle det kunna tänkas innebära att sådana upplevelser både kan ses som andliga av andliga människor, men man kan också tänka sig att en icke-andlig människa (i subjektiv mening) som upplever en sådan upplevelse blir mer öppen och nyfiken på andliga och religiösa upplevelser. På så vis kunde MBSR, enligt de definitioner jag lutar mig mot (se kap. 2.2.1), också ses som en språngbräda för andlig upptäckt hos den sekulariserade människan. Detta resonemang kräver, som även Plank påtalar, omfattande studier för att först och främst kartlägga sådana upplevelser.

Ytterligare en aspekt skulle kunna vara att vissa personer skulle bli skrämda och avskräckta av sådana upplevelser, men det är bara en personlig reflektion från min sida.

Som Kabat-Zinn också förtydligar så skulle säkert många av dem som idag får en inblick i modern dharma, som han kallar det, via MBSR, även om den inte är helt lik traditionell buddhistisk undervisning, aldrig sökt sig till något liknande om det hade presenterats som en buddhistisk lära. ¹³¹ Därmed nås människor, som kanske aldrig har sett sig själva som andliga, av en teknik som skulle kunna ses som i grunden andlig. Som också nämnts menar Ahrenfelt m.fl. att meditation är en typ av praktisk andlighet och som, liksom Dalai Lama anser, handlar om att ta ett ansvar. Det kanske inte alltid börjar med andlighet eller ens intresset därav utan snarare ett intresse för det inre sökandet eller att man är intresserad av ens egna personlighetsutveckling.¹³²

Ozawa-de Silva nämner att MBSR pga. sin icke-dömande och icke-religiösa karaktär har lyckats ta sig in både i medicin och skolor m.m. Ett dilemma uppstår dock med Kabat-Zinns starka och ständiga hänvisande till buddhistiska traditioner i MBSR, eftersom det finns de som hävdar att just sådana kopplingar i vissa fall omöjliggör ett införande av MBSR, särskilt i vissa grundskolor där metoder som har en religiös koppling är helt uteslutna, trots att de är vetenskapligt understödda. Istället menar man, skulle man behöva helt koppla loss praktiken

129 J. Mark G Williams, & Jon Kabat-Zinn, 2016, 9-14, passim.

130 Plank, K, (red.) 2014, s. 71 f.

131 Williams, JMG, & J Kabat-Zinn, 2016, s. 9-14 s. 12.

132 Sorgenfrei, S (red.), 2013, s. 219 f.

43

från dess religiösa rötter och ersätta dem med empiriskt belagda etiska övningar, dels ur kontemplativ forskning och dels ur positiv psykologi. På så vis skulle man nå en än mer neutral hållning inom MBSR vilket skulle göra den ännu mer lättillgänglig. De buddhistiska rötterna går givetvis aldrig att slita loss helt, men det verkar som att språket som används kring MBSR har den möjligheten och det verkar med tanke på ovan nämnda problem till och med i vissa fall vara en nödvändighet.

Detta visar återigen kopplingen mellan MBSR och dess rötter i buddhismen och det är intressant att se mötet mellan religion och vetenskap där man hela tiden måste se till att skapa uttrycksformer av vetenskaplig karaktär för att passa in i ett sekulärt sammanhang. Detta innebär att man i teorin kanske skulle kunna omsätta olika delar av den buddhistiska läran i sekulära termer och vetenskapliga metoder som i mångt och mycket skulle kunna vara identisk med delar av den buddhistiska andliga traditionen. På det sättet liknar buddhismen vetenskapen och tolkar man det utifrån ordet buddhas betydelse så är ju båda riktade mot någon form av upplysning.

Jenny Eklöf, lektor i idéhistoria, beskriver på liknande sätt hur det osannolika äktenskapet mellan buddhism och vetenskap äger rum genom att gamla kontemplativa tekniker gjorts sekulära och på så sätt kan välkomnas inom vetenskapen utan att vetenskapens trovärdighet äventyras. Hon påpekar också att det omvända förhållandet inte råder, nämligen att vetenskapen inte försöker framhäva andliga inslag hos sig själv.¹³³