Slutsats och tankar om vidare forskning

Här ger jag en kortfattad översikt av de slutsatser jag har kunnat dra av undersökningen, både försök att ge svar på de inledande frågorna men också ytterligare slutsatser som man kan dra av resultaten. Detta är delvis en summering av föregående kapitel.

MBSR eller snarare mindfulness är otydligt och otillfredsställande definierat enligt många.

Begreppen andlighet och religion är i ständig utveckling och betyder olika saker för olika människor och forskare i olika kontexter.

Sekularitet är ett ifrågasatt begrepp och nyandlighet tycks vara en form av gömd religion i det sekulära samhället där man ofta anser sig vara andlig men inte religiös.

Vad gäller andliga inslag i MBSR, beror det till störst del på hur vi definierar andlighet. I nyandliga termer tycks man kunna se själva meditationen som en andlig handling. Attityderna som ingår i MBSR programmet kan i viss mån också kopplas till andlighet men det är en relativt långsökt koppling. Dharma och andra buddhistiska begrepp om de nämns av lärare i MBSR program kan leda till ökat intresse för buddhism och därigenom andlighet. Vidare anses instruktörens personliga engagemang ha stor betydelse för programmets andliga prägel. Det är heller inte ovanligt att MBSR ses som andligt utövande i sig självt inom psykologi och komplementär medicin.

MBSR kan ses som mycket mer än stressreduktion, både utifrån sina andliga referenser men också i sekulära förutsättningar. MBSR utvecklar specifika attityder och inställningar till livet, kan användas som andlig resurs av de som så anser, kan ses som en andlig handling i sig, kan användas av friska och sjuka individer och ge en stärkt känsla av sammanhang (KASAM).

MBSR ingår även i coachers och olika entreprenörers produktportfölj och här är det inte alls säkert att fokus läggs just på den stressreducerande biten trots namnets självutlämnande karaktär.

51

Det är ytterst viktigt att gå försiktigt och grundligt tillväga för att säkerställa att metoderna behåller sin seriositet och vetenskaplighet, vilket med tanke på nämnd kritik är långt ifrån självklart i nuläget. Hur detta sker är svårt att säga men man kan konstatera att det ibland uppstår förvirring mellan begreppen mindfulness och MBSR då det första kan användas av alla möjliga självcertifierade coacher och lekmannaterapeuter medan det senare kräver utbildning och är i högre grad styrkt av empirisk forskning. Därigenom kan mindfulness komma att förknippas med båda dessa (lekmannaterapier och MBSR) vilket kan skapa en väldigt delad syn på vad dessa båda begrepp innebär och innefattar. Då kan man t.ex. komma att uppfatta MBSR som en nyandlig snabbkur för lycka istället för ett verktyg som kräver engagemang och kontinuerligt arbete och som därigenom låter människor utveckla en mer objektiv syn på sitt liv och sina problem och därigenom skapa en känsla av sammanhang, trygghet och förståelse för sina medmänniskor. Inställningen och kritiken som bl.a. Per Drougge och Katarina Plank kommer med är ett uppfriskande bidrag till hur forskningen ska kunna säkerställa seriositeten och vetenskapligheten.

Det finns många som anspelar på mindfulness och rider på framgångsvågen av konceptet, både seriösa och mindre seriösa terapeuter. Att mycket forskning tyder på positiva resultat är tydligt men det är viktigt att som bl.a. Plank antyder göra mer rigorösa studier samt komma fram till en klarare definition av begreppet så att forskare kan sluta tvingas fråga sig; mindfulness, vad är det nu?

Vad MBSR innehåller eller bör innehålla tycks skilja sig åt i litteraturen. Vad metodens grundare menar ska finnas med i form av sekulärt formulerad dharma är tydligt, men oklart hur ofta och hur väl det förekommer i verkligheten. Jag föreslår därför att man närmare undersöker de MBSR utbildningar som ges inom sjukvården m.m. för att se vilka syner på andlighet som existerar, om den buddhistiska essensen som Kabat-Zinn bedyrar finns med. Vidare är det intressant att även studera hur andlighet påverkar de egenskaper som MBSR enligt forskningen utvecklar och hur det i sin tur påverkar allmänhälsan. Vore det nyttigt för folkhälsan att medvetet försöka göra människor mer andliga? En annan fråga är om man på något sätt borde skydda begreppet mindfulness för att undvika ovan nämnda problem med myntslageriet som tycks göras på mindre seriösa vis, eller om man helt borde byta namn på metoden för att särskilja sig på ett tydligare sätt som en seriös metod? Slutligen är det givetvis viktigt att fortsätta diskutera begreppen andlighet, religion och sekularism.

52

Litteraturförteckning

Ahlstrand, K. & Gunner, G., 2008. Guds närmaste stad? en studie om religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet., Stockholm: Verbum.

Aitken, R. et al., 2016. Spiritual thoughts, coping and “sense of coherence” in brain tumour patients and their spouses. Buddhist-Christian Studies, 6(1), pp.524–542. Available at:

https://books.google.com.my/books?id=tmF_BAAAQBAJ&printsec=frontcover#v=onepage

&q&f=false.

Andersen, P.B., Gundelach, P. & Lüchau, P., 2013. A Spiritual Revolution in Denmark?

Journal of Contemporary Religion, 28(3), pp.385–400. Available at:

http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13537903.2013.831646.

Antonovsky, A., 2005. Hälsans mysterium, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm.

Baldacchino, D. & Draper, P., 2001. Spiritual coping strategies: A review of the nursing research literature. Journal of Advanced Nursing, 34(6), pp.833–841.

Bregman, L., Guest editor, Collins Dictionary, 2004. Pastoral Care. , 58(3). Available at:

http://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/pastoral-care.

Bryman, A., 2011, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö.

Carmody, J. et al., 2008. Mindfulness, spirituality, and health-related symptoms. Journal of Psychosomatic Research, 64(4), pp.393–403.

Dobkin, P.L., 2008. Mindfulness-based stress reduction: What processes are at work?

Complementary Therapies in Clinical Practice, 14(1), pp.8–16.

Foureur, M. et al., 2013. Enhancing the resilience of nurses and midwives: Pilot of a mindfulnessbased program for increased health, sense of coherence and decreased depression, anxiety and stress. Contemporary Nurse, 45(1), pp.114–125.

Frisk, L., 2011. Nyreligiositet i Sverige - ett religionsvetenskapligt perspektiv, Bökförlaget Nya Doxa.

Geels, Antoon, Wikström, O., 2006. Den religiösa människan - en intruktion till religionsspykologin 2:a upplag., Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm.

Geels, A., 2007. Religiös besinning och besinningslös religion Bokförlaget Nya Doxa, ed.,

53

Gilhus, I.S. & Mikaelsson, L., 2012. Nya perspektiv på religion, Natur & Kultur.

Goleman, D., 2003. Samtal med Dalai Lama, ett möte mellan buddhism och västerländsk vetenskap, Bantam Books.

Greeson, J.M. et al., 2015. Decreased symptoms of depression after mindfulness-based stress reduction: Potential moderating effects of religiosity, spirituality, trait mindfulness, sex, and age. The Journal of Alternative and Complementary Medicine, 21(3), pp.166–174.

Hammer, O., 2004. På spaning efter helheten: New age en ny folktro? 2:a upplag., Wahlström och Widstrand.

Hadzic, M., 2011. Spirituality and Mental Health: Current Research and Future Directions.

Journal of Spirituality in Mental Health, 13(4), pp.223–235.

Heelas, P. & Woodhead, L., 2005. The Spiritual Revolution. Why religion is giving way to spirituality, Blackwell Publishing.

Hornborg, A.-C., 2012. Coaching och lekmannaterapi. En modern Väckelse?, ScandBook AB.

Husgafvel, V., 2016. On the Buddhist roots of contemporary non-religious mindfulness practice : Moving beyond sectarian and. , 52(1), pp.87–126.

Jacobsen, K. A., 2014. Buddhismen. Religion, historia, liv, Natur & Kultur.

Kabat-zinn, J., 2013. Full Catastrophe Living, Bantam Books.

Kabat-Zinn, J., 2003. Mindfulness-based interventions in context: Past, present, and future.

Clinical Psychology: Science and Practice, 10(2), pp.144–156.

Kabat-Zinn, J., 2016. Some reflections on the origins of MBSR , skillful means , and the trouble with maps OF MBSR , SKILLFUL MEANS , AND THE TROUBLE WITH MAPS. , 9947(October).

Karecki, M., 2012. Mission Spirituality in Global Perspective. Missiology: An International Review, 40(1), pp.23–35. Available at: http://mis.sagepub.com/content/40/1/23.

Kung, V.M.C., 1996. To Understand Buddhism, Buddha Dharma Education Association Inc.

Labelle, L.E. et al., 2014. Does self-report mindfulness mediate the effect of Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) on spirituality and posttraumatic growth in cancer patients? The

54

Journal of Positive Psychology, 9760(May), pp.1–14. Available at:

http://dx.doi.org/10.1080/17439760.2014.927902.

Lama Dalai, 1999. Etik för ett nytt millennium, Egmont Richter AB.

Löwendahl, L., 2005. Religion utan organisation: om religiös rörlighet bland privatreligiösa, Eslöv: Östlings bokförlag Symposion.

McMahan, D.L., 2008. The making of Buddhist modernism, Oxford University Press.

Ozawa-de Silva, B., 2016. Contemplative Science and Secular Ethics. Religions, 7(8), p.98.

Available at: http://www.mdpi.com/2077-1444/7/8/98.

Plank, K., 2011. Insikt och närvaro - akademisk kontemplationer kring buddhism, meditation och mindfulness, Scandinavian Book.

Plank, (red), K., 2014. Mindfulness : tradition, tolkning och tillämpning: ., Nordic Academic Press.

Schnell, T., 2012. Spirituality with and without religion — Differential relationships with personality. Archive for the Psychology of Religion, 34(1), pp.33–61.

Shapiro, S.L., Jazaieri, H. & Goldin, P.R., 2012. Mindfulness-based stress reduction effects on moral reasoning and decision making. The Journal of Positive Psychology, 7(6), pp.504–515.

Available at: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/17439760.2012.723732.

Shaw, S., Buddhist Meditation: An anthology from the Pāli canon. First published 2006 by Routledge .

Sorgenfrei (red), S., 2013. Mystik och andlighet-kritiska perspektiv, Dialogos Förlag.

Svensson, Jonas & S, Arvidsson. (red. ., 2010. Människor och makter 2.0 En introduktion till religionsvetenskap, Utgiven av Högskolan i Halmstad.

Westman, B., Bergenmar, M. & Andersson, L., 2006. Life, illness and death-Existential reflections of a Swedish sample of patients who have undergone curative treatment for breast or prostatic cancer. European Journal of Oncology Nursing, 10(3), pp.169–176.

Williams, J.M.G. & KabatZinn, J., 2016. Mindfulness : diverse perspectives on its meaning, origins, and multiple applications at the intersection of science and dharma Introduction mindfulness : diverse perspectives on its meaning , origins , and multiple applications at the intersection. , 9947(October).

55

Websidor

https://sv.wikipedia.org/wiki/Andlighet http://cfms.se/

http://stressaav.nu/mindfulness/

http://cfms.se/lararcertifiering-i-mbsr/8veckor/Utövandet